<p> </p><p>Äggstockscancer är den nionde vanligaste cancern som drabbar kvinnor i Sverige. Livskvalitet är ett subjektivt och flerdimensionellt begrepp och i detta ingår såväl fysiska, psykiska som sociala aspekter. Då det ingår i sjuksköterskan profession att återställa hälsa efter sjukdom är det av intresse att undersöka livskvaliteten hos dem som överlevt, för att omvårdnaden ska kunna förbättras. Syftet med litteraturstudien var att belysa livskvaliteten hos kvinnor som överlevt äggstockscancer. Litteraturstudien utfördes enligt Polit och Becks (2008) nio steg. Elektroniska sökningar utfördes i CINAHL och PubMed och det resulterade i elva artiklar som kom att ingå i studien. Resultatet visade att kvinnorna generellt sett hade god livskvalitet Det fanns områden där de upplevde en mycket god livskvalitet, exempelvis inom det själsliga välbefinnandet, men när det gällde det fysiska och det emotionella välbefinnandet framkom varierande resultat. De områden där de överlevande upplevde sämst livskvalitet var inom sexualitet och fertilitet. Många upplevde också en stark rädsla för recidiv som gjorde det svårt för dem att uppskatta livet.</p>

Äggstockscancer är den nionde vanligaste cancern som drabbar kvinnor i Sverige. Livskvalitet är ett subjektivt och flerdimensionellt begrepp och i detta ingår såväl fysiska, psykiska som sociala aspekter. Då det ingår i sjuksköterskan profession att återställa hälsa efter sjukdom är det av intresse att undersöka livskvaliteten hos dem som överlevt, för att omvårdnaden ska kunna förbättras. Syftet med litteraturstudien var att belysa livskvaliteten hos kvinnor som överlevt äggstockscancer. Litteraturstudien utfördes enligt Polit och Becks (2008) nio steg. Elektroniska sökningar utfördes i CINAHL och PubMed och det resulterade i elva artiklar som kom att ingå i studien. Resultatet visade att kvinnorna generellt sett hade god livskvalitet Det fanns områden där de upplevde en mycket god livskvalitet, exempelvis inom det själsliga välbefinnandet, men när det gällde det fysiska och det emotionella välbefinnandet framkom varierande resultat. De områden där de överlevande upplevde sämst livskvalitet var inom sexualitet och fertilitet. Många upplevde också en stark rädsla för recidiv som gjorde det svårt för dem att uppskatta livet.

Ovarialcancer också kallas för äggstockscancer och är den andra vanligaste cancerformen hos kvinnor i Sverige. De främsta riskfaktorerna för ovarialcancer är ärftlighet och hög ålder. Det är svårt att diagnostisera ovarialcancer för symtomen är diffusa som exempelvis oregelbunden vaginal blödning, buksmärtor och aptitlöshet. Metoden som valdes var en litteraturöversikt med kvalitativ design och en induktiv ansats för att besvara syftet: att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med ovarialcancer under behandling. Litteraturöversiktens resultatdel baserades på 13 vetenskapliga artiklar som analyserades genom Fribergs femstegsmodell. Resultatet presenterades i en kategori: vardagen med ovarialcancer och fyra underkategorier: synen på sin förändrade kvinnlighet, balansgång av känslor, genomleva livsförändringen och betydelsen av relationer med sjukvården. Resultatet gav en uppfattning om kvinnors upplevelse att leva med ovarialcancer under behandling och hur det påverkade dem i livet gällande till exempel alopecia (fläckvis håravfall), att ha ett sexuellt samliv och oron för närstående. När kvinnor upplever en känsla av sammanhang (KASAM) minskar deras osäkerhet och de upplever en känsla av kontroll över livsförändringen. Slutsatsen är att kvinnors dagliga liv påverkas på olika sätt när de diagnostiseras och behandlas för ovarialcancer.

SAMMANFATTNING Äggstockscancer är den femte vanligaste cancerformen hos kvinnor i Sverige och orsakar varje år fler dödsfall än någon annan gynekologisk cancerform. Äggstockscancer är till stor del ärftligt men kan även orsakas av andra faktorer. För att upptäcka äggstockscancer görs främst en gynekologisk undersökning. De vanligaste behandlingsmetoderna är kirurgiska ingrepp, cytostatikabehandling, strålbehandling samt hormonbehandling. Äggstockscancer kan påverka individens livskvalitet negativt. Denna cancerform och dess behandling kan bidra till hormonella bortfallssymptom, vilket reducerar kvinnans sexuella funktionalitet och fruktsamhet. Kvinnor som haft äggstockscancer kan få en negativ påverkan på sin sexualitet. Detta kan i sin tur leda till att intima relationer påverkas negativt. Efter behandlingen kan kvinnan hamna i klimakteriet och bli infertil. Att leva med äggstockscancer kan orsaka en hög stressnivå på grund av klimakteriebesvär, sexuell dysfunktion och den stora påfrestning som infertilitet kan innebära. Syftet med studien var att beskriva kvinnors livskvalitet avseende sexualitet och fertilitet efter behandling av äggstockscancer. Den valda metoden var en systematisk litteraturgenomgång inom forskningsområdet för att besvara föreliggande syfte. Resultatet tyder på att de kvinnor som behandlats för äggstockscancer drabbas av sexuell dysfunktion och menopausala symptom. Av de kvinnor som blir infertila uttrycker många ett stort lidande relaterat till den reproduktiva förlusten. De flesta kvinnor anser sig ha god livskvalitet och positiv självbild. En stor andel uppger dock ett behov av stöd och information från vårdpersonalen. Kvinnorna anser att det stöd de får från sin familj är betydelsefull. Det är av värde att sjuksköterskan har kunskap om sjukdomen och behandlingens inverkan på kvinnans liv. Genom ökad förståelse för kvinnans situation kan sjuksköterskan bemöta hennes informationsbehov, omvårdnadsbehov och behov av stöd på ett insiktsfullt och adekvat sätt. Nyckelord: äggstockscancer, sexualitet, infertilitet, menopausala symptom och livskvalitet.

Bakgrund: Äggstockscancer är den sjunde vanligaste cancern i världen och den dödligaste av alla gynekologiska cancertyper. I en sjukdomsprocess har sjuksköterskan ett ansvar att vara lyhörd och visa medkänsla, genom att vara ett stöd och ge tröst åt kvinnor vilket kan öka välbefinnandet. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevelser av att leva med äggstockscancer. Metod: Studien utfördes som en litteraturstudie med en induktiv ansats. Nio resultatartiklar inhämtades från två olika vetenskapliga databaser, och bearbetades genom en innehållsanalys. Resultat: Innehållsanalysen resulterade i tre övergripande kategorier: Att uppleva rädsla och oro, att ta kontrollen och att uppleva förhoppningar och stöd. Kvinnorna beskrev upplevelsen av diagnosen äggstockscancer som en stor omställning i livet och med en inverkan på fysisk, psykisk och social hälsa. Gemensamt upplevde kvinnorna att bristen på information och kunskap om sjukdomen korrelerade med lidande. Konklusion: I litteraturstudien framgår det att kvinnornas livsvärld påverkas i stora drag och leder till en lägre livskvalitet och ett lidande. Livssituationen förändrades varav kvinnorna upplevde ett behov av stöd och tröst för att kunna hantera sin vardag. / Background: Ovarian cancer is the seventh most common cancer in the world and the deadliest of all gynecological cancers. In process of disease the nurse has a responsibility to be responsive and show sympathy, by comforting and supporting women which can increase well-being. Aim: The aim was to clarify women's experiences of living with ovarian cancer. Method: The study was conducted as a literature study with an inductive approach. The results of nine articles were obtained from two different scientific databases and processed through a content analysis. Results: The content analysis resulted in three categories: Experience of fear and anxiety, taking control and experience of hope and support. The women described the experience of the diagnosis of ovarian cancer as a major adjustment in life with an affect of the physical, psychological and social health. In common the women experienced that the lack of information and knowledge about the disease correlated with suffering. Conclusion: The literature study shows that women's life overall is affected and leads to a low quality of life and suffering. The situation of life changes and the women experienced a need for support and care to handle the daily life.

Bakgrund: Äggstockscancer drabbar omkring 240 000 kvinnor världen över varje år och har den högsta dödligheten bland all gynekologisk cancer. Äggstockscancer påverkar kvinnor i olika aspekter. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors erfarenheter av att leva med äggstockscancer. Metod: Denna kvalitativa litteraturstudie är baserad på nio utvalda studier från databaserna CINAHL och PubMed. Analysen gjordes enligt Fribergs femstegsmodell. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier och tolv subkategorier. Kategorierna var: Att genomgå hälsoförändringar, Att ställas inför störningar i det dagliga livet, Att bemästra sjukdomen samt Att leva med ständig oro för framtiden. Kategorierna tar tillsammans upp hur äggstockscancer påverkar kvinnorna i fysiska, psykiska, sociala samt existentiella aspekter. Lidandet är speciellt framträdande, men hopp och mening förekommer även. Konklusion: Äggstockscancer påverkar kvinnorna i många olika aspekter vilket gör det väsentligt att sjuksköterskan har ett personcentrerat förhållningssätt för att kunna identifiera behov. Att lyssna och ha de svåra samtalen gör att en bra kontakt mellan sjuksköterska och patient skapas och möjliggör bästa möjliga vård för kvinnorna att klara av sin situation. Ytterligare forskning behövs för att kunna ge bättre stöd och få mer kunskap kring äggstockscancer. / Background: Ovarian cancer affects 240 000 women globally every year and is the form of gynaecological cancer with the highest mortality. Ovarian cancer is affecting women in different aspects. Aim: The aim of this study was to describe women’s experiences of living with ovarian cancer. Methods: A literature study based on nine qualitative studies from the databases CINAHL and PubMed. The analysis was conducted according to Friberg’s five-stage model. Results: The analysis resulted in four categories and twelve subcategories. The categories were: To go through health changes, To face disruptions in everyday life, To master the disease and To live with constant worry of the future. The categories brings up how ovarian cancer affects the women in physical, psychological, social and existential aspects. Suffering was particularly prominent but hope and meaning also existed. Conclusion: Ovarian cancer affects women in many different aspects and it is essential that the nurse has a person-centered approach so needs can be identified. Listening and having difficult conversations leads to a good connection between nurse and patient which enables the best possible care for the women to handle their situation. Additional research needs to be conducted to give better support and to gain more knowledge about ovarian cancer.

Bakgrund: Vid äggstockscancer, även kallad ” bukens tysta tumör” på grund av de diffusa symtomen, har cancern oftast hunnit spridas innan diagnostisering. Äggstockscancer är den sjunde vanligaste cancerformen hos kvinnor idag och i Sverige drabbas runt 700 kvinnor varje år av äggstockscancer. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med äggstockscancer. Metod: Kvalitativ innehållsanalys med ett inifrånperspektiv användes och 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats ingick i analysen. Resultat: Analysen resulterade i sex slutkategorier: Att känna chock, oro och rädsla, Att bristande information och samverkan mellan vårdteam bidrar till känslor av osäkerhet, Att uppleva förändrad sexuell hälsa och kvinnlig identitet, Att vara i behov av stöd, Att ha kontroll och sträva efter ett fullbordat liv trots sjukdom, Att biverkningar av behandlingen påverkade vardagen. Slutsats: Att kunna hantera känslor och förändringar i det dagliga livet ansågs som viktigt. Stöd är en av grundstenarna för att orka ta sig igenom cancerbehandlingen. Ett effektivt sätt för att få en bra kommunikation mellan patient och vårdpersonal behövs utvecklas.

Bakgrund: Äggstockscancer är den dödligaste formen av gynekologisk cancer med ungefär 150 000 dödsfall per år, ofta på grund av sen diagnos. Utöver den höga dödssiffran medför äggstockscancer både psykiska och fysiska problem hos kvinnorna. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors erfarenheter av att leva med äggstockscancer. Metod: I databaserna PubMed och CINAHL valdes åtta studier ut till denna kvalitativa litteraturstudie. Fribergs femstegsmodell användes vid analys av studierna. Resultat: Analysen av de åtta studierna visade att äggstockscancer på olika sätt innebar förändrat liv hos alla kvinnor, även efter friskförklarande. Fyra huvudkategorier och elva subkategorier utvecklades. Huvudkategorierna var: Förändrat vardagsliv, Kroppen känns annorlunda, Leva med en oviss framtid och Hantera det överhängande hotet. Konklusion: Sjuksköterskan ska erhålla goda kunskaper om äggstockscancer och identifiera kvinnornas olika behov för att ge bästa möjliga vård. Att samtala om det svåra, lyssna och stötta både kvinnan och dem i hennes närhet är tre viktiga faktorer för att lyckas med detta. Vidare krävs utbildning av vårdpersonal och den allmänna befolkningen för att öka medvetenheten kring äggstockscancer och dess påverkan. / Background: Ovarian cancer is a big killer among other forms of gynecologicalcancer with almost 150 000 deaths a year, often caused from late diagnosis. Beyondthe high death-rate ovarian cancer also results in both physical and psychicalproblems for the women. Aim: The aim of this study was to describe women's experiences of living withovarian cancer. Methods: To this qualitative literature study eight studies were taken out fromPubMed and CINAHL. These studies were analyzed using Friberg’s five-step model. Results: The analysis showed that ovarian cancer changed the lives for all women indifferent ways, even after being declared as healthy. Four categories and elevensubcategories were developed. The categories were: Changed everyday life, Feelingsof a different body, Live in uncertainty and Coping with the imminent threat. Conclusion: The nurse should possess knowledge about ovarian cancer and thewomen's different needs to achieve the best possible care. Three important factors areto talk about the difficulties and give support to the women and those close to her.Education for healthcare professionals and the general population is required to raiseawareness about ovarian cancer and its outcomes.

Ovarian cancer is one of the most common female cancer diseases in the world today and in Sweden more than 800 new cases are diagnosed every year. The standard treatment consists of chemotherapy with paclitaxel in combination with carboplatin after initial cytoreductive surgery. The response to treatment and the severity of adverse drug reactions after chemotherapy varies greatly among individuals, and one of the most important factors responsible for these differences is now recognized to be the genetic variability. One of the major obstacles to successful treatment is drug resistance. Several potential mechanisms have been suggested for the resistance to paclitaxel, such as mutations in the target protein β-tubulin, single nucleotide polymorphisms (SNPs) in the gene ABCB1, which encodes the transport protein P-glycoprotein. P-glycoprotein can mediate efflux of various drugs from cancer cells as well as from the circulation into the intestinal lumen, and overexpression and/or high activity leads to drug resistance and/or increased elimination. Another reason might be the high interindividual variability of paclitaxel plasma concentrations, which has been suggested to be influenced by variability in metabolic enzymes, such as CYP2C8 and CYP3A4, and transport proteins e.g. P-glycoprotein. In the studies constituting this thesis we have investigated the possibilities of predicting the pharmacokinetics of paclitaxel as well as the tumor response and adverse drug reactions after chemotherapy in the preparation of personalized chemotherapy. We studied the correlation between the response and the presence of mutations in the dominant β-tubulin gene and SNPs in ABCB1. DNA from 40 ovarian tumors was screened for sequence variations in the β-tubulin gene without finding any, showing that β-tubulin mutations are rare and unlikely to be a clinically relevant resistance mechanism for paclitaxel. The SNPs G2677T/A and C3435T in the ABCB1 gene were determined in 53 ovarian cancer tumors from patients with poor (progressive disease or relapse within one year) or good (disease-free survival of more than one year) response to paclitaxel-carboplatin chemotherapy. Patients homozygously mutated for G2677T/A had a higher probability of responding to chemotherapy. There was also a dose-dependent influence of the number of mutated alleles on the response to paclitaxel treatment. No correlation was found for the C3435T variant. By using a newly developed quantitative LC/MS method for the simultaneous determination of paclitaxel and its hydroxymetabolites in human plasma we assessed the individual elimination of paclitaxel in 33 ovarian cancer patients. The patients were genotyped for SNPs in the ABCB1, CYP2C8 and CYP3A4 genes and their in vivo CYP3A4 enzyme activity, tumor response and toxicity, especially the neurotoxicity, were determined. Patients heterozygous for G/A in position 2677 in ABCB1 had a significantly higher clearance of paclitaxel than patients with the wild type or homozygously mutated, but not compared to patients carrying the G/T alleles. A lower clearance of paclitaxel was also found for patients heterozygous for CYP2C8*3 when stratified according to the ABCB1 G2677T/A genotype. The CYP3A4 enzyme activity in vivo affected the relative influence of CYP2C8 and CYP3A4 on the metabolism, but not the total clearance of paclitaxel. The exposure to paclitaxel was correlated to the neurotoxicity, but not to the treatment response. In conclusion, our findings suggest that the SNP G2677T/A in the ABCB1 gene, but not β-tubulin mutations, might be a predictor for paclitaxel response and that the interindividual variability in paclitaxel pharmacokinetics might be predicted by ABCB1 and CYP2C8 genotypes and provide useful information for individualized chemotherapy. / Ovarialcancer (äggstockscancer) är en av de vanligaste cancerformerna hos kvinnor i Sverige idag. Behandlingen består vanligen av tumörreducerande kirurgi följd av kemoterapi med paklitaxel och karboplatin. Målsättningen med detta avhandlingsarbete har varit att förbättra cytostatikabehandlingen (cellgiftsbehandlingen) med framförallt paklitaxel vid ovarialcancer genom att lägga grunden för individualisering av doser och förutsäga tumörsvaret vid behandlingen. Ett problem med dagens cancerbehandling är att många cancerceller så småningom blir resistenta mot olika cytostatika. För att angripa den mest resistenta cellen innan den induceras att öka uttrycket av, eller utveckla, fler resistensmekanismer vore det en fördel om vi före behandlingen kunde prediktera vilken dos av cytostatika som är bäst lämpad för individen samt om tumören kommer att reagera på behandlingen eller ej. En av de viktigaste faktorerna för skillnader i behandlingseffekt tros vara genetiska variationer mellan olika individer. I våra studier har vi använt genetiska metoder för att studera om vi kan prediktera tumörsvaret vid behandlingen genom att bestämma mutationer i genen för paklitaxels målprotein, β-tubulin, samt bestämma genetiska variationer i ABCB1-genen, kodande för transportproteinet P-glykoprotein. Tanken är att ett förändrat målprotein eller en förändrad förmåga hos cancercellerna eller kroppen att transportera ut paklitaxel skulle leda till en skillnad i påverkan på tumören. DNA från 40 ovarialtumörer analyserades utan att en enda sekvensvariation hittades i genen för β-tubulin, vilket tyder på att genetiska förändringar i genen för β-tubulin sannolikt inte är en klinisk relevant resistensmekanism. De normalt förekommande genetiska variationerna G2677T/A och C3435T i ABCB1-genen bestämdes i DNA från 53 ovarialtumörer där behandlingen endera givit en bra (tumörfri minst ett år) eller dålig (progression av tumören eller tumörfri mindre än ett år) anti-tumöreffekt. Patienter som var dubbelmuterade i position 2677 dvs hade endera T/T eller T/A (A/A hittades inte i materialet) i denna position hade en högre sannolikhet att få ett bra anti-tumörsvar vid behandlingen. Även antalet muterade baser påverkade utfallet, ju fler muterade baser i position 2677, desto högre sannolikhet att få ett bra svar på behandlingen. Andelen T eller A var också högre i den grupp av patienter som fått en lyckad behandling. För att kunna prediktera patientens individuella förmåga att bryta ner paklitaxel studerade vi inverkan av sekvensvariationer i generna för de nedbrytande enzymerna, CYP2C8 och CYP3A4, och transportproteinet P-glykoprotein (genen ABCB1) på eliminationen av läkemedlet i kroppen. Vi utvecklade en metod för att mäta paklitaxelkoncentrationerna i blodet och använde den för att studera hur snabbt 33 ovarialcancer patienter eliminerade cytostatikat från blodbanan. Hos dessa patienter bestämde vi förekomsten av kända genetiska variationer i generna ABCB1, CYP2C8 och CYP3A4 samt deras CYP3A4 enzymaktivitet i kroppen. Biverkningarna och tumörsvaret vid behandlingen utvärderades också. Eliminationen av paklitaxel hos dessa patienter var beroende av vilken bas som fanns i position 2677 i ABCB1-genen och förekomsten av den genetiska varianten CYP2C8*3. Enzymaktiviteten hos CYP3A4 kunde inte påvisas påverka eliminationen av paklitaxel utan snarare vilket enzym, CYP2C8 eller CYP3A4, som var relativt dominant i respektive patient. Exponeringen av paklitaxel korrelerade till den neurologiska påverkan som patienten orsakades av cytostatikat, men kunde inte korreleras till tumörsvaret vid slutet av cytostatikabehandlingen. Sammanfattningsvis ger patientens genetiska variationer i ABCB1, men inte β-tubulin, information om behandlingsutfallet. Genetiska variationer i CYP2C8 och ABCB1 påverkar patientens förmåga att eliminera paklitaxel och kan förhoppningsvis användas för att individualisera doserna. Vår förhoppning är att resultaten i denna avhandling skall kunna användas för att individualisera och ytterligare förbättra cytostatikabehandlingen vid ovarialcancer.

Bakgrund: I Sverige drabbas 560 kvinnor av livmoderhalscancer och 700 kvinnor av äggstockscancer varje år. Detta påverkar kvinnornas livsvärld samt relationerna till sina närstående men även den intima relationen till partnern. Cancern har en negativ påverkan på kvinnornas välbefinnande och därför är det viktigt att de får ett bra stöd från vårdpersonal. Syfte: Syftet med uppsatsen var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med livmoderhalscancer eller äggstockscancer. Metod: En kvalitativ metod användes för att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med livmoderhalscancer eller äggstockscancer. Datainsamlingen bestod av åtta utvalda bloggar, där en analys av narrativer användes. Resultat: I resultatet framkom fyra olika teman: Blandade känslor kring sjukdomen, förändrad existens, cancerns påverkan på kvinnornas relationer samt att hantera det nya livet. Utifrån dessa teman skapades underteman som beskrev mer djupgående kring kvinnornas upplevelser av cancern. Slutsats: Kvinnorna upplever att deras livsvärld påverkas i samband med cancern och att ovisshet och rädsla är ständigt närvarande. Ett behov av information och uppföljning från vårdpersonal anses viktigt för att öka kvinnornas välbefinnande. / Background: In Sweden, 560 women are diagnosed with cervical cancer and 700 women are diagnosed with ovarian cancer every year. This has an effect of the women’s lifeworld and their relationships toward their close relatives. It has also an impact of the intimate relationship with their partners. The cancer affects the women’s wellbeing in a negative way and therefore it is of great importance for them to get good support from the healthcare professionals. Aim: The aim of this study was to describe women’s experiences of living with cervical cancer or ovarian cancer. Results: In the result four sections where identified: Mixed feelings about the diseases, changed existence, the cancers impact on women’s relationships and to manage the new life. Out of these sections subsections emerged describing more deeply about the women’s experiences of the cancer. Conclusion: Women experienced that their lifeworld is affected by the cancer and that uncertainty and fear are constantly present. A need for information and follow-up from healthcare professionals is considered important to increase women’s well-being.