No description available.

No description available.

<p> </p><p>Äggstockscancer är den nionde vanligaste cancern som drabbar kvinnor i Sverige. Livskvalitet är ett subjektivt och flerdimensionellt begrepp och i detta ingår såväl fysiska, psykiska som sociala aspekter. Då det ingår i sjuksköterskan profession att återställa hälsa efter sjukdom är det av intresse att undersöka livskvaliteten hos dem som överlevt, för att omvårdnaden ska kunna förbättras. Syftet med litteraturstudien var att belysa livskvaliteten hos kvinnor som överlevt äggstockscancer. Litteraturstudien utfördes enligt Polit och Becks (2008) nio steg. Elektroniska sökningar utfördes i CINAHL och PubMed och det resulterade i elva artiklar som kom att ingå i studien. Resultatet visade att kvinnorna generellt sett hade god livskvalitet Det fanns områden där de upplevde en mycket god livskvalitet, exempelvis inom det själsliga välbefinnandet, men när det gällde det fysiska och det emotionella välbefinnandet framkom varierande resultat. De områden där de överlevande upplevde sämst livskvalitet var inom sexualitet och fertilitet. Många upplevde också en stark rädsla för recidiv som gjorde det svårt för dem att uppskatta livet.</p>

Hjärtsvikt ökar i både incidens och prevalens i industrialiserade länder. Sjukdomen resulterar i att många av dessa patienter får symtom så som trötthet och andfåddhet. Dessa symtom bidrar i sin tur till att individernas liv påverkas och att deras livskvalitet sänks. Trots att prevalensen av hjärtsvikt är relativt lika hos män och kvinnor är majoriteten av all forskning på ämnet gjord på män. Syftet med studien är att beskriva hur kvinnor med hjärtsvikt upplever sin hälsa och livskvalitet. Metoden som valts för att uppnå syftet är en litteraturbaserad studie. Artikelsökning genomfördes i databaser och även en manuell sökning genomfördes. Åtta publicerade, vetenskapliga och kvalitativa artiklar analyserades till resultatet. Genom analys av artiklarna identifierades tre huvudkategorier och två subkategorier. Huvudkategorierna är ”Förändringar och förluster”, ”Att acceptera sin livssituation” och ”Upplevelsen av stöd från omgivningen”. Subkategorierna tillhör huvudkategorin ”Förändringar och förluster” och heter ”Fysiska” och ”Sociala”. Kategorierna skildrar kvinnornas upplevelse av att leva med hjärtsvikt. Hjärtsvikten påverkade kvinnornas vardag och bidrog till både fysiska och sociala förändringar.  Kvinnorna kände att livet var meningsfullt genom att glädjas åt de aktiviteter de fortfarande klarade av. Stöd från anhöriga och vänner ansågs vara en trygghet när det betraktades som pålitligt.

Äggstockscancer är den nionde vanligaste cancern som drabbar kvinnor i Sverige. Livskvalitet är ett subjektivt och flerdimensionellt begrepp och i detta ingår såväl fysiska, psykiska som sociala aspekter. Då det ingår i sjuksköterskan profession att återställa hälsa efter sjukdom är det av intresse att undersöka livskvaliteten hos dem som överlevt, för att omvårdnaden ska kunna förbättras. Syftet med litteraturstudien var att belysa livskvaliteten hos kvinnor som överlevt äggstockscancer. Litteraturstudien utfördes enligt Polit och Becks (2008) nio steg. Elektroniska sökningar utfördes i CINAHL och PubMed och det resulterade i elva artiklar som kom att ingå i studien. Resultatet visade att kvinnorna generellt sett hade god livskvalitet Det fanns områden där de upplevde en mycket god livskvalitet, exempelvis inom det själsliga välbefinnandet, men när det gällde det fysiska och det emotionella välbefinnandet framkom varierande resultat. De områden där de överlevande upplevde sämst livskvalitet var inom sexualitet och fertilitet. Många upplevde också en stark rädsla för recidiv som gjorde det svårt för dem att uppskatta livet.

Bröstcancer är den mest förekommande cancern bland kvinnor världen över. I Sverige drabbas varje år ca 7000 kvinnor av bröstcancer. Bröstcancer är en allvarlig, stressande och livshotande sjukdom som kan ha inverkan på kvinnans livskvalitet. Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som påverkar kvinnors livskvalitet vid bröstcancer. Metoden utformades som en deskriptiv litteraturstudie. Författarna har använt sig av både manuell och datasökning. Vid sökningen av artiklarna har författarna använt sig av databaserna Medline och Vård i Norden. Med hjälp av urvalskriterier valdes 16 artiklar ut att ingå i litteraturstudien. Artiklarna analyserades och sammanställdes till ett resultat. Resultatet av studien visar att graden av information och psykosocialt stöd främst giftermålsstatus har betydelse för livskvaliteten. Även behandlingsmetoden påverkar kvinnans livskvalitet och kan ha inverkan på hennes kroppsuppfattning. Yngre bröstcancerpatienter upplever sin bröstcancerdiagnos mer negativt än äldre. De slutsatser som kan dras av studien är att information, psykosocialt stöd, psykosociala effekter, behandlingsform och kvinnans kroppsuppfattning är faktorer som påverkar bröstcancerpatienters livskvalitet.

Bakgrund: Livskvalitet har av flera forskare identifierats som ett viktigt behandlingsresultat för individer med schizofreni. Livskvalitet kan definieras som individers uppfattning av sin position i livet i samband med den kultur och de värderingar som de lever i och i förhållande till sina mål, förväntningar, normer och intressen. Schizofreni är en sjukdom som bl.a. begränsar individer i deras aktivitetsförmåga. Att aktivitet främjar hälsan är ett av arbetsterapins grundantaganden, och det är arbetsterapeutens uppgift att hjälpa individer finna en tillfredsställande aktivitetsnivå som gynnar deras hälsa. Syfte: Denna studies syfte var att kartlägga aktivitetens betydelse för livskvaliteten hos individer med schizofreni. Frågeställningarna var att ta reda på vilket samband som finns mellan aktivitet och livskvalitet samt vilka aspekter av aktivitet som påverkar livskvaliteten hos personer med schizofreni. Metod: Som metod för denna studie valdes systematisk litteraturstudie. Litteratur söktes systematiskt i databaserna: Cinahl, Amed, Medline, Medline in process och PsycINFO. Två olika sökkombinationer utfördes vilket resulterade i totalt 311 träffar. Tio artiklar valdes ut för analys och ligger till grund för denna översikt. De analyserade artiklarna kvalitetsgranskades med hjälp av utformade protokoll för kvantitativ och kvalitativ forskningsdesign. Resultat: Denna studie visar att det finns ett samband mellan aktivitet och livskvalitet hos individer med schizofreni. Arbete var den aktivitet som utmärkte sig som viktigt för livskvalitet. Sociala aktiviteter var en aktivitetsaspekt som framkom som betydelsefull. En av studierna fann ett samband mellan grad av deltagande i aktivitet och livskvalitet. Samtliga studier erhöll ett lågt bevisvärde utifrån översiktens kvalitetsgranskning. Resultaten bör därför generaliseras med försiktighet. Slutsats: Fler studier med ett högt bevisvärde som enbart undersöker individer med schizofreni behövs i framtiden för att kunna göra en tillförlitlig koppling mellan aktivitet och livskvalitet. Betydelsen av arbete och sociala aktiviteter bör även utredas vidare i förhållande till livskvaliteten hos denna grupp.

Endometrios är en kronisk sjukdom som drabbar uppskattningsvis var tionde kvinna i fertil ålder i Sverige. Trots detta finns det stor okunskap kring sjukdomen och dess inverkan på kvinnors livskvalitet. Syftet med studien var att beskriva hur det är att leva med endometrios ur ett livskvalitetsperspektiv. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 13 vetenskapliga artiklar granskades. Resultatet visar att många kvinnor med endometrios upplevde negativ påverkan på många aspekter i det vardagliga livet, relaterat till sjukdomen och dess symtom. Allmänhetens och sjukvårdens bemötande av de drabbade kvinnorna bidrar också till en negativ påverkan av livskvaliteten. I litteraturstudien framkom det att kvinnor med endometrios upplever oro sekundärt till endometriosrelaterade symtom. Sammanfattningsvis beskrivs upplevelsen av att leva med endometrios som en känslomässig berg- och dalbana som följer sjukdomens skov och behandling. För att kunna uppfylla målet med svensk hälso- och sjukvård, med en god vård på lika villkor för hela befolkningen, behövs det mer forskning kring endometrios och de drabbade kvinnornas upplevelser av livskvalitet. Sjukvården måste ta ett större ansvar när det gäller att uppmärksamma kvinnor med endometrios och lyssna på deras sjukdomsupplevelser.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur patienter uppfattar sin livskvalitet efter en överviktsoperation. Litteratursökningen genomfördes i databasen Medline via Pubmed och kompletterades med manuella sökningar. Femton artiklar som mötte inklusionskriterierna granskades och analyserades. Resultatet visade att feta eller överviktiga patienter som genomgått en överviktsoperation uppfattade att de fått en livskvalitet förändrad till det bättre. Läkemedelsanvändandet som var relaterat till övervikten minskade drastiskt efter operationen och så även antalet sekundärsjukdomar. Det mentala välbefinnandet ansåg patienterna i stort blev bättre med tiden, även självförtroendet ökade samt utvecklades en mer positiv syn på sig själv. Den tilltagna möjligheten till fysisk aktivitet betydde mycket för patienterna, precis som den förbättrade relationen till sina medmänniskor samt ett förbättrat socialt liv. Även om förändringen genom viktnedgången var genomgående positiv, innebar inte detta att livet efter överviktsoperationen var enkel. Flera patienter menade att bli bemött på ett bättre sätt än tidigare sårade dem djupt. Resultatet visade vidare att viktnedgången efter en operation var starkt förknippat med förbättrad livskvalitet, men även att livskvalitet består och påverkas av flera faktorer samt är en subjektiv upplevelse.

Sammanfattning  Syftet med denna beskrivande litteraturstudie var att belysa hur den vetenskapliga litteraturen beskrev livskvalitet hos kvinnor med bröstcancer. Studien visade att stöd och support var av betydande roll för kvinnor med bröstcancer. Familj och vänner var det viktigaste stödet. Att använda sig av olika copingstrategier visade sig ge kvinnan kontroll över situationen. Möten med kvinnor i samma situation kunde vara till hjälp att acceptera sjukdomen samt minskade känslan av rädsla och ilska som många upplevde. En bröstrekonstruktion i ett tidigt skede ökade känslan av hopp, att inte känna sig annorlunda. En förändrad syn på sin kropp gjorde att många isolerade sig från omgivningen och sin partner. Närhet och sexualitet hamnade ofta i skymundan då kvinnan inte kände sig attraktiv. Sidoeffekter som trötthet och depression gjorde att kvinnans livskvalitet minskade. En kontinuerlig kontakt med sjukvården och ett vårdprogram som var individuellt anpassad till kvinnan ansågs vara till stor hjälp i kvinnans livssituation. Författarna drog slutsatsen att sjukvården bör kunna erbjuda en bredare omvårdnad som innefattar den hela människan.                                 Nyckelord: Bröstcancer, Upplevelse, Livskvalitet