Software Architectures is an area that started to develop in the beginning of the 1990's. Through Software Architectures, software engineering developers have new improved opportunities for reusing, understanding, communication, analysis etc. To describe Software Architectures, Architecture Description Languages (ADLs) were proposed in the middle of the 1990's. There is not yet any common well-accepted definition of what an ADL really is. There are two tracks however; the first consider that an ADL's primary role is to provide formal syntax and a lower level of semantics; the second approach means that communication and understanding is the most important part for an ADL to play. Because of the lack of a common definition, numerous ADLs have been developed, each with their own strengths and weaknesses and all reflecting their developers' view on what an ADL is. The problem with these ADLs is that they work in a standalone fashion and can not use the facilities of the other ADLs. ACME has been developed to solve this problem. ACME is an Architecture Description Interchange Language, which means that it can serve as a bridge between different ADLs, i.e. that one ADL can use the features of another ADL. There are some software engineering researchers that consider ACME not to be an ADL, since ACME is the least common denominator of the present ADLs and is according to the researchers therefore not an ADL in itself. Therefore, in this report we will first compare ACME with other ADLs, and then present what features ACME needs to add to its environment to become an ADL.

<p>Software Architectures is an area that started to develop in the beginning of the 1990's. Through Software Architectures, software engineering developers have new improved opportunities for reusing, understanding, communication, analysis etc. To describe Software Architectures, Architecture Description Languages (ADLs) were proposed in the middle of the 1990's. There is not yet any common well-accepted definition of what an ADL really is. There are two tracks however; the first consider that an ADL's primary role is to provide formal syntax and a lower level of semantics; the second approach means that communication and understanding is the most important part for an ADL to play.</p><p>Because of the lack of a common definition, numerous ADLs have been developed, each with their own strengths and weaknesses and all reflecting their developers' view on what an ADL is. The problem with these ADLs is that they work in a standalone fashion and can not use the facilities of the other ADLs. ACME has been developed to solve this problem. ACME is an Architecture Description Interchange Language, which means that it can serve as a bridge between different ADLs, i.e. that one ADL can use the features of another ADL.</p><p>There are some software engineering researchers that consider ACME not to be an ADL, since ACME is the least common denominator of the present ADLs and is according to the researchers therefore not an ADL in itself. Therefore, in this report we will first compare ACME with other ADLs, and then present what features ACME needs to add to its environment to become an ADL.</p>

The major purposes of this study were (1) to obtain information relating to the number and types of areas of work included in the routine duties performed by the maintenance employees employed in a selected group of Acme Brick Company production plants, (2) to determine the nature of any training that may have assisted in the development of their ability to perform the skills normally involved in each area of work, and (3) to recommend to Acme Brick Company areas of instruction to be included in a training program for its employees.

<p>Dagens växande kunskapssamhälle kräver förmågan till ett livslångt lärande och forskare inom inlärningspsykologin antyder att metakognition kan vara av omfattande betydelse för inlärningsresultatet. I en inlärningssituation utgörs det metakognitiva tänkandet av samordnandet av kunskap och andra strategier för hur vi ska gå till väga för att uppnå eftersträvansvärda kunskaper. Denna rapport undersöker huruvida problembaserat lärande - PBL utvecklar de metakognitiva förmågorna för ett livslångt lärande, jämfört med en traditionell undervisningsmetod. En quasi-experimentell design utfördes mellan PBL respektive traditionell undervisning där den metakognitiva förmågan bedömdes med hjälp av Assessment of Cognitive Monitoring Effectiveness - ACME. Undersökningsmetoden ACME innebär att studenterna uppmanas att bedöma vad de tror sig kunna respektive inte kunna. Resultatet av experimentet visar att PBL-studenterna presterade signifikant bättre än studerande enligt traditionell undervisning med avseende på metakognitivt tänkande i form av ACME-bedömning.</p>

<p>Metakognitiva processer och förmågor innefattar bland annat människans förmåga att reflektera över sin egen kunskapsnivå och minneskapacitet, och att utifrån detta till exempel kunna reglera tid och inlärningsstrategier vid inlärningssituationer. Kännetecknande för en person som räknas till att vara expert inom en viss domän är bland annat att denne anses kunna övervaka sin kunskapsnivå på ett korrekt sätt. Denna studie undersöker om personer med stor domänkunskap uppvisar en större förmåga till metakognitiv övervakning än vad personer med sämre domänkunskap gör. Aktuell kunskapsdomän i denna studie är deklarativ kunskap kring fotboll, och fotbollsspelare och ledare rekryterades som försöksdeltagare. Förmågan till metakognitiv övervakning mättes med hjälp av mätteknikerna Assessment of Cognitive Monitoring Effectiveness (ACME) och Metacognitive Knowledge Monitoring Assessment (KMA), där försöksdeltagarna i samband med att ett kunskapstest genomförs får avgöra vilka frågor de tror sig kunna eller inte kunna svaret på. Resultatet visar att personer med expertkunskap uppvisar en signifikant bättre förmåga till metakognitiv övervakning än personer med sämre domänkunskap.</p>

Social responsibility has a long history and it is evolved from the genuine altruism of human beings. On the other hand, corporate social responsibility finds its roots from organizations. The interactions of an organization and the public enable CSR to emerge and affect both organizations and human beings.The term CSR is evaluated differently in different contexts with different approaches by the scholars.One type of CSR, strategic CSR, aims for evaluating CSR from a strategic point of view. As strategic CSR is a long term investment, it provides a competitive advantage over competitors once a company invests in CSR and communicates CSR properly. The interest of consumers in products is the main drive for the introduction of the brand concept. Brand becomes important due to the fact that organization wants the products and services to be recognizable by the public. This recognition is followed by formation of brand reputation which requires long term investments to be established.The purpose of this study is to analyze how strategic CSR and brand reputation are perceived to affect competitive advantage in a specific company. This study traces the perceptions of CSR, the brand reputation and the competitive advantage concepts in this company, with particular focus on how they are perceived by the employees in the organization.In this case study, Exploratory Sequential Mixed Methods Design is used to have different insights from qualitative and quantitative analyses. In this design, first qualitative analysis has been conducted and it is followed by the quantitative analysis.Findings of this study reveal that in the specific company, the perceptions of management and nonmanagement employees differ for the given concepts. The non-management employees think that CSR enables competitive advantage whereas management favors brand reputation more and thinks that it is crucial for competitive advantage of the specific company. Although management thinks that CSR is an important concept that the organization might benefit from, there is no plan to evaluate CSR strategically in the specific company.A crucial attribute of a company is to be dynamic and to adapt rapidly to the industry and market changes. This is followed by generation of the brand and improvement of the brand to provide reputation. From this perspective, it is a necessity that both CSR and brand reputation should be evaluated strategically in ACME AB and if neglected, the competitive advantage of a company cannot be realized. / Socialt ansvar har en lång historia och det utvecklats från äkta altruism av människans inneboende altruism. Å andra sidan, finner samhällsansvar (CSR) sina rötter i organisationer. Samspelet mellan en organisation och samhället möjliggör för CSR sikt att växa och påverka både organisationer och människor.Termen CSR utvärderas olika i olika sammanhang med olika metoder av akademiker. En typ av CSR, strategisk CSR, syftar till att utvärdera CSR ur ett strategiskt perspektiv. Eftersom strategisk CSR är en långsiktig investering ger det en konkurrensfördel gentemot konkurrenterna när ett företag investerar i CSR och kommunicerar CSR väl.Konsumenternas intresse av produkter är den viktigaste drivkraften för införandet av varumärkesbegreppet. Varumärket blir viktigt på grund av att organisationen vill att deras produkter och tjänster ska kännas igen av allmänheten. När väl varumärket etablerats kan dess rykte börja byggas upp.Syftet med denna studie är att analysera hur strategisk CSR och varumärke uppfattas påverka konkurrensfördel i ett specifikt företag. Denna studie analyserar uppfattningar om CSR, det varumärke och konkurrensfördelar uppfattningar om begreppen i ett specifikt företag, med särskilt fokus på hur de uppfattas av de anställda i organisationen.I denna fallstudie används metodiken Exploratory Sequential Mixed Methods Design för att få insikt både via kvalitativa och kvantitativa analyser. I denna metodik, har första kvalitativ analys genomförts och det följs av den kvantitativa analysen.Resultaten av denna studie visar att i ett specifikt företag skiljer sig uppfattningarna om de givna begreppen mellan anställda i ledande och icke ledande ställning. Anställda i icke ledande befattningartror att CSR ger konkurrensfördelar, medan ledningen gynnar varumärke mer och tycker att det är avgörande för att ge företaget konkurrensfördelar. Även om ledningen anser att CSR är ett viktigt begrepp som organisation kan dra nytta, finns det inga planer på att utvärdera CSR strategiskt i ett specifikt företag.En avgörande egenskap hos ett företag är att vara dynamiskt och att kunna anpassa sig snabbt till förändringar i branschen och dess marknad. Detta bidrar till att bygga upp varumärket och, på längre sikt, ge det ett got rykte. Ur detta perspektiv är det en nödvändighet att både CSR och rykte utvärderas strategiskt i ett specifikt företag och om de försummas, kan deras associerade konkurrensfördelar för ett företag inte förverkligas.

Dagens växande kunskapssamhälle kräver förmågan till ett livslångt lärande och forskare inom inlärningspsykologin antyder att metakognition kan vara av omfattande betydelse för inlärningsresultatet. I en inlärningssituation utgörs det metakognitiva tänkandet av samordnandet av kunskap och andra strategier för hur vi ska gå till väga för att uppnå eftersträvansvärda kunskaper. Denna rapport undersöker huruvida problembaserat lärande - PBL utvecklar de metakognitiva förmågorna för ett livslångt lärande, jämfört med en traditionell undervisningsmetod. En quasi-experimentell design utfördes mellan PBL respektive traditionell undervisning där den metakognitiva förmågan bedömdes med hjälp av Assessment of Cognitive Monitoring Effectiveness - ACME. Undersökningsmetoden ACME innebär att studenterna uppmanas att bedöma vad de tror sig kunna respektive inte kunna. Resultatet av experimentet visar att PBL-studenterna presterade signifikant bättre än studerande enligt traditionell undervisning med avseende på metakognitivt tänkande i form av ACME-bedömning.

Metakognitiva processer och förmågor innefattar bland annat människans förmåga att reflektera över sin egen kunskapsnivå och minneskapacitet, och att utifrån detta till exempel kunna reglera tid och inlärningsstrategier vid inlärningssituationer. Kännetecknande för en person som räknas till att vara expert inom en viss domän är bland annat att denne anses kunna övervaka sin kunskapsnivå på ett korrekt sätt. Denna studie undersöker om personer med stor domänkunskap uppvisar en större förmåga till metakognitiv övervakning än vad personer med sämre domänkunskap gör. Aktuell kunskapsdomän i denna studie är deklarativ kunskap kring fotboll, och fotbollsspelare och ledare rekryterades som försöksdeltagare. Förmågan till metakognitiv övervakning mättes med hjälp av mätteknikerna Assessment of Cognitive Monitoring Effectiveness (ACME) och Metacognitive Knowledge Monitoring Assessment (KMA), där försöksdeltagarna i samband med att ett kunskapstest genomförs får avgöra vilka frågor de tror sig kunna eller inte kunna svaret på. Resultatet visar att personer med expertkunskap uppvisar en signifikant bättre förmåga till metakognitiv övervakning än personer med sämre domänkunskap.

No description available.

Submitted by Samara Reis (samara.psr@gmail.com) on 2018-01-24T18:46:59Z No. of bitstreams: 1 Samara_Reis_Dissertacao_Mestrado_versao_final_submetida_pdf.pdf: 5724487 bytes, checksum: aab72e819f1473472ff8b19f68d942ec (MD5) / Approved for entry into archive by Biblioteca Isaías Alves (reposiufbat@hotmail.com) on 2018-01-26T11:43:33Z (GMT) No. of bitstreams: 1 Samara_Reis_Dissertacao_Mestrado_versao_final_submetida_pdf.pdf: 5724487 bytes, checksum: aab72e819f1473472ff8b19f68d942ec (MD5) / Made available in DSpace on 2018-01-26T11:43:33Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Samara_Reis_Dissertacao_Mestrado_versao_final_submetida_pdf.pdf: 5724487 bytes, checksum: aab72e819f1473472ff8b19f68d942ec (MD5) / Fundação CAPES / A empatia é atualmente compreendida como um construto multidimensional, sendo esse modelo corroborado por estudos de neuroimagem, incluindo um componente cognitivo, associado com a percepção e compreensão do estado emocional de outras pessoas, e um componente afetivo, que consiste em uma resposta emocional vicária às emoções do outro. Entretanto, muitas medidas de empatia utilizadas na literatura não estão alinhadas com esse modelo atual, o que aponta para a necessidade de refinar esses instrumentos ou desenvolver outros, mais consistentes. Por sua vez, o Fenótipo Ampliado do Autismo (FAA) é como ficou conhecida a manifestação a nível subclínico de traços cognitivos e comportamentais do Transtorno do Espectro Autista (TEA) em parentes próximos de indivíduos com tais quadros. Esses traços associados ao fenótipo do TEA parecem apresentar distribuição normal na população, conforme resultados de pesquisas sobre o FAA. Alterações da empatia em indivíduos com TEA já foram observadas em estudos, entretanto, ainda não está claro se esses déficits se resumem ao componente cognitivo da empatia ou também ao afetivo. Pesquisas sobre alterações na empatia afetiva e cognitiva associadas ao FAA podem ajudar a esclarecer esse aspecto, entretanto, para isso, é necessário dispor de instrumentos adaptados e válidos para a população brasileira. Este trabalho teve como objetivo realizar dois estudos de adaptação transcultural e validação de medidas, um para avaliação da empatia em sua compreensão multidimensional e outra, para avaliação de traços associados ao fenótipo do TEA. Ambas as pesquisas foram realizadas através de um formulário online divulgado nas redes sociais, caracterizando uma amostragem pelo método bola de neve. Em ambos os estudos, foram excluídos participantes que declararam sofrer de transtornos neurológicos ou psiquiátricos. O estudo de validação da Affective and Cognitive Measure of Empathy (ACME) contou com a participação de 385 indivíduos de diferentes regiões do país, sendo que 338 permaneceram após aplicados os critérios de exclusão. Foi empregado o método de Modelagem de Equações Estruturais para testar a estrutura fatorial proposta pelos autores da referida escala, e o instrumento foi também testado para validade convergente, consistência interna e fidedignidade teste-reteste. Os resultados indicaram que o modelo de três fatores teve um bom ajuste aos dados coletados na versão brasileira da ACME, retendo todos os itens originais, e sendo considerada consistente e válida para a população brasileira. A distribuição dos escores foi significativamente diferente da normal e mulheres obtiveram pontuações mais altas do que os homens em todos os escores desse instrumento. Por sua vez, o estudo de validação do Autism-Spectrum Quotient (AQ) teve um total de 329 participantes de diferentes regiões do país, sendo mantidos 262 após aplicados os critérios de exclusão. O instrumento foi testado por Análise Fatorial Confirmatória dentro de diversos modelos, para identificar a versão que apresentava melhor consistência interna. A versão final do AQ reteve 31 itens dentre os 50 originais, em três fatores, apresentando boa consistência interna, fidedignidade teste-reteste e forte correlação com o instrumento original. O escore total do AQ teve distribuição normal na população, e homens pontuaram mais do que mulheres no total e na subescala de (baixas) Habilidades Sociais. Normas para futura referência ao interpretar os escores na ACME e no AQ foram extraídas por sexo, considerando que foram encontradas diferenças significativas nas pontuações desses grupos, em ambos os instrumentos. / Empathy is currently comprehended as a multidimensional construct, this model being supported by neuroimaging studies, comprising a cognitive component, associated with perceiving and understanding the emotional state of others, and an affective component, consisting of vicariously experiencing an emotional response to other people`s emotions. However, most measures of empathy are not aligned with that current understanding, which points to the need of improving those instruments or developing more consistent ones. In turn, the Broader Autism Phenotype (BAP) is how the subclinical manifestation of cognitive and behavioral Autism Spectrum Disorder (ASD) traits in close relatives of individuals with that condition became known. Those traits associated with ASD seem to be normally distributed in the general population, according to studies concerning the BAP. Empathy deficits in patients with ASD has already been observed in studies, nonetheless, it is still unclear if those deficits are limited to the cognitive component of empathy or also include the affective component. Researches about cognitive and affective empathy alterations in association with the BAP could help clarifying that aspect, however, in order to carry them out, it is necessary to have access to adequate instruments, validated for the Brazilian population. This study aimed to carry out two studies of cross-cultural adaptation and validation of measures, one to asses empathy in its multidimensional understanding, and the other, to asses ASD traits. Both studies were available online and shared in social media networks, characterizing a snowball sampling method. In both studies, participants who reported suffering from neurological or psychiatric disorders were excluded. The validation study of the Affective and Cognitive Measure of Empathy (ACME) had 385 participants from different regions of the country, of which 338 remained after applying exclusion criteria. Structural Equation Modeling was used to test the factor structure originally proposed by the ACME authors, and the instrument was also tested for concurrent validity, internal consistency and test-retest reliability. Results indicate that the three-factor model showed adequate fit to data in the Brazilian version of ACME, retaining all original items, and been declared valid for the Brazilian population. Distribution of scores was non-normal and females scored higher than males both in scale`s and subscales` totals for this instrument. In turn, the validation study of the Autism-Spectrum Quotient (AQ) had 329 participants from different regions of the country, of which 262 remained after applying exclusion criteria. A series of Confirmatory Factor Analysis were carried out in order to identify the version of the instrument with best internal consistency. The final version of the AQ retained 31 of the original 50 items, in three factors, showing good internal consistency, test-retest reliability and strong correlation with the original instrument. AQ total scores were normally distributed and men scored higher than women in total scores and in (poor) Social Skills subscale. For future reference when interpreting scores in ACME and AQ, norms were extracted by sex, since significant differences were found in scores of those groups for both instruments.