Denna studie undersöker hur klienter i ett omställningsprogram upplever en omställnings-process i samband med uppsägning på grund av arbetsbrist. Klienternas upplevelser har undersökts och analyserats utifrån Jarvis modell för lärande, Cullbergs faser i kris samt KASAM där lärandets olika företeelser samt emotioner ligger i fokus. Vi baserar vårt examensarbete på empiri bestående av sex kvalitativa intervjuer med klienter som är eller nyligen har varit i omställningsprogrammet samt en kvalitativ intervju med en rådgivare från samma omställningsprogram. Utifrån analys av den insamlade empirin har vi kunnat dra slutsatser om individers lärande och omställning. Resultatet visar hur en arbetssökande individs lärande sker på flera plan och hur involverat känslolivet är i lärandet i en omställningsprocess. Lärande sker i mycket av det människan gör, i små detaljer, i känslolivet och i ett större helhetsperspektiv. I diskussionen behandlas olika synsätt på hur Jarvis modell för lärande kan användas och hur känsloupplevelser i omställningsprocessen kan ses på olika sätt utifrån KASAM och Cullbergs faser i kris. Vi diskuterar även hur omställningsprogram blir en del av det individuella och samhälleliga livslånga lärandet. Avslutningsvis ges förslag till framtida forskning.

Syftet med den föreliggande studien är att undersöka lagerarbetares erfarenheter av hur arbetsdelningen påverkar möjligheten till lärande och utveckling på arbetsplatsen samt vad det är som får dem att stanna kvar i yrket. Studien baseras på den en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer som metod för datainsamling. Resultatet av studien visar att deltagarna upplever att arbetsdelning och kompetensutveckling är relaterade till varandra. På grund av krav på arbetsprestation har de svårt att hinna med sina arbetsuppgifter, vilket gör det omöjligt för arbetstagarna att vara involverade i andra processer på arbetsplatsen. Samtidigt upplever arbetstagarna att de förändringsinriktade processerna på arbetsplatsen, som enligt arbetsgivaren skulle utveckla arbetstagarnas kompetens, aldrig blir det som lovats och processerna har dessutom inte någon relevans för arbetstagarnas individuella kompetens eller den organisatoriska utvecklingen. Den inlärda hjälplösheten vilken Ringsberg (2014) betonar som en oroväckande förmåga och som individer med begränsade färdigheter och utbildning utvecklar, sprids även genom lagerarbetarnas upplevelse om ekonomisk trygghet. Oförmågan som lagerarbetarna känner för nya utmaningar som till exempel en ny arbetsplats eller nya arbetsuppgifter är en produkt av den inlärda hjälplösheten vilket leder till inlåsning. Trots det kan den fortsatta forskningen fokusera på vilka interventionerna är gällande förändringsarbeten för arbetstagarnas engagemang och lärandet i lageryrket samt hur implementeringsprocessen av interventionen förverkligas. Medarbetarnas kunskaper kan användas för att fullfölja implementeringen av förändringsprocessen samt genom deltagande av nya processer vilket växlar mellan de färdigheter som arbetstagarna har, att ta till vara arbetskollegornas kunskaper och lära den andre nya strategier och arbetsuppgifter i relation till deras yrke.

I dagens ”kunskapssamhälle” är det viktigt att vara förändringsbenägen. Om företag vill följa med i den snabbt växande utvecklingen är det nödvändigt att de måste fungera som ”lärande organisationer” där anpassning, förändring och reflektion är dagliga inslag i arbetet. De måste se till att det livslånga lärandet blir verklighet och inte bara ett uttryck. Mitt syfte med denna undersökning var att undersöka om det finns förutsättningar för individuell kompetensutveckling och ett livslångt lärande i företag. Studien bygger på en kvalitativ metod. Jag har intervjuat tolv tjänstemän på två olika företag i Jönköpings län. Resultatet visar på att det finns goda möjligheter till kompetensutveckling i företagen. Sådana faktorer som att medarbetarna har stort handlingsutrymme, en bra inbördes kommunikation och samma värderingar som företagsledningen ger möjligheter till utveckling för individen. Andra faktorer som spelar in för medarbetarnas positiva utveckling är att de överlag känner sig nöjda med sina utvecklingssamtal, att få fatta egna beslut över sitt arbete och att de har tid att reflektera. De som har mest handlingsutrymme är de som befinner sig längst upp i företagshierarkin. Det som kan bromsa individens utveckling är att man i båda företagen saknar mål att arbeta efter, feedback och framför allt konstruktiv kritik. Cheferna på båda företagen saknar utbildning att hålla i utvecklingssamtalen. Man ser också att informationen inte är fullt tillräcklig till alla medarbetare. En del medarbetare saknar också högre krav och utmaningar som kan vara kompetensutvecklande. Resultatet visar också att kvinnorna inte har samma förutsättningar till kompetensutveckling som männen. De får inte formella eller informella utbildningar lika lätt som männen. Det är också dessa som har minst handlingsutrymme överlag i företagen, lite beroende på vad de arbetar med. Man kan även se att informationen som når kvinnorna är något mindre än vad männen får. Alla tjänstemännen som tillfrågats upplever att de får ett livslångt lärande i företagen.

Thor,Cecilia och Thor Kristina (2006) Lärares erfarenheter av validering på Komvux. ( Teatcher´s experience of assessment at Komvux). Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen 60p, Malmö Högskola.Syftet med denna uppsats är att undersöka vad lärare,som arbetar med validering inom omvårdnadsprogrammets flexibla vuxenutbildning,har för erfarenheter av dagens valideringsprocess på Komvux.Vi vill också ta reda på om de har några förslag på förändringar eller förbättringar gällande valideringsprocessen.Vi har intervjuat nio lärare som arbetar på tre olika Komvuxskolor.Resultatet visar att många lärare vill flytta valideringsprocessen från skolmiljön till den kliniska verksamheten.De anser också att själva bedömningen av en individs kunskaper bör ske individuellt men själva självskattningen kan göras i grupp.Vidare menar lärarna att svenska språket har stor betydelse i valideringssammanhang.Nationella riktlinjer och nationell valideringsutbildning är något som vissa lärare anser vara viktigt för att få en likvärdighet i valideringsprocessen.

Att studera på distans En kvalitativ studie om studenters perspektiv på distansstudier Syftet med denna studie är att undersöka studenters upplevelse av distansstudier. Syftet ska besvaras genom följande frågeställningar:   -          Vilka möjligheter upplever studerande att distansstudier medför? -          Vilka utmaningar upplever studerande att distansstudier medför?   I denna studie har en kvalitativ metodansats med semistrukturerade intervjuer använts som datainsamlingsmetod. Urvalet har gjorts efter ett bekvämlighetsurval. Tio individer som hade erfarenhet av distansstudier valdes ut att delta i studien.   Studiens resultat visar att de mest förekommande fördelar med att studera på distans är att ha möjlighet till ett livslångt lärande och flexibilitet i tid och rum samt att kunna kombinera studier med arbetet och familjeliv. Det framkommer också att faktorer som frånvaro av social interaktion, tekniska svårigheter och individrelaterade förutsättningar, såsom motivation och självreglerings förmåga, är bland de utmaningar som nämns mest.

Tidigare forskning visar att den fysiska inaktiviteten ökar hos barn och ungdomar. Detta kan medföra att det blir ännu viktigare att främja livslång fysisk aktivitet. Forskningen visar att det finns flertal faktorer som påverkar och avgör huruvida man väljer ett fysiskt aktivt liv eller inte. Skolan anses som den bästa möjligheten att kunna nå ut till alla, oavsett hur aktiv eller inaktiv du är, där idrottsämnet har en möjlighet att ge eleverna positiva upplevelser av att vara fysiskt aktiv. Studiens syfte är att undersöka hur idrottslärare arbetar i undervisningen för att väcka elevers intresse till fysisk aktivitet i åk 4-9. Studien är inriktad på en kvalitativ intervjustudie där sex stycken idrottslärare har intervjuats hur de arbetar i undervisningen på grundskolan. Resultatet visar att idrottslärarna roll som lärare har en stor påverkan hos eleverna att kunna främja deras intresse till fysisk aktivitet i ämnet idrott och hälsa. Genom olika pedagogiska val och undervisningsstrategier så menar de intervjuade idrottslärarna att man kan väcka ett intresse att vara fysiskt aktiv där främsta lärandet är att eleverna ska fortsätta vara fysiskt aktiva i vuxen ålder. Det är viktigt att visa ämnets olika delar och möjligheter genom positiva upplevelser enligt idrottslärarna för att på sikt skapa ett livslång aktivt liv.

Bakgrund:Under de senaste åren har vi läst om hur trycket ökar för varje år på Sveriges högskolor och universitet. Vad är det som gör att en så stor andel individer söker sig till eftergymnasial utbildning? Har tilltron till utbildning övergått till övertro eller är det en reaktion på dagens arbetsmarknad och ett försök för individen att hålla sig anställningsbar?Syfte:Studiens syfte är att belysa vilken inställning studenterna ger uttryck för när det gäller högre utbildning och livslångt lärande med fokus på anställningsbarhet.Metod:Vi har genomfört nio stycken semistrukturerade intervjuer med ett hermeneutiskt perspektiv. Vi har använt ett strategiskt urval och vidare ett snöbollsurval. Respondenterna är studenter som läser sin första termin vid högskolan.Resultat:Studien visar att respondenterna ser högre utbildning som en inträdesbiljett på arbetsmarknaden. De beskriver en utbildningsnorm där livslångt lärande är en självklarhet och flera av respondenterna kan problematisera dess möjliga konsekvenser. / <p>Kandidatuppsats i Arbetsvetenskap/Sociologi</p><p>Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället</p>

Vår undersökning handlar om flexibiliteten bland studenter som arbetar extra viabemanningsföretag. Vi vill också se om studierna påverkas av att de arbetar samtidigt som de studerar. Bemanningsbranschen har vuxit kraftigt under 2000-talet och vi som forskar har själva arbetat samtidigt som vi har studerat. Vi valde att använda oss utav en kvalitativundersökning eftersom vi ville få fram en känsla hos studenterna vi ville undersöka och då är det kvalitativ undersökning som ska användas. Vi har gjort åtta stycken intervjuer eftersom det är det generellt vanligast när man använder dig av det kvalitativa arbetssättet.Vi använde oss av en öppen intervjuform fastmed frågor som stöd. Vi utformade ensemistrukturerad tematisk intervju där vi hade tre teman. De tre temana var kravet påflexibilitet, synen på sin egen flexibilitet och flexibilitetens påverkan. Alla respondenter vet vilka krav som ställs på dem av bemanningsföretagen men de förklarar samtidigt att de kan ha svårt att alltid kunna uppfylla kraven då de studerar och kan ha mycket i skolan under vissa perioder. Deras egen syn är att de ska kunna vara flexibel och kunna hjälpa till när detbehövs samtidigt som de måste hinna med skolan. Alla var eniga om att de hade satt arbetet före studierna någon gång. Var det inte så mycket i skolan var det lätt att prioritera arbetet för att sedan ta igen skolarbetet under annan tid. Samtidigt var de tydliga med att är det tentaperiod prioriterar de skolan före arbetet. Vissa låg efter i skolan men de flesta låg inte efter i sina studier. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

The aim of this bachelor thesis is to investigate how one independent senior high school without a school library regards the role of school libraries. (What is their view of information literacy? Do they manage to reach the goals of Lpf 94 and the goals of each school subject without a school library of their own?). We have chosen to interview the principal and two teachers. Our major findings are that the public library in our study has been given the role of a school library, a role we think it can not fulfil. The librarians guide pupils to the bookshelves instead of being collaborators in the learning process to create new knowledge. The principal and the teachers, in our study, do not believe in the pupils’ ability to develop better reading skills even if they have access to more books. Readers will stay readers, non – readers likewise. Earlier research contradicts this statement. The principal and the teachers find pupils information literate. We believe they are computer literate. Earlier research shows that teachers often think pupils are information literate. Although computers might be one of several information sources, they alone do not make students advanced users of information. The principal and the teachers mean to say that this school accomplishes its goals. We think they will have problems reaching their goals without the public library.

The aim of this Master’s thesis is to analyse how adult students in Swedish adult education seek information for school tasks. The focus is on how they use the public library and electronic information sources and their reflection on information and sources in this process. Also of interest in the study is the help they receive from staff in the public library and their teacher. Methods used in collecting and analysing data for this study were of qualitative nature. Four adult students were interviewed and observed when seeking information. Their teacher and the chief librarian at the public library were also interviewed. The main results of the study indicated that the adult students preferred to use the Internet because information was easily available. When using the public library they where pleased with the help from the staff, but often preferred to browse the shelves on their own. User education was restricted. It was mainly when contacting the reference service the students got the opportunity to learn information seeking from resources there. The librarians did not always have the time to help the students in the way they needed. Lack of information literacy was to a certain extent a barrier for three of the new students in using the library effectively on their own. Results also indicated that the teacher’s instructions were helpful in guiding the students in their task and their information seeking in suggesting information sources. / Uppsatsnivå: D