Sjuksköterskans vårdande roll handlar bland annat om att följa upp patienten i eftervården samt att se till så patienten får möjlighet till rehabilitering. Hjärtinfarkt är ett stort hälsoproblem i världen. I Sverige drabbas cirka 28 000 personer per år. Med nya behandlingsmetoder och ny forskning dör färre människor av hjärtinfarkt idag än för tio år sedan. Syftet med detta examensarbete är att vi som sjuksköterskor ska få ökad kunskap om patienters upplevelser efter att ha drabbats av hjärtinfarkt. Examensarbetet är en litteraturstudie som är utformad efter Axelssons metod. Vi har granskat tio stycken artiklar och utifrån dem format tre teman -Känslomässiga upplevelser, Kroppsliga upplevelser och Sociala nätverk. Deltagarna upplevde rädslor för att drabbas av hjärtinfarkt igen och de hade svårigheter att lita på sin kropp. Trötthet och utmattning påverkade det dagliga livet och begränsade vardagen för dem. Det familjära och det professionella stödet gav deltagarna motivation till livsstils förändringar. Det gav dem också en känsla av trygghet samt samhörighet. I diskussionen diskuteras sköterskans vårdande roll och vikten av rätt information och professionellt stöd. Som sjuksköterskor har vi ansvar för att patienten får rätt stöd och information från början. Detta kan minska risken för att rädslan ska ta över. Samtidigt som patienten vågar ta steget mot ett hälsosammare liv. Bristande information kan leda till onödigt lidande och onödiga begränsningar i patientens vardag.

Bakgrund: I Sverige drabbas ungefär 20 kvinnor av bröstcancer varje dag och nästan hälften har genomgått en mastektomi. En av sjuksköterskans uppgifter är att ge stöd för att förbättra kvinnans livskvalitet, då kvinnan ska uppleva ett gott liv med harmoni i sig själv och sin omgivning.Studien förankrades i Katie Erikssons lidandeteori.   Syfte: Syftet var att beskriva hur en mastektomi till följd av bröstcancer kan påverka kvinnors livskvalitet.   Metod: En systematisk litteraturstudie med induktiv ansats har använts. Datainsamlingen resulterade i 17 artiklar som sedan kvalitetsgranskades. Totalt ingick 14 artiklar. En manifest innehållsanalys genomfördes.   Resultat: Resultatet utgörs av fyra huvudkategorier: Operationens fysiska och psykiska konsekvenser, Förändrade relationer, Inverkan av det kosmetiska resultatet med tre tillhörande underkategorier samt Acceptansens betydelse. En mastektomi leder till både fysiska och psykiska påfrestningar som påverkar livskvaliteten. Förmågan att skapa relationer försämrades. Många kvinnor upplevde bröstförlusten som påfrestande genom att kroppsuppfattningen, kvinnligheten och sexualiteten påverkades negativt. Äldre kvinnor accepterade förlusten lättare.   Slutsats: Kvinnor som genomgått en mastektomi upplevde sämre livskvalitet där förlorandet av bröstet spelar stor roll. De drabbas emotionellt och förlusten har betydelse för livskvaliteten. Resultatet kan ge en ökad förståelse för sjuksköterskor som i sin tur kan vara ett stöd för att lindra lidande.

Introduktion: Reumatoid artrit är en kronisk sjukdom som påverkar lederna genom inflammation och förstörelse. Sjukdomen bidrar med smärta, fatigue och stelhet. Sjukdomen är mer förekommande hos kvinnor. Livskvaliteten är individuell beroende på vilken syn individen har på livet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelsen av reumatoid artrit ur ett patientperspektiv. Metod: En litteraturstudie genomfördes med Polit & Beck (2012) niostegsmodell. Artiklarna söktes i databaserna CINAHL och PUBMED, 13 artiklar valdes ut och kvalitetsgranskades. Artiklarna lästes flera gånger för att hitta likheter och skillnader. Resultat: Resultatet bestod av tre huvudkategorier: symtomupplevelse, omvårdnadens betydelse och socialt stöd. Vidare delas huvudkategorin symtomupplevelse i 2 underkategorier påverkan på livet och somatisk påverkan och lindring. Resultatet visade att socialt stöd och bra vårdupplevelse gav patienterna hopp och motivation. Slutsats: Patientens upplevelse av reumatoid artrit förbättrades om individen hade ett socialt stöd och bra omvårdnad, trots symtomupplevelserna.

Introduktion: Amputation som åtgärd vid diabeteskomplikationer och vaskulära sjukdomar har använts sedan 1800-talets mitt. Trots framgångsrik forskning kring dessa sjukdomar förutspås amputation relaterat till diabetes och vaskulära sjukdomar öka i västvärlden. Det ingrepp som en amputation innebär påverkar individen både fysiskt och psykiskt och kan leda till förändrad livskvalitet. Syftet: Var att belysa individens livskvalitet efter amputation av nedre extremitet till följd av diabetes och/eller vaskulära sjukdomar. Metod: En litteraturstudie med Polit och Becks (2012) modell som grund. Cinahl och PubMed var de databaser som användes. Resultatet är en sammanställning av två artiklar från Cinahl och tre artiklar från PubMed, samt fem frisöksartiklar. Artiklarna har granskats och bearbetats för att slutligen sammanställts i tre kategorier samt underkategorier. Resultat: Amputation påverkar livskvaliteten rörande den fysiska och mentala funktionen, rollfunktionen och den sociala funktionen. Försämrad fysisk funktion, besvärande känslor och begränsad självständighet är några av de faktorer som har betydelse för den upplevda livskvaliteten. Amputation och synen på den förändrade kroppsbilden är ytterligare faktorer som spelar in, liksom tillgång eller brist på socialt stöd. Slutsats: Amputation är ett kirurgiskt ingrepp som påverkar människans livskvalitet på ett komplext vis då det berör ett flertal faktorer.  Berörda omständigheter interagerar med varandra och kan leda till bland annat minskad fysisk förmåga, nedstämdhet och begränsad självständighet.

Introduktion: Sömn är ett grundläggande mänskligt behov där den sovande personen är inaktiv vad gäller fysisk aktivitet och medvetandegrad. Omständigheter kan påverka den normala sömnen och därmed orsaka sömnstörningar. Livskvalitet är subjektivt upplevd och innefattar flera dimensioner som: fysisk funktion, känslomässigt välbefinnande samt social funktion. Sjuksköterskor har en betydande roll för patientens hälsa och välbefinnande genom att uppmärksamma patientens sömnproblem. Syfte: Syftet var att belysa faktorer som påverkar livskvaliteten hos patienter med sömnstörningar. Metod: En litteraturstudie utfördes enligt Polit och Beck´s (2012) niostegsmodell. Databaserna Cinahl och PubMed användes vid litteratursökningen. Litteratursökningen resulterade i 14 vetenskapliga artiklar. De genomgick en kvalitetsgranskning utifrån Polit och Beck´s (2012) granskningsmallar. Resultat: Sex kategorier identifierades: Ständig trötthet, Minskad aktivitetsnivå och initiativförmåga, Kroppsliga symtom, Förändrade sociala relationer, Känslomässiga upplevelser och Koncentrations- och minnessvårigheter. Slutsats: Patienter med sömnstörningar upplevde en rad olika faktorer som påverkade livskvaliteten i så hög grad att de hade svårt att leva ett normalt fungerande liv.

Klientens välmående efter en genomförd missbruksbehandling är av relevans för att under- söka en behandlings kvalitet. Syftet med föreliggande studie är att undersöka klienternas upplevelse av livskvalitet samt meningsfullhet efter genomförd behandling på Rockesholms behandlingshem. Studien har grundats i, och analyserats, med hjälp av begreppen; menings- fullhet, relationer till andra, social integration, självkontroll, känslomässigt välbefinnande samt fysiskt mående. Studiens empiri har inhämtas med hjälp av åtta kvalitativa intervjuer, detta i syfte att få en djupare förståelse för klienternas utsagor. Respondenterna bestod av in- divider vilka har genomfört en missbruksbehandling på Rockesholms behandlingshem under de två senaste åren. Resultatet visade att samtliga respondenter uppvisar en förbättrad livskva- litet och meningsfullhet efter genomförd behandling. Resultatet indikerar på att de kategorier som inkluderas i begreppet livskvalitet, d.v.s. sociala, psykiska samt fysiska faktorer ömsesi- digt påverkar varandra och leder till en upplevelse av förbättrad livskvalitet och meningsfullhet efter genomförd behandling. Ytterligare visar resultatet att några eller alla av dessa faktorer, har förbättrats hos klienterna efter att de genomgått en behandling. En diskuss- ion förs kring huruvida livskvalitet och meningsfullhet kan bidra till att bibehålla ett nyktert- och drogfritt liv.

ABSTRAKT Titel: Patienters upplevelse av att leva med trycksår. Bakgrund: Trycksår är en skada som uppkommer i den underliggande vävnaden eller i huden. Ett trycksår kan vara en indikation på ett bristfälligt tillvägagångssätt vid bedömning, att patienten är inaktiv eller sängliggande. Trycksår delas in i fyra stadier och kan snabbt utvecklas till högre grad om inte rätt behandling sätts in i tid.  Syfte: Syftet var att studera patienters upplevelser av att leva med trycksår. Metod: En litteraturstudie genomfördes vars resultat av åtta kvalitativa vetenskapliga artiklar granskades, analyserades och slutligen sammanställdes. Detta genomfördes med inspiration av metaanalys. Resultat: Trycksår påverkade patienternas livskvalité där smärta var ett återkommande problem. Detta behandlandes ofta med analgetika, vilket sällan hade någon effekt. Patienterna påverkades fysiska, psykiska och socialt. Sjuksköterskornas roll och hur de informerade var avgörande för hur en patient uppfattade vad trycksår var. Konklusion: Trycksår kan förebyggas och förhindras med rätt insatta åtgärder. En rodnad på huden kan vara början på något smärtsamt. Lyssna på patienten, behandla och utvärdera åtgärder. Ingen ska behöva drabbas av den smärta och den förändrade livskvalitén som patienterna upplevde. Nyckelord: Trycksår, upplevelse, livskvalitet

Introduktion: Epilepsi är den vanligaste kroniska sjukdomen i gruppen neurologiska sjukdomar och är ett tillstånd som inte ger symtom förens ett anfall uppstår. Livskvaliteten kan påverkas beroende på hur sjukdomen upplevs. Kunskap om vilka faktorer som påverkar livskvalitet hos personer med epilepsi samt hur livskvaliteten påverkas är väsentligt för sjuksköterskan att veta för att uppfylla patientens individuella behov. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa upplevelser av livskvalitet hos vuxna personer med epilepsi. Metod: Litteraturstudien är uppbyggd enligt Polit och Becks (2016) nio steg. Databaserna som användes i litteraturstudien var Cinahl och PubMed där tolv vetenskapliga artiklar representerar litteraturstudiens resultat. Resultat: Tre kategorier bearbetades fram; ”Epilepsins påverkan på familjelivet”, ”Epilepsins påverkan på kroppen” och ”Epilepsins påverkan på det sociala livet”. Slutsats: Flera faktorer påverkar upplevelsen av livskvalitet negativt hos personer med epilepsi som till exempel hög anfallsfrekvens, samsjuklighet samt rädsla och oro för anfall som även bidrar till minskad fysisk aktivitet. Livskvaliteten påverkades positivt när personer med epilepsi upplevde socialt stöd från omgivningen. Kunskap om sjukdomens medföljande risker till låg livskvalitet kan bidra till att sjuksköterskan eventuellt kan identifiera omvårdnadsåtgärder för att bidra till god hälsa och ökad livskvalitet.

<p><strong>Bakgrund: </strong>Hjärttransplantationer är idag ett rutinmässigt ingrepp och överlevnaden efter en hjärttransplantation har genom tiderna förbättrats. I Sverige blev det först möjligt att genomföra en hjärttransplantation då ändringen av dödsbegreppet från hjärtdöd till hjärndöd infördes.<strong> Syfte: </strong>Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patienters upplevelser av livskvalitet efter en hjärttransplantation. <strong>Metod: </strong>Metoden som användes var en litteraturstudie som omfattade 14 vetenskapliga artiklar. Vid granskningen av dessa artiklar skapades två huvudkategorier vilka var; patienters upplevelser av psykisk livskvalitet och patienters upplevelser av fysisk livskvalitet. <strong>Resultat: </strong>Resultatet visade att en hjärttransplantation kan innebära en stor omställning för patienten, både psykiskt och fysiskt. De hjärttransplanterade patienterna upplevde en relativt dålig psykisk livskvalitet då de ofta kände sig nedstämda och deprimerade en tid efter operationen. Även den fysiska livskvaliteten visade sig vara försämrad i jämförelse med övrig befolkning. Ett flertal studier visade att kvinnor hade ofta mer omfattande psykiska besvär såsom dåligt självförtroende, nedstämdhet, depression och ångest än män. En del hjärttransplanterade patienter upplevde skuldkänslor, ångest och sorg över donatorns död men även förlust av det egna hjärtat. <strong>Slutsats: </strong>Med kunskapen att hjärttransplanterade patienter upplevde sin psykiska och fysiska livskvalitet som låg kan sjuksköterskor vara ett stort stöd och förebygga detta genom adekvat rehabilitering, patientundervisning, rådgivning samt ge dessa patienter möjligheter att träffas i grupp.</p>

<p><strong>Bakgrund: </strong>Trycksår är en hudskada som uppkommer i förhållande till ihållande tryck som leder till att hud och vävnad skadas och det bildas sår på utsatta ställen på kroppen. Såren är svårläkta och väldigt smärtsamma. <strong>Syfte</strong>: Syftet var att belysa patienters erfarenheter av att ha trycksår och hur det inverkar på deras upplevelse av livskvalitet. <strong>Metod:</strong> Metoden var en systematisk litteraturstudie och här sökte vi systematiskt i olika databaser som CINAHL, PubMed, ELIN, PsycInfo och Google Scholar. Sex artiklar som stämde med syftet inkluderades. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. <strong>Resultat:</strong> Resultatet visade att livskvaliteten hos patienter med trycksår upplevdes olika. Vi fann fem olika teman; uppfattning av trycksårs uppkomst, livspåverkan och förändringar, smärta, behandling/lindring och sörjandeprocess. <strong>Slutsats: </strong>Resultat visar att livssituationen förändras, ibland drastiskt av få trycksår. Upplevelsen av psykiska, fysiska, sociala och andliga aspekter av hälsa påverkades mestadels negativt, men det fanns inslag av att kunna se livet på ett annorlunda sätt vilket upplevdes positivt. Resultatet visar det viktiga i att vårdpersonal lyssnar och är lyhörda kring hur patienterna upplever sin situation för att kunna hjälpa till att förbättra patienternas livskvalitet.  </p>