<p>Syftet med vårt examensarbete har varit att ta reda på hur erkänt duktiga lärare arbetar med kommunikation som en del av det pedagogiska handlandet, samt vilken syn de har på eleven både ur ett kunskapsperspektiv och ur ett rent mänskligt perspektiv. Vi har använt oss av en kvalitativ studie där vi valt att observera tre av de lärare som medverkade i Tv-dokumentären Klass 9A på Dvd. Innan vi gjorde vår observation skaffade vi oss en utökad förförståelse genom att ta del av vad både forskning och annan relevant litteratur tar upp inom området kommunikation, skolan som demokratisk arena samt lärarens yrkesroll.</p><p>Resultatet av vår studie visar att det finns några saker som är viktiga för att skolan ska bli en plats där elever känner trygghet och lust till lärande. Kommunikativ kompetens, ett genuint intresse för eleven och ett personligt engagemang bildar den helhet som enligt oss, behövs för att lärarna skulle kunna skapa goda relationer med eleverna. Dessa relationer anser vi vara mycket betydelsefulla för att elever ska utvecklas både kunskapsmässigt och på det personliga planet.</p>

<p>Syftet med uppsatsen var att undersöka lärares undervisning och bemötande av vuxenstuderande. En av frågorna gällde eventuella skillnader i undervisning och upplevd yrkesroll vid jämförelse av vuxenutbildningen med grundskolan. Vidare var vi intresserade av att veta ålderns och motivationens betydelse för studierna och om läraren kan påverka motivationen. Resultaten från studien visar att när vuxna återupptar studier efter ett avbrott bör läraren möta personen där han/hon är. Förkunskaper i ämnet, attityder och villkor för när deltagaren kan studera tar läraren reda på genom samtal eller diagnoser. Inledningsvis handlar vuxenundervisning om att stärka den lärandes självförtroende. Undervisning av barn/ungdomar kontra vuxna skiljer sig på så vis att yngre måste socialiseras, fostras medan vuxna behöver mer individanpassad undervisning där tidigare kunskaper är utgångspunkt. Motivationen att studera är högre hos vuxna som oftare, genom arbetslivserfarenheten, vet vilka kunskaper som saknas; de har mål för sina studier. Läraren kan påverka motivationen positivt genom att bedriva en stimulerande och uppmuntrande undervisning.</p>

Syftet med uppsatsen var att undersöka lärares undervisning och bemötande av vuxenstuderande. En av frågorna gällde eventuella skillnader i undervisning och upplevd yrkesroll vid jämförelse av vuxenutbildningen med grundskolan. Vidare var vi intresserade av att veta ålderns och motivationens betydelse för studierna och om läraren kan påverka motivationen. Resultaten från studien visar att när vuxna återupptar studier efter ett avbrott bör läraren möta personen där han/hon är. Förkunskaper i ämnet, attityder och villkor för när deltagaren kan studera tar läraren reda på genom samtal eller diagnoser. Inledningsvis handlar vuxenundervisning om att stärka den lärandes självförtroende. Undervisning av barn/ungdomar kontra vuxna skiljer sig på så vis att yngre måste socialiseras, fostras medan vuxna behöver mer individanpassad undervisning där tidigare kunskaper är utgångspunkt. Motivationen att studera är högre hos vuxna som oftare, genom arbetslivserfarenheten, vet vilka kunskaper som saknas; de har mål för sina studier. Läraren kan påverka motivationen positivt genom att bedriva en stimulerande och uppmuntrande undervisning.

Syftet med vårt examensarbete har varit att ta reda på hur erkänt duktiga lärare arbetar med kommunikation som en del av det pedagogiska handlandet, samt vilken syn de har på eleven både ur ett kunskapsperspektiv och ur ett rent mänskligt perspektiv. Vi har använt oss av en kvalitativ studie där vi valt att observera tre av de lärare som medverkade i Tv-dokumentären Klass 9A på Dvd. Innan vi gjorde vår observation skaffade vi oss en utökad förförståelse genom att ta del av vad både forskning och annan relevant litteratur tar upp inom området kommunikation, skolan som demokratisk arena samt lärarens yrkesroll. Resultatet av vår studie visar att det finns några saker som är viktiga för att skolan ska bli en plats där elever känner trygghet och lust till lärande. Kommunikativ kompetens, ett genuint intresse för eleven och ett personligt engagemang bildar den helhet som enligt oss, behövs för att lärarna skulle kunna skapa goda relationer med eleverna. Dessa relationer anser vi vara mycket betydelsefulla för att elever ska utvecklas både kunskapsmässigt och på det personliga planet.

Idag ställs det höga krav på kompetens och att vi ständigt ska lära i arbetet. Kraven innebär ett stort behov av kompetensutveckling och ett livslångt lärande. Finns ingen drivkraft att utvecklas är det svårt att finna en plats på arbetsmarknaden. Syftet med denna studie är att beskriva hur chefer upplever sina möjligheter till utveckling och lärande i arbetet. Underlag för studien är nio intervjuer med chefer i olika branscher i både den offentliga och privata sektorn. Studien visar att respondenterna är utvecklingsbenägna. De nöjer sig inte med den kompetens de redan besitter, utan strävar ständigt efter att lära nytt. En röd tråd genom respondenternas svar är hur viktigt det är att träffa andra människor och lära tillsammans. De söker inte status och ekonomisk belöning, utan det är just möjligheten att få lära och utvecklas i arbetet som de drivs av.

<p>Dagens växande kunskapssamhälle kräver förmågan till ett livslångt lärande och forskare inom inlärningspsykologin antyder att metakognition kan vara av omfattande betydelse för inlärningsresultatet. I en inlärningssituation utgörs det metakognitiva tänkandet av samordnandet av kunskap och andra strategier för hur vi ska gå till väga för att uppnå eftersträvansvärda kunskaper. Denna rapport undersöker huruvida problembaserat lärande - PBL utvecklar de metakognitiva förmågorna för ett livslångt lärande, jämfört med en traditionell undervisningsmetod. En quasi-experimentell design utfördes mellan PBL respektive traditionell undervisning där den metakognitiva förmågan bedömdes med hjälp av Assessment of Cognitive Monitoring Effectiveness - ACME. Undersökningsmetoden ACME innebär att studenterna uppmanas att bedöma vad de tror sig kunna respektive inte kunna. Resultatet av experimentet visar att PBL-studenterna presterade signifikant bättre än studerande enligt traditionell undervisning med avseende på metakognitivt tänkande i form av ACME-bedömning.</p>

This dissertation is concerned with potential for learning in process operator work. The purpose of this thesis is to study and contribute to increased understanding in different conditions which can be assumed to create potentials for learning in the daily work of the process operators' . The thesis presents a contextual perspective on learning based on situated learning and activity theory. Learning is in some sense both recreative and developmental. Recreative learning takes place in many daily situations where people become better at doing what they already do at work. In all work which, in some sense, is recreative, there is a trivial variation that may lead to a new understanding and the development of new approaches and working methods, but there is also something long-lasting that extends outside the situation and which mayencourage the development of activity systems and communities of practice. The empirical study is based on case studies of four teams at apaper mill. The four shift teams differ since they are located in different production environments with unique qualities and have different work organizational conditions. The study uses diaries, interviews, documents and informant interviews to collect empirical information. It appears from the results that the common characteristics shared by the shift teams predominate. One finding is that different positions and operators have access to different machines and workstations within the department. In many situations, the operators must balance what they are allowed to do and what they are able to do in the shift teams. In the teams, common competence is of great or even decisive importance for the cooperation that develops. Another important result is that there are differences between more experienced and less experienced operators. These differences are reflected in their action and interaction pattems, Le. what they do (and in particular do not do) and how interaction takes place between more experienced and less experienced operators in the shift teams. / <p>2000</p>

Syftet med denna undersökning är att ringa in hur vi kommunicerar för att hantera det ideologiska dilemmat mellan föreställningen om en livslång partner och utbytbarhet. Hur riktar vi retorisk kraft åt den normativa tvåsamheten trots att separationer, skilsmässor och byte av partner är mycket vanligt? Med en diskursanalytisk metod har diskursiva strategier uttolkats. Urvalet av intervjuer med kvinnor, livsstilsmagasin för kvinnor och nätdejtingsajter, samt tidigare forskning har pekat på övergripande tendenser av hur globaliseringens bidragande effekt på parförhållandet samt hur media deltar i ett skapande av ideala romantiska föreställningar. Detta och det egna ansvaret för individualisering ställs mot tidigare traditioner och normer om tvåsamheten. Resultatet av diskursiva strategier presenteras i under dessa teman: Frihet, identitet &amp; den självklara tvåsamheten, Fel anledning &amp; attityd, Följ experternas tips och varningar, Komplettera varandra på rätt sätt, Känslan på ett annat sätt, De romantiska bevisen

Syftet med detta examensarbete har varit att genom intervjuundersökning undersöka, beskriva och analysera webblärares uppfattning och upplevelser av det interaktiva lärandet på en vuxenutbildning. Vi har undersökt vad som utmärker arbetet som webblärare och vad begreppet interaktivt lärande innebär. Vidare har vi undersökt vilka möjligheter och hinder webblärarna upplever och även under vilka förutsättningar det interaktiva lärandet sker. En intervjuundersökning har genomförts med sju webblärare vid ett och samma utbildningsföretag som erbjuder vuxenutbildning. Utifrån teorin och resultat har vi funnit att webblärarens roll skiljer sig från den traditionella lärarrollen framför allt genom att den fysiska interaktionen uteblir. Med begreppet interaktivt lärande menas att individen lär sig med hjälp av medierande verktyg. En av de största möjligheterna med det interaktiva lärandet är att det sker på individnivå. En av de största begränsningarna som upplevts är att den muntliga diskussionen uteblir till stor del. Förutsättningarna för att interaktivt lärande ska kunna ske är en hög grad av självständighet och mognad hos individen.

Näringslivet har identifierat en problematik på dagens arbetsmarknad i hur företag ska kunna rekrytera, behålla och motivera generationen millennials. Dessa individer värdesätter andra saker hos arbetsgivaren mot tidigare generationer, främst relaterade till företagskulturen. Tidigare forskning visar att aspekter som motiverar millennials är utvecklingsmöjligheter, en arbetsmiljö där kollegor kan lära av varandra och en flexibilitet, såväl i sina arbetsuppgifter som i balansen mellan jobbet och fritiden. Denna studie avser att på ett kvalitativt sätt bidra med kunskap om hur företagskulturen ligger till grund för millennials arbetsmotivation, samt söka förståelse för hur denna betydelse kommer till uttryck mellan deras första och andra anställning efter högskoleexamen. Då studien skrivs inom den pedagogiska disciplinen kommer dessa aspekter vidare att diskuteras i ljuset av ett lärandeperspektiv. Empirin kommer från åtta intervjuer vilka genomfördes på millennials inom olika branscher, men där alla befinner sig på sin andra anställning efter högskoleexamen. Resultat presenteras i tre skilda kategorier: Motiverande aspekter inom företagskulturen, Den generella förändringen och Vikten av en långsiktig utveckling. Studiens resultat har analyserats utifrån Herzbergs tvåfaktorteori, om hygien- och motivationsfaktorer. Resultatet som helhet har därefter diskuterats i relation till Ellströms teori om ett livslångt lärande som en avslutande del i analysen. Vårt resultat visar att motivationen starkt påverkas av en öppen företagskultur med högt diskussionsklimat som främjar gemenskap, självständighet och möjlighet att påverka, vilket generellt ligger i linje med vad tidigare forskning har konstaterat. Studien har även kunnat urskilja andra aspekter som millennials värdesätter såsom mångfald, kreativt och innovativt tänkande. Resultatet visar på en förändringsprocess där millennials reflekterar mer över företagskulturens betydelse vid sin andra anställning jämfört med sin första, för att känna sig fortsatt motiverade. Då en öppen företagskultur i stor utsträckning främjar utveckling, är det en viktig del för att millennials ska motiveras att lära sig nya saker, kan resultatet liknas vid en strävan att nå ett livslångt lärande.