I dagens samhälle förväntas medborgare ta ansvar för sin egen hälsa. Ett egenasnvar kräver kunskaper om hälsa. Hälsa är en del i skolämnet idrott och hälsa och kan vara en plattform att utveckla hälsokunskaper. Problemet med just hälsa är att begreppet upplevs oklart. Detta får betydelse för vad lärare anser som viktig kunskap och väljer att tolka in i den tillämpade hälsokundervisning. Därför är syftet med detta arbete att undersöka hur gymnasielärare i ämnet idrott och hälsa pratar om undervisning och begreppet hälsa för att främja ett livslångt lärande. Frågeställningarna som denna uppstats har avsikt att besvara är: På vilka sätt arbetar lärare med hälsa i ämnet idrott och hälsa? Hur gör lärare för att främja elevernas ansvar både för sin egen och andras hälsa? Studien bygger på data insamlat genom kvalitativa intervjuer genomförda med sex gymnasielärare i idrott och hälsa. Det insamlade materialet från intervjuerna mynnade sedan ut i ett trnskiberingsarbete följt av ett tolkningsarbete med en hermeneutisk ansats. Lärarnas olika erfarenheter och upplevelser av hälsoundervisning tolkas i studien med hjälp av begreppet "hälsolittercacitet" och "fördjupad kunskap". I resultatet framkommer det att lärare arbetar med hälsa men arbetssätten och innehållet varierar. Utvecklandet av teoretisk hälsokunskap, praktisk hälsokunskap och självmedvetenhet förekommer i större utsträcking än kritiskt förhållningsätt och medborgaransvar kring hälsofrågor som alla har betydelse för hälsolitteracitet. Detta kan vara problematiskt i den mån att undervisningen inte främjar elevernas utveckling av fördjupad i kunskap i hälsa. Fördjupad kunskap är en förutsättning för att eleverna ska kunna ta ansvar både för sin och andras hälsa i samhället i stort. Ett möjligt redskap för att eleverna ska utveckla fördjupad kunskap kan vara att undervisningspraktiken utgå från hälsolitteracitet, för att försäkra sig om att alla delar på ett eller annat sätt behandlas.

Digitaliseringen har medfört omfattande samhällsförändringar. Dator- och internetanvändningen i skolans undervisning har ökat samt inom studie- och yrkesvägledningen. Syftet med studien är att analysera gymnasieelevers upplevelser av e- vägledning samt att stärka kunskapen om hur elevers behov av god e-vägledning kan tillgodoses och vidareutvecklas. Vi vill undersöka elevernas upplevelser av digital vägledning som samtalsplattform, skillnader i upplevelsen mellan e-vägledning och traditionell vägledning samt elevers uppfattningar kring teknikförbättringar inom e- vägledning. Vi har valt att tillämpa en kvalitativ intervjumetod. Analysen av gymnasieelevers upplevelser tolkas i relation till tidigare forskning och centrala styrdokument om e-vägledning. Resultaten visar att eleverna i studien upplever många positiva möjligheter med e-vägledning. Eleverna och tidigare forskning lyfter att det finns subjektiva skillnader i upplevelsen mellan e-vägledning och traditionell vägledning. Det finns även tekniska utmaningar kring e-vägledningen vilket samtliga elever i studien berörde. Förhoppningen är att studien ska bidra med värdefull kunskap kring hur elevers behov av god e-vägledning ska tillgodoses.

Livslång vägledning är ett förhållandevis nytt och därtill svårfångat begrepp inom vägledningsområdet. Denna undersökning syftar till att analysera nyligen publicerad internationell samhällsvetenskaplig forskning med fokus på livslång vägledning i termer av förståelse, syfte, mål samt komponenter i tillvägagångssätt att realisera livslång vägledning. Med detta ämnar studien bidra till en tydligare förståelse och begreppsdefinition för vad livslång vägledning innebär i relation till vägledarprofessionen. Kopplingen till vägledarprofessionen görs i studien i form av en analys av resultatet i förhållande till vad som skrivs fram i det svenska nationella styrdokumentet Skolverkets allmänna råd för studie- och yrkesvägledning (Skolverket 2013). Scoping review har använts som metod, och kvalitativ analys har använts som analysmetod. Studien bekräftar den beskrivna komplexiteten och bredden på konceptet livslång vägledning. Resultatet visar på att den samhällsvetenskapliga forskningen med fokus på vägledning är mångfacetterad, även om vissa teman går att urskilja. Resultatet visar också att en övervägande del av forskningen har bedrivits inom, författats och knutits till en västerländsk och europeisk kontext där Europeiska unionen (EU) har en tydlig roll.

Denna studie har som syfte att undersöka hur medarbetarsamtalet bidrar till medarbetares psykiska välbefinnande på arbetsplatsen samt dess bidrag till utvecklingen av organisationen i stort. Urvalet för studien och de som har intervjuats är behandlingsassistenter på Statens institutionsstyrelse. Syftet har undersökts genom två forskningsfrågor vilka är: (1) huruvida behandlingsassistenter upplever att medarbetarsamtalet bidrar till deras psykiska välbefinnande, utifrån lärandeaspekterna utveckling, mål och gemenskap och (2) huruvida behandlingsassistenter upplever att medarbetarsamtalet inverkar på deras arbetsprestation och därmed organisationen i stort, utifrån lärandeaspekterna utveckling, mål och gemenskap. Studiens syfte har undersökts utifrån en kvalitativ intervjumetod bestående av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes digitalt via Zoom och Skype med hänsyn till den rådande pandemin, Covid-19 och rekommendationerna för att minska smittspridningen (Folkhälsomyndigheten, april 2021). Det empiriska materialet som intervjuerna resulterade i har analyserats genom det teoretiska perspektivet livslångt lärande för att förstå resultatet utifrån de tre lärandeaspekterna utveckling, mål och gemenskap. Resultatet visar att behandlingsassistenter ofta har en stressfull arbetsmiljö och att medarbetarsamtalet hjälper att hantera den stressen. Dessutom visar resultatet att medarbetarsamtalet ökar det psykiska välbefinnandet, främjar lärande och förbättrar arbetsprestationen för organisationen i stort. Medarbetarsamtalet bidrar till ett ökat psykiskt välbefinnande genom att relationen till chefen och samarbetet med kollegor förbättras samt att den individuella utvecklingen och känslan av tillfredställdhet främjas. Arbetsprestationen förbättras dels genom att den individuella utvecklingen samt möjlighet för reflektion främjas och dels genom att stressen minskar.

The Swedish Sports Confederation is striving towards supporting youth develop a lifelong relationship with sport, but statistics show a tendency of dropouts around the age of 12. This study aims to nuance the understanding of coaches’ perceptions of youth sports within martial arts. The research questions were: How are central aspects of sport for youths valued among coaches? What opinions exist among the coaches concerning involvement and their role in relation to that? Structured interviews were conducted with eight participants. The data were analyzed by forming concentrations of responses which then was categorized. Finally, the data were interpreted in a broader context and compared with previous research. The result shows that joy and development were seen as central parts of youth sport. Improvement of physical and mental health was viewed as important in a long- term perspective. The competitive part of the sport was rated as the least important. Regarding participation, the most common definition by the coaches was inclusion in decision-making, preferably a physical kind such as voicing out opinions or suggestions. However, sometimes participation of children was thought to interfere with or obstruct the plan of a training session and therefore the two components need to be balanced. The role of the coach was perceived as relatively essential for ensuring that children or adolescents were and felt included. This paper concludes that there are several aspects to consider in youth sport. Furthermore, the coaches were seen to have a significant role in creating an open environment for children and adolescents to be involved.

Lärande organisationer har sedan slutet av 80-talet kommit att få mycket plats inomorganisationsforskning och begreppet har blivit synonymt med hur företag anpassar sig efter denomvärld de verkar i. Forskningen har visat hur givande lärandet kan vara för företag både i termer avvinst och välmående hos medarbetarna, men empiriska undersökningar har samtidigt visat att lärandeorganisationer inte fått fäste i praktiken. Parallellt med detta finns vissa rön som stödjer det traditionellasynsättet att vissa individer är mer kapabla att fatta strategiska beslut, medan andra är mer lämpadesom enbart utförare, och därmed är i behov av styrning. Vårt syfte var att i detta arbete undersöka hurlärande inom en organisation kan förstås genom en grupp chefers upplevelser. Studien designades somen fallstudie inom ett företag och empirin inhämtades från sex kvalitativa intervjuer. Genomklassificering av resultaten i enlighet med Senges discipliner, visade studien att intervjupersonernasupplevelser till stor del sammanföll med det aktuella företagets profilering som lärande organisation,då arbetssättet beskrevs som adaptivt, både inom den egna organisationen och gentemot omvärlden. Imaterialet kunde vi skönja en bakomliggande människosyn, vilket kunde möjliggöra en diskussion påett aggregerat plan. Vilka implikationer detta har för lärandet kan inte identifieras utifrån studiensresultat, utan kräver vidare undersökningar, förslagsvis innehållande både observationer ochintervjuer med fler medarbetare. / Since the end of the 1980s, learning organizations have gained a lot of space in organizational researchand have become synonymous with how companies adapt to the world in which they operate. Researchhas shown how rewarding learning can be for companies both in terms of profit and well-being of theiremployees, but empirical studies also show that learning organizations have not gained foothold inactual practice. In parallel with this, some evidence supports the traditional view that some individualsare more capable of making strategic decisions, while others are more suited to following orders andtherefore need to be controlled. The present study was designed as a case study within a company andthe empirical evidence was obtained from six qualitative interviews. By categorizing the results inaccordance with Senge's disciplines, the results showed that the interviewees' experiences by and largewere consistent with the company's profile as a learning organization, as the work methods weredescribed as adaptive, both within the organization and vis-à-vis the outside world. The materialshowed an underlying attitude towards colleagues, which made a discussion on an aggregated levelpossible. The implications of this relationship for learning could not be identified on the basis of theresults of the present study, and would require further investigations, including both observations andinterviews with more employees. / <p>2021-06-07</p>

Arbetsmarknaden och den snabba utvecklingen på alla områden tvingar arbetstagare att antingen kompetensutveckla sig inom sitt yrke, eller karriärväxla till ett nytt yrke. Detta uppmuntras även av omställningsorganisationer och arbetsförmedlingen, för att kunna vara anställningsbar genom hela arbetslivet. Det handlar om ett livslångt lärande. I genomsnitt karriärväxlar individer i åldern 18–64 år 1,8 gånger, kvinnor mellan 50–64 år karriärväxlar 2,4 gånger under sin yrkeskarriär därför kan det vara intressant att undersöka denna målgrupp. Att karriärväxla mitt i livet kan vara omvälvande och kräva en hel del mod och planering. Behovet av studie-och yrkesvägledning kan då vara befogat för dessa kvinnor för att komma vidare vad gäller stöd, uppmuntran, information och planering. Syftet med studien har varit att ur studie-och yrkesvägledares perspektiv, få kunskap om kvinnor mitt i livet som karriärväxlar. Studien har utgått från en kvalitativ forskningsmetod, vilket innebär att intervjuer har använts som empiri. Sex yrkesverksamma studie-och yrkesvägledare har intervjuats. Studien visar att de vanligaste faktorerna för kvinnor mitt i livet att karriärväxla är behovet av förändring och att utvecklas i sitt arbete samt hälsoskäl. Studiens resultat överensstämmer till stor del med tidigare forskning vad gäller faktorer, och helt när det kommer till vägledningsstrategier. Kvinnor mitt i livet har ett stort behov av en lyssnande, stödjande och informativ vägledning med fokus på perspektivvidgning.

I dagens globaliserade, tekniska och föränderliga samhälle är livslångt lärande på arbetsplatsen betydelsefullt för både organisationer och anställda. Forskning visar hur lärande på arbetsplatsen är en process som pågår dagligen, både formellt och informellt. En god lärmiljö främjar de anställdas välbefinnande och personliga utveckling, samt organisationers konkurrenskraft. Syftet med den här studien var att öka förståelsen kring vilka faktorer som främjar en lärande arbetsplats, med fokus på kompetens-överföring, organisationskultur, förändringsprocesser och ledarskap. Studien designades som en fallstudie inom en offentlig organisation, där sex medarbetare och deras chef intervjuades. Det empiriska materialet analyserades genom en tematisk analys, med utgångspunkt i Ellströms (2004) teoretiska ramverk om lärandets villkor. Vidare diskuterades resultatet i relation till tidigare forskning. Studien skildrar olika faktorer som främjar och hämmar lärandets möjligheter på arbetsplatsen. Generös kunskapsdelning, ett öppet arbetsklimat, förmåga till nytänkande, delaktighet och hög grad av handlingsutrymme är några av de faktorer som visar sig vara av stor betydelse. Studien synliggör att med rätt verktyg, strategier och inställning kan organisatoriska utmaningar väcka nyfikenhet och framåtanda snarare än motstånd. / <p>Godkänt 2022-06-03.</p>

Det problem som ligger till grund för detta arbete är att det enligt lägesbedömningen för 2014 av Grundskoleförvaltningen i Malmö kommun finns brister gällande kvalitet och omfattning med avseende på studie- och yrkesvägledningen på Malmö stads grundskolor. Samtidigt behövs ett livslångt lärande från studie- och yrkesvägledarnas sida för att upprätthålla god kvalitet och professionell standard på studie- och yrkesvägledningen enligt Lärarnas Riksförbund. Syftet är att utforska vilka insatser som studie- och yrkesvägledare inom Malmö stads grundskolor gör för att främja livslångt lärande. Vidare är våra frågeställningar: Vilket lärande talar studie- och yrkesvägledarna om att de utövar i sitt arbete? På vilket sätt nyttjar studie- och yrkesvägledarna sitt sociala nätverk för att upprätthålla det livslånga lärandet? Det framkom att studie- ochyrkesvägledare både tillämpar ett anpassningsinriktat och ett utvecklingsinriktat lärande. Det utvecklingsinriktade lärandet ger upphov till att anamma kunskaper så att de kan nyttjas fullt ut i det dagliga arbetet medan det anpassningsinriktade lärandet utmärks av reproduktiva aktiviteter. När aktiviteter skulle genomföras var proxy-agens (kontroll och verkan genom andra enskilda individer) det lättaste sättet att nyttja kontakter. Aktiviteter som tillämpades genom individuell och kollektiv agens (kontroll och verkan genom sig själv respektive genom sociala grupper) var det mest tids- och resurskrävande oavsett hur pass effektiva de i sig var för det livslånga lärandet. De olika agensnivåerna tenderade att vävas samman. Informanters inställning till lärande kunde vara förlagd på individuell agensnivå, medan de samtidigt nyttjade andra individer och nätverk för att främja sitt livslånga lärande. Inställningen till livslångt lärande utifrån individuell agens skapade i högre grad stress. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med sex stycken studie- och yrkesvägledare på grundskolor i Malmö stad.

Syftet med studien är att utifrån ett medarbetarperspektiv undersöka uppfattningen av samarbetets betydelse för professionell utveckling samt vilken betydelse det kollegiala lärandet har för medarbetares vilja att stanna kvar i organisationen inom offentlig verksamhet. Vi som genomfört denna studie arbetar en av oss på en kriminalvårdsanstalt och den andre på en gruppbostad i en kommunal verksamhet i Södra Sverige. Då vi upplever att det finns svårigheter med att rekrytera och behålla kompetent och erfaren personal har vi intresse av att få ökad kunskap inom området. Undersökningen gjordes genom kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjufrågor. Sex intervjuer har genomförts. Metoden inspirerades av en fenomenografisk ansats, vilket innebär att det insamlade materialet beskriver den intervjuades uppfattningar och upplevelser om det undesökta fenomenet. Resultatet visades att det kollegiala lärandet genom samarbete, delaktighet, engagemang och personlig utveckling bidrar till att det finns välbefinnande på arbetsplatsen vilket påverkar medarbetares vilja att stanna kvar i organisationen.