Syftet med denna studie är att synliggöra vad undervisning i förskolan kan innebära och vilka uppfattningar förskollärarna i denna studie har kring de kunskaper och kompetenser som krävs för att undervisa förskolebarn. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod där halvstrukturerade intervjuer genomfördes för att samla in det empiriska materialet. Totalt sex förskollärare intervjuades i denna studie.  Resultatet i studien visar att undervisningsbegreppet tolkas olika bland förskollärarna och att det fortfarande finns en osäkerhet kring begreppets innebörd och hur det ska omsättas i praktiken. Vidare visar resultatet att förskollärarna är medvetna om att undervisningsbegreppets införande i förskolans läroplan har påverkat deras yrkesprofession på så sätt att de har fått större ansvar jämfört med övrig personal i arbetslaget, men att samtliga förskollärare i studien är positiva till att undervisningen har blivit en del av förskolans uppdrag. Införandet av undervisningsbegreppet har, enligt förskollärarna i denna studie höjt deras status. Resultatet visar också att förskollärarna uppfattar vissa kunskaper och kompetenser som viktiga för att undervisa förskolebarn. Samtliga förskollärare i denna studie påpekar vikten av att vara insatt i förskolans styrdokument, framförallt Läroplanen för förskolan Lpfö 18 och dess mål och riktlinjer för barns utveckling och lärande. Att vara insatt i läroplanen är grunden för att undervisningen ska kunna bedrivas mot läroplanens mål. Eftersom undervisning i förskolan sker både planerat och spontant, är det viktigt att förskollärarna är flexibla och har kompetensen att möta barnen i både planerade och spontana undervisningssituationer. Vidare handlar det om att ha goda ämnes- och didaktiska kunskaper för att kunna bemöta barns intressen och frågor men också att veta hur undervisningen ska bedrivas för att tillgodose barns olika behov. Att ha god organisationsförmåga, kunna planera och reflektera över undervisningssituationer upplevs av förskollärarna vara viktiga kompetenser för att kunna utvecklas som individ men också för att utveckla undervisningen så att den bidrar till barns lärande. Nyfikenhet, öppenhet, vilja att lära sig tillsammans med barnen och förmågan att se det kompetenta barnet upplevs av förskollärarna vara viktiga egenskaper för att undervisa förskolebarn.

Syftet med denna uppsats är att om möjligt bidra till en större kunskap och ett större intresse för det som kan utgöra en av grundbultarna i uttrycket ”livslångt lärande”, nämligen studier i vuxen ålder vid Komvux. Vidare är syftet att försöka framhäva betydelsen av att hela livet få möjlighet att både som person och som vetande människa växa och genom att få chansen till detta också vara en del av ett ständigt förändrande kunskaps- och informationssamhälle. Litteraturmässigt behandlas detta utifrån vad tidigare forskning lyft fram som karaktäristiskt för vuxenstuderande. Det tidigare forskning framhäver, ställs i undersökningen mot det som framkommit i denna studie. Undersökningen har utnyttjat en narrativ metod och analys, i form av insamlandet av narrativ (livsberättelser), där informanterna på ett ärligt och trovärdigt sätt delger sin bild av sina egna vuxenstudier. Teoretiskt används därför såväl hermeneutiken som narratologin, detta för att det är texter som behöver tolkas och detta gör själva berättandet i narrativen ytterst viktigt. Resultatet visar att till skillnad från vad tidigare forskning visat är målgrupperna för vuxenstudier idag något förskjuten och detta kan ha att göra med förändrade tider, såväl i samhället som utbildningsmässigt. Informanternas narrativ (livsberättelser) visar prov på att de som personer införlivat en helt ny syn på inte bara sig själva utan också på vad utbildning är, samt vad kunskap är och kan användas till. En större tro på det livslånga lärandet växer i narrativen (livsberättelserna) fram likt kunskapens träd.   Nyckelord: Aktantmodell, Hermeneutik, Komvux, livslångt lärande, målgrupp, narrativ.

Syftet med examensarbetet är att beskriva och problematisera elevers och lärares upplevelser av ett pågående skolprojekt om värdegrunden i relation till undervisning. Skolprojektet är utformat så att elever från årskurs fyra, fem och sex själva får planera, leda och genomföra fysiska aktiviteter för äldre på ett närliggande äldreboende. Undersökningen har sökt svar på tre frågeställningar, hur elever och lärare ser på att delta i skolprojektet, hur elever och lärare upplever skolprojektet, och hur förändrar skolprojektet skolans verksamhet. Detta har vi gjort genom att använda oss av kvalitativa metoder i form av semistrukturerade intervjuer, fokusgruppsintervjuer och fallstudie. Fallstudier är en forskningsstrategi där det sker en undersökning (Johannessen & Tufte, 2003), i vårt fall om en grupp elever, lärare och äldre människor. Insamlingen av empirin sker exempelvis från observationer eller intervjuer. I fallstudier sker det en djup redogörelse för fallet, och en avgränsning om vad som hamnar innanför och utanför fallet (Johannessen & Tufte,2003). Vi har skapat oss en djupare förståelse av fältet vi undersökt med hjälp av vår fallstudie, visserligen enbart via digitalt material på grund av den rådande pandemin. Empirin som samlats in har analyserats och diskuterats med stöd av Bourdieus teoretiska referensram där särskilt fokus läggs på begreppen habitus, fält och kapital. Dessa begrepp kan användas för att analysera och förstå människors inställningar, attityder och handlingar. Även vad som är reglerat för skolans värdegrund samt nationell och internationell forskning om värdegrundsarbete har använts för att kunna analysera projektet. Resultatet som presenteras påvisar att elever och lärare till en början inte kunde se meningen med skolprojektet, men nu enbart har positivt att säga om det. Elevernas upplevelse av skolprojektet är att det bidrar med en förståelse för äldre och medmänniskor, samt att mötet med dessa har avdramatiserats. Skolprojektet har även bidragit till att eleverna blivit mer aktiva på och utanför skolan, fått en social mognad och ett livslångt perspektiv på fysisk aktivitet. Slutsatserna av våra resultat kan var tillämpliga i andra sammanhang och är möjligt att anta utifrån vad som framkommit på den undersökta skolan, men vi kan inte definitivt säga att resultaten är överförbara till någon annan kontext eller allmänt giltiga.

Abstrakt Syftet med denna studie var att undersöka, beskriva och analysera pedagogers uppfattningar om möjligheter och begränsningar i arbetet för en likvärdig förskola. Vetenskapsrådet (2015) tar upp det speciella intresset som finns i likvärdig förskola då det saknas kunskap om vad en likvärdig förskola för alla barn innebär. Utifrån den tidigare forskning som tagits del av i samband med denna studie så beskrivs det att kvaliteten på förskolor i Sverige skiljer sig åt, detta trots att det står i skollagen att utbildningen ska vara likvärdig oavsett var i landet man bor. Denna studie bygger på en enkätundersökning, en enkät som delats via facebook riktat till vår målgrupp som är alla som arbetar i förskolan. I studiens resultat framkom mer att många tycker att arbetet för en likvärdig förskola är viktigt och att det handlar om alla barns lika rätt till utbildning utifrån varje individs egna individuella förutsättningar. Det framkommer också att desomarbetariförskolan             känner att de inte kan påverka arbetet för en likvärdig förskola då förutsättningarna ser olika ut från kommun till kommun. I diskussionen har resultatet från enkätstudien analyserats        tillsammans med den tidigare forskning som tagits del av, och likheter mellan dessa lyfts fram. Bland annat så har det visats i resultatet att förskolans kvalitet skiljer sig åt och att likvärdig förskola för många innebär att alla barns individuella förutsättningar och behov tas i beaktning, vilket också tidigare forskning visar. / <p>2020-06-08</p>

Syftet med examensarbetet är att undersöka och synliggöra hur studie- och yrkesvägledare på gymnasieskolan talar om den valkompetenta eleven och den icke-valkompetenta eleven, samt vad valkompetensen tillskrivs för betydelse. I förlängningen är även syftet att synliggöra hur studie- och yrkesvägledarens profession kan förstås ur ett samhälleligt perspektiv.Studien har en socialkonstruktivistisk utgångspunkt och använder diskursanalys av intervjuer med studie- och yrkesvägledare på gymnasieskolan som metod. Frågeställningarna är: (1) Hur konstrueras den valkompetenta och icke-valkompetenta eleven av sex studie- och yrkesvägledare på gymnasieskolan? (2) Hur konstruerar studie- och yrkesvägledare på gymnasiekolan vad valkompetensen ska åstadkomma och förhindra? (3) Hur konstruerar studie- och yrkesvägledare på gymnasiekolan ansvaret för att eleverna utvecklar valkompetents? (4) Vilken samhällelig funktion kan studie- och yrkesvägledaren på gymnasiet tillskrivas utifrån den diskurs som framträder i studiens material? Studien har identifierat hur valkompetens definieras av intervjupersonerna, vilket utgörs av ett antal förmågor och egenskaper. Vem som tillskrivs och inte tillskrivs besitta dessa förmågor redogörs för, och synliggör därmed vilka elever som antas vara i störst behov av att utveckla valkompetens. De konstruerade konsekvenserna av bristande valkompetens identifieras som ohälsa och att fastna på jobb. Studie- och yrkesvägledare positioneras som medansvarig för valkompetensutvecklingen hos elever, tillsammans med eleven själv och lärare likaså, och i hög grad rektorer, beslutsfattare och utbildningssystemens utformning. Studie- och yrkesvägledare kan förstås som en institutionell upprätthållare av Arbetslinjen.

I arbetet har undersökts hur studie- och yrkesvägledare som vägleder vuxna, ser på sin roll i dagens föränderliga samhälle och om de anser sig ha tillräckligt med kompetens inom den nya tidens arbetsliv, med betoning på kunskaper om entreprenörskap. Dessutom hur kompetensutvecklingen kring arbetslivskunskap sker på respektive arbetsplats.Resultatet visade att informanterna i likhet med Castells utgångspunkter i teorin om nätverkssamhället, menade att nätverkande är det vanligaste sättet att ta in ny kunskap. Informanternas syn på vägledarrollen är att den är en viktig funktion i dagens samhälle då vuxna och ungdomar behöver allt mer stöttning och navigeringshjälp när de står inför valsituationer kopplade till studier och yrkesliv. Gällande möjligheterna till kompetensutveckling inom arbetslivsfrågor framhöll alla informanter att de regelbundet har möjlighet att utvecklas på sin arbetsplats men de förespråkar ett ökat utbyte med näringsliv och organisationer som förbättringsåtgärd. Det visade sig att flera av våra informanter själva varit egenföretagare och därför hade goda kunskaper kring entreprenörskap och vad det innebär.Slutsatsen av undersökningen är att vägledares kompetenskrav har förändrats i samklang med nätverkssamhällets framväxt. I kunskapsorienterade organisationer likt de som informanterna arbetar inom krävs, i enlighet med Ellströms kompetenskomponentteori att individer är metakognitiva. Genom metakognition kan de reflektera över hur de tar in information och därefter använda kunskapen medvetet vilket främjar livslångt lärande.

I Sverige deltar ett stort antal individer i vuxen ålder i olika utbildningsformer och motiven som ligger bakom valet att studera kan variera. Att delta i fortsatta studier genom livet är något som förespråkas för ett livslångt lärande och kan innebära nya möjligheter för individen. Samtidigt kan det livslånga lärandet och behovet av återkommande utbildning som vuxen även upplevas som ett tvång. Syftet med denna studie är att öka kunskapen om vilka drivkrafter vuxenstuderande upplever ligga bakom deras val att delta i utbildning. I denna kvalitativa fallstudie deltar sex personer som påbörjat vuxenutbildning vid ett lärcentrum. För att samla in studiens empiri genomförs semistrukturerade intervjuer och en tematisk analys används induktivt för att analysera insamlade data. Resultatet visar att deltagarna påbörjat utbildning för att skaffa meriter till ett arbete, för att göra sin framtid tryggare, för att förändra riktningen på sitt liv eller för att lära sig mer om ett intresse. Att påbörja utbildning kan ibland vara en nödvändighet, samtidigt visar resultatet att när studievalet är baserat på en individs eget intresse och behov skapas också förutsättningar för att känna engagemang och en vilja att lära. / <p>Godkänt 2022-06-03.</p>

Att byta yrke som vuxen och genomgå en karriärövergång kan grunda sig i många olika faktorer. Den här övergången, arbete-arbete, kan associeras med både förväntan och utmaningar. Examensarbetets syfte är att undersöka vilka faktorer studie- och yrkesvägledare upplever påverkar vuxna individers karriärövergångar och om studie- och yrkesvägledare upplever att de kan bistå individer i en karriärövergång för att underlätta vägen mot studier eller arbete. Samt om det geografiska läget påverkar individens möjligheter till studier eller arbete. Den teoretiska ansatsen som valts för att få en förståelse för individerna som genomgår en övergång är STF-modellen, Careership och begreppet livspolitik. För insamling av empiri användes en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att det finns flera omständigheter till varför en individ gör en karriärövergång. Dessa kan vara både frivilliga och ofrivilliga, och övergången kan påverka individen ur flera aspekter så som förändrad självbild och identitet. Utifrån informanternas upplevelser kan vägledningen spela en positiv roll i individers karriärövergångar då vägledning kan hjälpa individen att få en ökad självkänsla och motivation. Följaktligen beskriver informanterna att det geografiska läget är en central påverkansfaktor för individerna då resultatet visar att tillhörigheten och livssituationen är viktig.

För att möta en framtid där medelåldern bland Europas befolkning blir allt högre har Europeiska unionen riktat fokus på frågan om hur förvärvsfrekvensen i de högre åldersgrupperna kan höjas. Genom att anta en policy avseende det livslånga lärandet uppmanar EU sina medlemsländer att skapa nya förutsättningar för att förverkliga detta mål. Utifrån detta fokus på möjligheten att studera även i hög ålder har föreliggande studie utgått från seniora studenter i åldern 50+. Studiens syfte har varit att studera behov av och krav på anpassad pedagogik som den yrkes- och livserfarna seniora studenten har för att kunna tillgodogöra sig undervisning vid högskola och universitet. Studiens teoretiska perspektiv har utgått från sociokulturell teori och andragogik. Studien är byggd på vad den seniora studenten som individ upplevt samt hur omgivningen och dess krav ser på seniora studenter som grupp. Insamlandet av data har utgjorts av semistrukturerande intervjuer med sju individer som är 50+ och varit aktivt studerande på svensk högskola eller universitet under vårterminen 2016. Intervjuerna genomfördes utifrån frågeställningar om behov, krav och anpassad pedagogik. Svaren har analyserats utifrån interpretativ fenomenologisk analys, i relation till teorier och tidigare forskning. Studiens resultat visar att den seniora studenten inte ser att det egna lärandet har förändrats över tid men att förutsättningarna har förändrats. Den seniora studenten har behov av att bli bemött som vuxen ansvarstagande individ och att den erfarenhet som följer med ska ses som ett positivt komplement genom att bidra till förening av teori och praktik i lärsituationen. Den seniora studenten har krav på kvalitetssäkrad undervisning och vill lyfta frågan om validering av tidigare erfarenheter samt bidra med sin erfarenhet för en anpassad pedagogik. Studien visar att den seniora studenten vill ha insyn och vara medbestämmande, men att de seniora studenterna i föreliggande studie inte är kravställande varken individuellt eller som grupp.

Kompetensutveckling är i dag ofta en naturlig del av arbetslivet. Kompetensbehoven förändras över tid. En persons yrkesliv spänner ofta över ett antal decennier. Den grundutbildning i form av formell utbildning som kvalificerat för en anställning inom organisationen kommer inte att täcka de nya behov av kompetens som uppstår i yrkeslivet. Studien utgår ifrån en grupp undersköterskor inom äldreomsorg i en mindre kommun. Deras upplevelser och uppfattningar om kompetensutveckling ligger till grund för studien. Kompetensutveckling blir för dem ett sätt att möta den utveckling de möter i yrket. Den kommunala vuxenutbildningen får då en funktion av att organisera utbildningar. Undersköterskornas upplevelser av kompetensutveckling belyses hur de påverkas på ett personligt plan och hur förståelsen för arbetet förändras, och när undersköterskorna upplever att de lär. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv med fokus på situerat lärande enligt Lave &amp;Wenger (1991). Det empiriska materialet analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys enligt Lundman &amp; Granheim (2012). Ett hermeneutiskt perspektiv har tillämpats vid tolkningen av resultatet (Hartman 2004).