Bakgrund Hiv är en av vår tids största sjukdomar med miljoner drabbade människor. Att drabbas av obotlig sjukdom påverkar patientens livskvalitet. Som sjuksköterska är det viktigt att ha kunskap om livskvaliteten hos patienter med hiv för att kunna ge en god och individanpassad omvårdnad. Vald teoretisk referensram utgörs av Siri Naess definition av livskvalitet. Syfte Att utifrån Naess definition av livskvalitet beskriva faktorer som påverkar livskvaliteten hos vuxna patienter med hiv. Metod I denna litteraturöversikt lokaliserades nio, relevanta artiklar i databasernaCinahl, Pubmed och PsycINFO som analyserades genom en manifest innehållsanalysoch därefter utgick vi från en deduktiv ansats utifrån Naess (1987) teori om livskvalitet. Resultat Faktorer identifierades och delades in i Naess (1987) definition av livskvalitet. Faktorerna vi kom fram till var till exempel att utbildning, sociala relationer och stöd, depression och stigmatisering påverkade livskvaliteten. Slutsats Livskvalitet är ett komplext begrepp där många faktorer spelar in och samverkar för att patienter med hiv ska känna att de upplever hög livskvalitet. Resultatet erbjuder sjuksköterskan kunskap om vad som påverkar livskvaliteten hos patienter med hiv och kan utifrån detta få ökad möjlighet att förbättra livskvaliteten hos dessa patienter.

Bakgrund Att ha drabbats av en hjärtinfarkt kan vara väldigt omvälvande och innebär inte bara att patienter kan få fysiska skador på hjärtmuskulaturen utan även att den psykiska hälsan kan påverkas. Därför är det viktigt att studera hur patienter skattar och upplever att deras livskvalitet har påverkats efter att de drabbats av hjärtinfarkt. Syfte Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur patienter som drabbats av hjärtinfarkt skattar och upplever sin livskvalitet efter utskrivning från sjukhus samt vilka datainsamlingsmetoder som använts i artiklarna. Metod Examensarbetet har gjorts i form av en deskriptiv litteraturstudie utifrån 12 stycken artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats. Artiklarna är hämtade från databaserna Medline och PsycINFO och har granskats av båda författarna. Huvudresultat Studien visar att livskvaliteten kan förändras hos patienter som drabbats av hjärtinfarkt, och att många kan ha svårt att acceptera och hantera den nya situationen. I föreliggande studie framkom att patienternas brist på energi ligger till grunden för andra problem hos majoriteten av patienterna. Data har samlats in med hjälp av enkäter samt genom semistrukturerade intervjuer. Slutsats Denna studie visar att patienter som drabbats av hjärtinfarkt behöver tydlig information om deras tillstånd och vad de har att förvänta sig efter hjärtinfarkten för att lättare kunna acceptera och hantera den omvälvande situationen. Informationen och rehabiliteringen bör vara anpassad utifrån varje enskild individ eftersom patienterna många gånger upplever olika typer av problem och då kan behöva olika strategier för att handskas med dessa.

Urininkontinens definieras som ” ofrivilligt urinläckage som är objektivt påvisbart och som utgör ett socialt eller hygieniskt problem för individen”. Detta drabbar ca en halv miljon människor i Sverige, främst kvinnor. Syftet var att beskriva kvinnors erfarenheter av att leva med urininkontinens och hur urininkontinensen förändrade kvinnornas livskvalitet. Metoden är en deskriptiv litteraturstudie där databasen Cinahl har använts vid litteratursökningen. Litteraturstudiens resultat bygger på 12 vetenskapliga artiklar varav sju hade kvalitativ ansats och fem hade kvantitativ ansats. Resultatet visar att kvinnors erfarenheter av att leva med urininkontinens varierar beroende på vart i livet de befinner sig, men även vart i världen de bor. Urininkontinensen kan ge stor påverkan genom försämrad livskvalitet på grund av att kvinnorna känner skam som kan leda till social isolering. Kvinnor med urininkontinens kan finnas i ett stort mörkertal då det anses vara ett laddat ämne de ogärna pratar om. Därför är det viktigt att sjuksköterskan som en omvårdnadsåtgärd ställer obekväma frågor om detta ämne för att hitta de drabbade och hjälpa dem till en bättre livskvalitet. Slutsatsen är att väldigt många kvinnor lider av urininkontinens i tysthet, därför är det av stor vikt att sjuksköterskor och övrig vårdpersonal våga lyfta ämnet för att kunna hjälpa dessa kvinnor till bättre livskvalitet.

Bakgrund: Trycksår är en hudskada som uppkommer i förhållande till ihållande tryck som leder till att hud och vävnad skadas och det bildas sår på utsatta ställen på kroppen. Såren är svårläkta och väldigt smärtsamma. Syfte: Syftet var att belysa patienters erfarenheter av att ha trycksår och hur det inverkar på deras upplevelse av livskvalitet. Metod: Metoden var en systematisk litteraturstudie och här sökte vi systematiskt i olika databaser som CINAHL, PubMed, ELIN, PsycInfo och Google Scholar. Sex artiklar som stämde med syftet inkluderades. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att livskvaliteten hos patienter med trycksår upplevdes olika. Vi fann fem olika teman; uppfattning av trycksårs uppkomst, livspåverkan och förändringar, smärta, behandling/lindring och sörjandeprocess. Slutsats: Resultat visar att livssituationen förändras, ibland drastiskt av få trycksår. Upplevelsen av psykiska, fysiska, sociala och andliga aspekter av hälsa påverkades mestadels negativt, men det fanns inslag av att kunna se livet på ett annorlunda sätt vilket upplevdes positivt. Resultatet visar det viktiga i att vårdpersonal lyssnar och är lyhörda kring hur patienterna upplever sin situation för att kunna hjälpa till att förbättra patienternas livskvalitet.

No description available.

Genom åren har njurtransplantation förbättrats och utvecklats till den bästa och mest kostnadseffektiva behandlingen för personer med njursvikt (Prihodova, et al., 2014a). Forskning har visat att behovet av njurtransplantationer ökar med 7% för varje år (Heaphya, et al., 2013). I Januari 2016 var det 646 personer i Sverige som var i behov av en njure (Livsviktigt, 2016). Syftet med litteraturöversikten var att undersöka hur personer ≥18år som genomgått njurtransplantation värderar sin livskvalitet i jämförelse med personer med kronisk njursvikt och den allmänna befolkningen.  Litteraturöversikten har genomförts utifrån en kvantitativ metod med deduktiv ansats. Sammanlagt ingick tio vetenskapliga artiklar i resultatet. Artiklarna söktes fram från databaserna CINAHL, Medline och PsycInfo. Inklusionskriterierna var att de skulle ha en kvantitativ ansatts, peer reviewed, inte äldre än 2005 samt att personerna skulle ha genomgått en njurtransplantation och vara över 18år.  Resultatet analyserades enligt Fribergs tre stegs analysmodell (2012a) och visade att ålder påverkade den upplevda livskvaliteten hos njurtransplanterade personer. Livskvaliteten ökar hos njurtransplanterade efter transplantationen i jämförelse med personer med kronisk njursvikt, men är sämre än hos den allmänna befolkningen. Litteraturöversiktens sammanställning kan bidra till att få en bättre överblick om vad som behöver förbättras inom sjuksköterskans omvårdnadsarbete i relation till njurtransplanterade personer. / Through the years, kidney transplants have improved into the best and most cost-effective treatment for people with kidney failure (Prihodova, et al., 2014a). Research has shown that the need of kidney transplant is increasing by 7% per year (Heaphya, et al., 2013). In January 2016, 646 Swedish people needed a kidney (Livsviktigt, 2016). The purpose of the literature review was to examine how people ≥18 years value their quality of life after a completed kidney transplantation in comparison to kidney failure people and the general population. Literature review has been carried out on the basis of a quantitative method with deductive approach. The result included ten scientific articles, which were sought out from the databases CINAHL, Medline and PsycInfo. The inclusion criteria was that they should be quantitative, peer reviewed, published after 2005 and include people older than 18years who received a kidney transplantation. The results were analyzed by Fribergs three steps analysis model (2012a) and showed that age seem to affect quality of life of renal transplant recipients. Quality of life increases after a kidney transplantation in comparison to kidney failure patients, but is worse than the general population. The compilation of the literature review may obtain a better overview of nursing after kidney transplantation.

No description available.

Introduktion: Hjärtsvikt är ett tillstånd med påverkan på patienters livskvalitet ur ett multidimensionellt perspektiv. Det är den vanligaste orsaken till sjukhusinläggningar för patienter över 65 år. Livskvalitet är ett brett begrepp som innefattar en persons subjektiva upplevelse av sin livssituation. Syfte: Att identifiera och belysa vilka faktorer som påverkar upplevelsen av livskvalitet hos patienter som lever med kronisk hjärtsvikt. Metod: Denna litteraturstudie grundar sig på Polit och Becks (2012) niostegsmodell. Litteratursökning genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed. En kvalitetsgranskning utfördes enligt Polit och Becks (2012) granskningsmallar, vilket resulterade i tolv vetenskapliga artiklar. Ur dataanalysen framträdde tre huvudkategorier. Resultat: De tre huvudkategorierna, fysiska faktorer, emotionella faktorer och sociala faktorer, består av de olika faktorer som på något vis påverkar livskvaliteten hos patienter med hjärtsvikt. Slutsats: Det finns ett flertal faktorer som påverkar upplevelsen av livskvalitet hos hjärtsviktspatienter. Det är viktigt att sjukvårdspersonal uppmärksammar de faktorer som går att påverka för att kunna främja fysiskt, emotionellt och socialt välmående, då det bidrar till ökad upplevelse av livskvalitet hos patienter med hjärtsvikt.

Introduktion: År 2014 diagnostiserades cirka 50 000 personer i Sverige med cancer. Cellhämmare är den främsta behandlingen mot cancer, cytostatika är samlingsbegrepp för cellhämmande läkemedel. Cytostatika ges för att bota sjukdom eller förbättra livskvalitet genom att lindra symtom och förlänga livet. Livskvalitet är subjektivt och varje person har en egen, unik definition, vilket motiverar holistisk utformad omvårdnad. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patientens upplevelse av livskvalitet i samband med cytostatikabehandling. Metod: Denna litteraturstudie följer en niostegsmodell beskriven av Polit och Beck (2012). Källmaterialet inhämtades från databaserna Cinalh och Pubmed. Resultat: Källmaterialet för denna litteraturstudie utgörs av 10 artiklar av kvantitativ metod och dessa presenteras i artikelmatrisen. Resultatets kategorier redovisas i både i text och figur, Funktionell hälsa, Emotionell hälsa, Psykisk hälsa, Fysisk hälsa samt Samlevnad och tillhörande underkategorier, som utgör livskvalitet. Slutsats: Av denna litteraturstudie kan slutsatsen dras att patienter upplever livskvaliteten i samband med cytostatika behandling som i stort dålig, särskilt beträffande ekonomi och förlorade förhoppningar. Emellertid finns vissa faktorer som upplevs positiva, exempelvis bevarad känsla av hopp samt möjlighet till förbättring genom vilja och drivkraft hos patienten att leva gott och ”normalt”. Vården kring patienten som genomgår cytostatikabehandling är inte tillfredsställande ur livskvalitetsperspektivet och särskilt omvårdnaden och dess åtgärder behöver utvecklas och definieras i syfte att kvalitetsmässigt förbättras.

No description available.