The thesis considers the interplay of institutions, lifelong learning and workplace relations. Learning has become a prominent notion in contemporary considerations of the workplace, particularly in the accounts of managerialists and policy makers (Keep & Rainbird, 2000). In its articulated forms of organizational learning and lifelong learning it is seen as a means whereby production can be more dynamic and flexible, while at the same time providing fulfilling experiences of work (Senge, 1990). This thesis - and the papers in it – contends that these notions of learning merit closer critical scrutiny from which an enhanced understanding of a particular (and arguably important) dimension of contemporary workplace relations can emerge. This thesis takes a critical position for its investigations, seeking to challenge orthodoxies constructed from the standpoint of managerialist ideology (Legge, 1995). It finds labour process theory (Thompson & McHugh, 2002) particularly useful in the manner that workplace relations are seen as antagonistic and that the politics of production are regarded as ‘contested terrain’. Managerialst techniques (such as the learning organization) – especially those with a humanistic, unitarist and emancipatory rhetoric – cannot be viewed outside of the wider political economy of the workplace and the social organization of economic activity (Granovetter, 1992). As such, much of the espoused intentions of such managerialist techniques can be viewed as questionable, doing little to reconcile asymmetrical power relations and exploitation.The five papers published over a period of four years vary in scope and method of enquiry. However, what links them is a concern for the concepts represented in the title of this thesis: institutions, learning and labour. More specifically, the papers cover state policy on lifelong learning, the changing management of public sector organizations, social capital, the learning organization (and by implication contemporary management discourses in general) and the industrial relations of lifelong learning. In doing so, critical perspectives on workplace organization are used. Ultimately, a challenge is presented to managerialist and policy discourses of learning which are considered to be instruments of control rather than a means of emancipation for workers. The thesis concludes with the idea that the apparatus and discourses of learning and lifelong learning have been dominated by the state and capital in order to manipulate the culture of the workplace and to establish control of labour processes. As such, the imperative is for organized labour and workers to resist this hegemony and to assert their own learning frameworks.

Syfte & frågeställningar Syftet med denna studie var att undersöka hur idrottslärare arbetar med att skapa ett bestående intresse för fysisk aktivitet hos elever samt i vilken utsträckning lärarna upplever att ämnet idrott och hälsa påverkar elevernas val att vilja vara fysisk aktiva. Studiens frågeställningar är följande: Hur ser idrottslärare på undervisningen i idrott och hälsa som ett sätt att skapa livslångt intresse hos eleverna för att bedriva fysisk aktivitet på fritiden? Hur skapar idrottslärare förutsättningar som främjar lärande och intresse kring fysisk aktivitet som kan bedrivas på fritiden? Metod Studien består av en kvalitativ metodansats, där intervjuer var den valda undersökningsmetoden. Studien utfördes på fem gymnasielärare i fyra olika gymnasieskolor i olika kommuner i stockholmsregionen. Samtliga lärare var utbildade idrottslärare. Två av de intervjuade är utbildade tvåämneslärare, medan resten endast är ämneslärare i ett ämne. Resultat  Att arbeta med en mångfald av aktiviteter var det som i stort sett alla bedrev, men med skillnader i innehållet. Allt från bollspel till aktiviteter som “förbereder eleven för verkligheten”. Därefter betonade vissa lärare vikten av att arbeta tillsammans med andra ämneslärare i syfte att förmedla ett livslångt lärande för ett fysiskt aktivt liv. Samtliga lärare framhåller att kommunikationen sinsemellan elever, den aktiva samverkan mellan lärare/elev samt den formativa feedbacken och individuella bemötandet var viktiga komponenter i lärandeprocessen. Slutsats Slutsatsen i studien är att många av lärarna inte arbetar medvetet eller aktivt för att skapa ett livslångt lärande för fysisk aktivitet hos elever. Med detta sagt, vill vi ändå framhålla att deras insatser och strategier som tillämpas i undervisning kan främja ett intresse för fysisk aktivitet på fritiden också i ett långsiktigt perspektiv. / Aim The aim of the study was to examine how physical education teachers work to create a permanent interest for physical activity among students and try to identify in which grade these teachers feel that physical education affect students will to be physically active. In our study we have two different questions. These questions are the following: How do physical education teachers see the teaching as a way to create interest in lifelong learning in physical activity among students? How do physical education teachers create preconditions that frame learning and interest in physical activity that can be implemented in leisure time? Method The study had a qualitative approach where interviews were chosen as the main instrument. The present study took place in Stockholm, where five qualified physical education teachers were interviewed in different communities of the city. Two of the teachers were also educated in other school subject. Results Almost everyone work with a broad of activities with differences in the content. They have everything between ballgame to activities that prepare them for the “reality”. There were also some teachers who emphasized the importance to cooperate with other teachers for the purpose to mediate a lifelong learning towards physical activity. Most of the teachers experienced that communication among students, the active collaboration between teacher/student and formative assessment played a big role in the learning process. Conclusion The conclusion of the study is that many of the teachers are not working consciously to promote a lifelong learning for physical activity for the students. With that said, we still want to emphasize that their efforts and strategies applied in teaching can promote an interest in physical activity in leisure time also in the long term.

<p>Studiens syfte var att undersöka och belysa hur ett antal studie- och yrkesvägledare ser på några aspekter av sitt arbete. Undersökningen avsåg att besvara syftet utifrån två forskningsfrågor som innebar dels vilken vikt studie- och yrkesvägledare lägger vid vägledning och hur de upplever just den delen av arbetet, samt hur studie- och yrkesvägledare ser på sin roll i dagens kunskapssamhälle. En kvalitativ metod i form av halvstrukturerade telefonintervjuer användes. Det råder en stor enighet bland de intervjuade att vägledning är av stor betydelse och fyller en viktig funktion i dagens kunskapssamhälle. Stressigt, stimulerande och varierande är några av dom gängse ordval som nämns i sammanhanget om hur man uppfattar sin profession. Vidare betonar man också hur krävande men å andra sidan hur positivt det är att arbeta med samtal och vägledning. Resultatet visar också hur eniga de flesta studie- och yrkesvägledare är om den betydelse deras yrkesroll har i det samhälle som vi lever i idag, där det livslånga lärandet många gånger nämns. Flertalet menar att studie- och yrkesvägledare har en viktig roll för människor som idag ställs inför många val. Relaterat till tidigare forskning och teorietiska utgångspunkter styrker erhållet resultat därmed tankarna om hur stor betydelse studie- och yrkesvägledare och vägledning har.</p>

<p>I vårt arbete har vi behandlat ämnet livskunskap och den samhällsförändring som vi tycker oss se. Syftet med vårt arbete har varit att försöka se om ämnet livskunskap kan vara ett tecken på en utveckling som håller på att ske inom skolan. För att uppnå vårt syfte har vi på vår utvalda skola intervjuat lärare och rektor. Vi har sedan valt att koppla dessa resultat till den forskning som vi redan tidigt i arbetsgången tog del av. Resultatet av vårt arbete visar att det på skolan finns en medvetenhet om en förändrad kunskapssyn och att man i ämnet livskunskap arbetar med de förmågor som man tror att eleverna behöver ha med sig i sina framtida liv.</p>

I vårt arbete har vi behandlat ämnet livskunskap och den samhällsförändring som vi tycker oss se. Syftet med vårt arbete har varit att försöka se om ämnet livskunskap kan vara ett tecken på en utveckling som håller på att ske inom skolan. För att uppnå vårt syfte har vi på vår utvalda skola intervjuat lärare och rektor. Vi har sedan valt att koppla dessa resultat till den forskning som vi redan tidigt i arbetsgången tog del av. Resultatet av vårt arbete visar att det på skolan finns en medvetenhet om en förändrad kunskapssyn och att man i ämnet livskunskap arbetar med de förmågor som man tror att eleverna behöver ha med sig i sina framtida liv.

Studiens syfte var att undersöka och belysa hur ett antal studie- och yrkesvägledare ser på några aspekter av sitt arbete. Undersökningen avsåg att besvara syftet utifrån två forskningsfrågor som innebar dels vilken vikt studie- och yrkesvägledare lägger vid vägledning och hur de upplever just den delen av arbetet, samt hur studie- och yrkesvägledare ser på sin roll i dagens kunskapssamhälle. En kvalitativ metod i form av halvstrukturerade telefonintervjuer användes. Det råder en stor enighet bland de intervjuade att vägledning är av stor betydelse och fyller en viktig funktion i dagens kunskapssamhälle. Stressigt, stimulerande och varierande är några av dom gängse ordval som nämns i sammanhanget om hur man uppfattar sin profession. Vidare betonar man också hur krävande men å andra sidan hur positivt det är att arbeta med samtal och vägledning. Resultatet visar också hur eniga de flesta studie- och yrkesvägledare är om den betydelse deras yrkesroll har i det samhälle som vi lever i idag, där det livslånga lärandet många gånger nämns. Flertalet menar att studie- och yrkesvägledare har en viktig roll för människor som idag ställs inför många val. Relaterat till tidigare forskning och teorietiska utgångspunkter styrker erhållet resultat därmed tankarna om hur stor betydelse studie- och yrkesvägledare och vägledning har.

Syfte och frågeställningar Syftet med min studie är att undersöka hur lärare inom ämnet idrott och hälsa arbetar med läroplanens mål som har med hälsa att göra. Mina frågeställningar är: Vad har lärarna för uppfattning om vad hälsa är? Hur undervisar lärarna i hälsa? Hur arbetar lärarna med att ge eleverna ett livslångt intresse för den egna hälsan? Metod Fyra aktivt verksamma lärare i ämnet idrott och hälsa på gymnasienivå i Stockholm intervjuades. För att få fram ett resultat och besvara mina frågeställningar använde jag mig av ett arbetssätt som innebär att samla in, analysera samt tolka data. Resultat Resultatet visar på både skillnader och likheter i lärarnas sätt att se på hälsa, att undervisa i hälsa samt att ge sina elever ett livslångt intresse för den egna hälsan. Tre av fyra lärare menar att hälsa har fler än en aspekt, att det finns fysisk respektive psykisk hälsa. En av fyra tycker att hälsa är fysiskt välmående. Lärarna undervisar på olika sätt, några integrerar hälsa i den fysiska undervisningen medan andra har lektioner i endast hälsa. Alla fyra lärarna tycker att ett livslångt intresse för den egna hälsan är viktigt för varje elev, mer oklart är hur detta ska bli verklighet. För att nå dit försöker lärarna vara goda förebilder, visa engagemang, sprida rörelseglädje samt ge eleverna möjlighet till varierad undervisning i trygg miljö. Slutsats Hälsa är ett svårt ord att definiera. De fyra lärarna menar att hälsa ska vara en del av undervisningen i idrott och hälsa, men har svårt att beskriva hur. Alla fyra har olika uppfattning om vad hälsa exakt är och undervisar därför på olika sätt, vilket medför att eleverna får med sig olika erfarenheter och kunskaper beroende på vilken lärare de haft. Genom lärarnas vilja och deras olika metoder för att motivera till ett livslångt intresse för den egna hälsan hos sina elever, bidrar de med viktig kunskap för samhället och för framtiden. / Aim The purpose of my study is to examine how teachers in physical education work with the parts of the curriculum that has to do with health. My questions are: What is the teachers’ view of health? How do the teachers teach in health? How do the teachers provide students with a lifelong interest in their own health? Method Four actively practicing teachers in physical education at high school level in Stockholm were interviewed. In order to get a result and answer my questions, I used an approach that involves collecting, analyzing and interpreting data. Results The results show both similarities and differences in the teachers’ ways of looking at health, teaching health and to give their students a lifelong interest in their own health. Three out of four teachers believe that health has more than one aspect; there is physical and mental health. One out of four thinks that health is physical wellbeing. The teachers teach in different ways, some integrate health in physical education while others have lessons only in health. All four teachers think that a lifelong interest in their own health is important for every student, less clear is how to make this a reality. To achieve this, teachers are trying to be good role models, demonstrate commitment, and spread the joy of movement and enables students to diverse education in a safe environment. Conclusions Health is a difficult word to define. The four teachers believe that health should be part of the teaching of physical education, but it is hard to describe how. All four have different ideas about what exactly health is, which means that students may bring different experiences and skills depending on which teacher they had. Through the teachers' willingness and their different approaches to motivate a lifelong interest in personal health of their students, they contribute to important knowledge for society and for the future.

Sammanfattning Syfte och frågeställning Syftet med studien har varit att undersöka hur vi som idrottslärare kan anpassa vår undervisning, för att motivera elever till ett aktivt liv i rörelse efter avslutad skolgång. Genom frågeställningarna: Vad som motiverar unga vuxna till ett fysiskt aktivt liv? och Hur har skolundervisningen påverkat eleverna?, har vi försökt finna svar på bakomliggande faktorer till unga vuxnas motionsvanor. Metod Studien är utformad efter kvalitativa intervjuer som metod. Totalt genomfördes 11 intervjuer under projektets gång. Samtliga deltagare hade tagit examen från den svenska gymnasieskolan. Intervjuerna genomfördes enskilt med båda författarna närvarande. Den teoretiska ansatsen vi valt att grunda uppsatsen på har sin grund inom motivations- och beteendeforskningen. Då mycket forskning inom beteende- och motivationsområden grundar sig på varandra, har vi valt att analysera resultaten utifrån flera teoretiska modeller. Resultat Resultaten från studien pekar på en rad olika faktorer som krävs för att unga vuxna ska välja att vara fysiskt aktiva. De anser att det absolut viktigaste är att aktiviteten är rolig. Detta kan uppnås genom att deltagarna får känna att de är duktiga, att de får bekräftelse under genomförandet samt att det stimulerar egenintresset. Andra faktorer som påverkar valet av aktivitet är att det ska vara lätta att genomföra, både när det gäller material och deltagare samt att det är lätt att planera in utefter andra sysslor i vardagen. Slutsats Det som motiverar unga vuxna till ett fysiskt aktivt liv är framförallt att de känner glädje till aktiviteten. Aktiviteten skall även vara genomförbar och inte kräva för mycket tid eller resurser. Elever som redan har positiva erfarenheter av fysisk aktivitet påverkas inte av undervisningen i samma grad som de saknar det. Avsaknaden kan leda till fysisk inaktivitet senare i livet. Samtliga elever bör uppmärksammas och ges beröm då detta bidrar till positiva känslor och associationer till fysisk aktivitet som sedan motiverar dem till fysisk aktivitet senare i livet. / Abstract Aim The purpose of the study was to investigate how we as PE-teachers can conform our teaching, to motivate students towards an active life style, even after graduation. By investigating what motivates adolescents towards a physically active life and how their education has affected them, we tried to find answers and underlying factors to adolescents exercise habits. Method The study was designed using interviews as a method. A total of 11 interviews were conducted during the project. All participants had graduated from the Swedish upper secondary school. The interviews were conducted individually with both authors present. We chose a theoretical approach based in motivational and behavioral research. Since researchers in the behavioral and motivational field elaborate and base their work on previous research, we have chosen to analyze our results based on several theoretical models. Results The results in this study point to a number of factors required for adolescents to be physically active. They believe that the most important motivational factor is joy, which is achieved when participants feel that they are skillful, and when they get confirmation during the activity. Other factors affecting the choice of activity is that it should be easy to execute, in terms of materials and participants. It’s also important that the activity is easy to plan along other tasks in everyday life. Conclusions What motivates young adults to a physically active life is above all that they feel joy to the activity. The activity must also be easy to preform and must not require too much time or resources. Students who already have positive experiences of physical activity is not influenced by the education of the same degree as the once who is lacking it.   The absence can lead to physical inactivity later in life. All students should be recognized and given praise as this contributes to positive emotions and associations with physical activity, which then motivates them to physical activity in later life.

No description available.

No description available.