Vuxenutbildningens utmaning idag är att skapa ändamålsenliga miljöer för individer som kommer från marginaliserade grupper och som av olika anledningar inte deltagit i formella utbildningar efter den obligatoriska skolan. Eftersom tidigare forskning visat att vuxenutbildning bidragit till att öka klyftan mellan olika samhällsgrupper måste nya pedagogiska modeller till för att undvika snedrekrytering. I Lindesbergs kommun kom Öppna skolan att bli en innovativ lärmiljö för individer med underlägsenhetskänslor gentemot skolan. Det övergripande syftet med studien var att genom en fallstudie skapa förståelse för verksamheten genom att studera måldokument och hur lärare och deltagare talar om den. Tre lärare och fyra deltagare har intervjuats och genom tillämpning av E.L.Dales modell inom olika kompetensområden har utsagorna tolkats och analyserats. Samband mellan lärares handlingar, deltagares lärprocesser och verksamhetsmålen har studerats. Undersökningens resultat visar att undervisningen i Öppna skolan framstår som didaktisk rationell. Deltagarna poängterar de nära relationerna, de medmänskliga förhållandena och det självstyrda lärandet. Lärarna lyfter fram betydelsen av den yttre såväl som den inre miljön, lyhördhet, ömsesidighet och behovet av att stärka deltagarnas självförtroende. Vidare framstår inte Öppna skolan som en lärande organisation på grund av brister på organisationsnivån.

Aim of this work was to determine teachers' ideas about how to encourage lifelong learning in primary school in year 3, so that students can continue learning throughout life. To get answers to my purpose, I used the following questions: What are the teachers' perceptions of the concept of lifelong learning? What are the main aspects teachers emerged as important in education, to encourage students to lifelong learning? Is there potential barriers to teachers for the promotion by the term of lifelong learning? The method used, is qualitative interviews and as a starting point I used the hermeneutic approach. Theoretical part included Ziehes modernity theory of learning and Vygotsky socio-cultural perspective. The results revealed that lifelong learning is interpreted on the basis of active teachers in many varied ways. Teachers' perceptions of the concept of lifelong learning have been very varied. The most of the teachers pointed out is that the term is about as a student has an understanding of what you do, that learning should be seen as something that goes on all the time throughout life and that desire and curiosity is close to the concept. The similarity between the teachers’ responses suggests that it is important that the student has confidence in his own abilities, and develop strategies for their future learning will live on. The key skills teachers highlights, concerns that the student be able to discuss, analyze, search various sources and be critical. Teachers have also shown that there are some obstacles in the promotion of lifelong learning. The biggest challenge is the lack of time, extensive knowledge requirement, and large groups of students. According to the teachers, the weak students who are the biggest losers, because there is not enough time to support the students.

Enligt skollag och läroplan ska skolan vara demokratisk både till sin form och funktion. Jag har valt att studera hur eleverna själva upplever sin vardag när det gäller möjligheter till inflytande och ansvarstagande. Studien bygger på ett tiotal intervjuer med elever från år fem till nio. Studien bygger på ett tiotal intervjuer med elever från år fem till nio. För att lättare prata med eleverna om rätt frågor genomfördes en förstudie i form av en enkät i sex klasser. Jag har valt att fråga eleverna direkt eftersom det är de som ska lära sig ett demokratiskt förhållningssätt, och undervisas om hur demokratin kan fungera. Skolan förväntas alltså vara en inskolning för ett framtida ansvarstagande och samhällsengagemang. Som teoretisk bakgrund till intervjustudien har jag försökt att återge en del av de förväntningar och visioner som politiker, debattörer och skolforskare framfört under 80- och 90-talen, med betoning på skolkommittén betänkanden från 1996 och 1997. Jag vänder mig till alla som har med skolan att göra, beslutsfattare, lärare, lärarstuderande, föräldrar och elever. Tyvärr pekar resultatet på en stor diskrepans mellan det som eftersträvas och hur det är i elevernas vardag. Det ser ut att vara mycket som måste förändras innan skolan är demokratisk till sin natur arbetsdagen igenom.

Summary It is inspiring to see museum visitors evolve and develop through art exhibitions. Great potential lay in facilitating the learning experience by art exhibitions, and the possibility of designing exhibitions that make visitors attracted to learn. The purpose of the present work is to study the means of creating favorable conditions for lifelong and enjoyable learning in art exhibitions.   The concept of learning has multiple definitions, and several have been used effectively in various ways in preceding works. The underlying principle of this work is that visitors learn by actively processing information in their own minds and through experiences. The term lifelong learning is often associated with employability and adaptability. In this work, the view of lifelong learning is from a museum perspective, and that it is a form of learning that involves enjoying learning and actively seeking opportunities to learn, irrespective of the level of education and employment status. We define enjoyable learning at art exhibitions as a state of mind when visitors enjoy themselves because they are learning.   Art education has, since the first museums were founded, strived for becoming more available on many levels. Art educators have pursued and attempted to construct more pleasant forms of learning involving more dialogue and participation of visitors. Given that the field of art education is constantly evolving, critical examination of current practices remain useful tools.   A series of questionnaires were handed out to museum visitors during four exhibitions. The visitors were asked to define the reason for coming to the art exhibition in question and to formulate their perceptions of their learning experience. A total of 200 questionnaire replies were collected, examined and analyzed. The primary attraction to the art exhibitions was to have an art experience. 72 of 200 people came just to see and experience art, and 124 people responded that they came to see and experience art along with any of the other options. There were only 6 people who came just to learn, and just as many said they do not like to learn and discover new things in art exhibitions. Based on these results, we find that providing motivation for learning appears important and an underexplored area. To create favorable conditions for lifelong learning in art education is to get a clearer link to personal development and employability. One can facilitate, and attract, visitors to enjoyable learning in exhibitions by letting them know more about the museum, the staff and the thoughts that are behind the exhibits. Partnerships can attract more and new visitors. It is important that the exhibition has an art education that is well established which can enhance the experience of art. The pedagogy should not interfere with the experience of art, considering that some visitors were disinterested or even negative towards learning. Many of the respondents were satisfied but wanted more information through interaction with staff and/or artist. The greatest art educational challenge appears to be providing the visitors motivation for learning by giving them what they did not know they wanted.     Key words: Art education, Museum, Exhibition, Lifelong learning, Enjoyable learning. Sökord: Konstpedagogik, Museum, Utställning, Livslångt lärande, Lustfyllt lärande.

Efter att ha läst mycket om pedagogik kopplat till barn, unga och skolan kände vi att vi ville skriva vår examensuppsats om något annorlunda. Vi fick höra talas om organisationen Senioruniversitetet och bestämde oss föra att skriva om äldres lärande, eller rättare sagt äldres motivation till studier på Senioruniversitetet. Denna undersökning är en kvalitativ intervjustudie där vi har intervjuat elva stycken medlemmar på Senioruniversitetet. Senioruniversitetet är en organisation som erbjuder olika kurser, aktiviteter och resor för seniorer. Det finns i flera städer i landet men vi valde att fokusera på Uppsalas Senioruniversitet. Alla som har fyllt 58 år eller har en partner som är medlem får ta del av kursutbudet. Senioruniversitetet startade sin verksamhet 1979 och har idag ca 2400 medlemmar bara i Uppsala. Vårt mål var inte att kunna generalisera vårt resultat till äldre i allmänhet utan att nå våra informanters personliga berättelser och tankar. Vi utförde semistrukturerade intervjuer då vi ville att våra informanter skulle få utrymme för egna reflektioner men samtidigt kunna styra samtalet mot våra frågeställningar. Våra intervjufrågor är delvis kopplade till vad som motiverar våra informanter till studier/medlemskap på Senioruniversitetet. Vi frågade även om informanternas bakgrund för att se om det finns något samband mellan deras utbildnings- och arbetsbakgrund och deras motivation till lärande på äldre dagar. Vårt resultat visade på mycket likartade svar. Informanternas berättelser skilde sig åt på många ställen men var mycket lika angående motivation till studier och vi kunde se tydliga kopplingar till deras bakgrund. De största motivationsfaktorerna till medlemskap vid Senioruniversitetet är att hålla sig aktiverad (både fysiskt och mentalt), lära sig nya saker, personlig utveckling, ta vara på och repetera tidigare kunskaper och att få sociala kontakter och social stimulans. Informanternas bakgrund, så som utbildning och arbetsliv, men även deras föräldrars yrken och syn på utbildning har haft en påverkan på deras val att studera och val av kurser. Teorier om social reproduktion, livslångt lärande och olika motivationsteorier lägger vi stort fokus på när vi presenterar, analyserar och belyser dessa individers berättelser.

In this essay, we examine what kind of themes that are found in essays written by students who have studied within the teacher programme at universities in Sweden. The goal of our essay is to find themes that are reoccurring in eight student essays, and that can be understood through the concept of lifelong learning. Our essay combines three research methods. It is mainly an essay where we utilize qualitative reading research, but we have also gained inspiration from hermeneutics and the critical thinking. The result of our study shows that students within the teacher programme in Sweden are well aware of the strong points found within the concept of lifelong learning. Three themes were found that were reoccurring within all essays. These were the teacher as a role-model, as well as a person of empathy. We also found the need for a teacher to be a reflective practician. Lastly, the teacher needs to be a good communicator. The idea of the teacher being a role model were mainly found within essays written towards pre-school education. The need for being a reflective practician were found in essays written towards upper secondary levels as well as adult education, whereas the idea of the teacher being a good communicator were mainly found in essays concerning adult education.

För att arbeta i den nya gymnasieskolan som träder i kraft i höst (2011) är det viktigt att sätta sig in i de förändringar som reformen innebär. Syftet med denna uppsats har varit att reda ut vilka de största nyheterna i den nya gymnasieskolan är. Detta har analyserats utifrån ett utbildningshistoriskt perspektiv för att ge förändringarna ett större sammanhang och utifrån ett livslångt lärandeperspektiv för att se hur den nya gymnasieskolan ska bli en del av elevernas livslånga lärande. Analysen har gjorts genom studier av dokument på den politiska nivån och den operationaliserande nivån, där bland annat Skolverkets publiceringar ingår. Även utbildningshistorisk litteratur och litteratur och artiklar kring livslångt lärande har studerats för att sätta förändringarna i ett större perspektiv. En jämförelse har gjorts mellan dagens gymnasieskola som har letts under ledorden valfrihet och flexibilitet och den nya gymnasieskolan som har ledorden högre krav och kvalitet. Studiens resultat visar att det kommer många nyheter i den nya gymnasieskolan. Exempelvis kommer den nya gymnasieskolan att innefatta åtstramningar i ordningsregler och inträdeskrav, och ny omfattning på de gymnasiegemensamma ämnena, tidigare kallat kärnämnen. En ny betygsskala införs och två examina införs, en högskoleförberedande examen och en yrkesförberedande examen. Dessa förändringar syftar till att på sikt höja kvalitén i den Svenska gymnasieskolan. Studien visar också att den svenska skolan har förutsättningar för att ge ungdomar en bra start på ett livslångt lärande.

Den här magisteruppsatsen söker att besvara forskningsfrågan kring hur den didaktiska strategin livslångt lärande legitimerats som didaktisk strategi i den globala kontexten. Detta sker genom en hermeneutisk läsning och analys av centrala texter inom forskningsområdet och genom att tolka resultatet genom Berger och Luckmanns’ socialkonstruktionistiska teori för legitimering. Resultatet tycks peka på att centrala aktörers definition, tolkning och användning av begreppet globalisering samt användandet av ett språk präglat av en underliggande politisk ideologi formar vad som liknas vid ett symboliskt universa. Detta har i sin tur skapat förutsättningarna för en introduktion och legitimering av den explicita teorin livslångt lärande som en typ av didaktisk strategi. En legitimeringsprocess som resultatet tycks visa också inneburit en maktförskjutning där marknaden fått allt större inflytande över det formella utbildningsområdet vilket ställer frågor kring dess legitimitet och roll i ett globaliserat kontext. Syftet med uppsatsen är att bidra till den pedagogiska forskningen genom att belysa de problem som en alltför oreflekterad, okritisk och ensidig användning, anpassning och implementering av den didaktiska strategin livslångt lärande riskerar bidra till.

Utbildning och livslångt lärande är idag aktuella begrepp i samhället och det finns en självklarhet i att skaffa sig en formell yrkesutbildning. Dock finns än i dag arbeten som kräver fysiska handlingar och praktiska erfarenheter. Yrken där individer tillsatt sig kunskap genom att arbeta, inte genom att studera. Badmästare är en sådan yrkesgrupp, där flertalet anställda saknar formell utbildning. Genom en fenomenologisk forskningsansats undersöks på vilka sätt en praktisk yrkesgrupp upplever kompetensutveckling och möjligheten att utvecklas i arbetet. Syftet var att utöka kunskapen om kompetensutveckling och genom forskningsansatsen bidra med ny kunskap, betydelsefull för pedagogiken i arbetslivet. Sex respondenter deltog och intervjuades. I resultatet beskrev badmästarna kompetensutvecklings som en påfyllning av kunskap och ett sätt att lära sig mer om yrket. Kompetensutveckling upplevdes genom utbildningar, i samtal med kollegor och i det egna utförandet av arbetet. Badmästarna upplevde att möjligheten till utveckling i arbetet överlag är stor, då arbetet innehållet många områden, där det alltid finns behov av utveckling. I tolkningen sattes fenomenet i relation till lärande, där kopplingar mellan upplevelsen av kompetensutveckling och vuxnas lärande kunde dras.

The focus of this thesis is how identities are construed in adult education. According to the theoretical framework inspiring the study, identities are viewed as discursive constructions that are negotiated in social arenas. Hence, identities are considered versatile, plural and contradictory. The study has an ethnographic case study design and the field work was conducted 1998–2001. Various sources of data collection, such as interviews and participant observations were utilised. Every day practice at three different institutions of adult education in the case study municipality ”Nystad” were studied: Folk high school, Komvux and Liber Hermods flexgymnasium. Participants (27) were studied extensively, and a follow-up containing biographical interviews with the participants was also done 18 months after the main study. The result will show how the discourse of life long learning produce different technologies applying to different institutions of adult education defining what counts as knowledge, the relationships between actors and the demands participants will be posed with. Although the institutions of education are different, there are also similarities. The differences, however, are important in the recruitment of participants. The requirements of the education as to who you are supposed to be as a participant in adult education show a similar pattern, irrespective of the institution of education; the student with an interest in studying, prone to change, independent and well-behaved. Different strategies are detected when focusing the staging of participants’ identities, adaptive and defiant. An adaptive strategy means the adults meet the requirements of the education and a defiant strategy that they resist. The strategies may be applied by one and the same participant depending on the situation. Biographies show how different interpretative repertoires are used to stage different identities. The participants use four repertoires relevant to the subject: that of making a living, learning, earning credits and self realization. The repertoires applicable to the forms of teaching are teacher oriented, selfdirected and conversational. The repertoires used in relation to the teachers in adult education are expert, person, supervisor and administrator. The repertoires used by the adults in order to describe other participants are adult student, study mate and friend. The result of the study inspires the discussion of adult education in terms of social inclusion and exclusion.