I dagens filmbransch blir arbetet med ljud i film allt mer viktigt då publiken inte bara förväntar sig en visuell effekt utan även en helhetsupplevelse. För att filmen skall kunna förmedla rätt känsla till publiken, gäller det att det visuella, musiken och ljudet fungerar så optimalt som möjligt. Det är viktigt att ljudet hjälper filmen att få fram den känslan som regissören vill förmedla. För att ljudet till en film skall kunna hjälpa regissören att förmedla ett budskap eller känsla är det viktigt att arbetet med ljudet också får ta plats i en filmproduktion. Det här arbetet är en skildring mellan arbetet med tramp på ljudföretaget Europa Foley och boken The foley grail. Arbetet beskriver hur processen med tramp till en filmproduktion på Europa Foley kan gå till och vad som skiljer sig med trampet som beskrivs i The foley grail. De största skillnaderna är hur studion är uppbyggd och hur teamet jobbar med trampet till en filmproduktion. Dessutom tar reflektionen upp ett liknande fenomen som jag har upplevt under mitt arbete på Europa Foley och som även författaren Ament beskriver i The foley grail.

En av de största miljöstörningarna i Sverige är trafikbuller. Över 1,4 miljoner människor uppskattas vara exponerade för buller överskridande 55 dB. Buller är ett hälsoproblem, inte livshotande men påverkar både hälsa och livskvalité. Buller kan till exempel störa sömn, skada hörsel, skapa koncentrationssvårigheter och vid exponering under lång tid, leda till problem med hjärt- och kärlsystem. Syftet med detta arbete är att utreda bullerskydd som kan integreras i fasad samt vidare utreda hur dessa i så fall kan användas vid utformningen av en byggnad. Rapporten är utredande och utgår från två frågeställningar.1-vilka typer av bullerskydd kan lämpa sig för integrering i byggnadens yttre skikt?2-hur kan bullerskydd integreras som en del i byggnadens utformning och design? Frågeställningarna i denna rapport är besvarade med hjälp av litteraturstudie, analys och skissarbete. Litteraturstudien innehåller information angående olika typer av bullerskydd. Exempel på sådana skydd är bullerskärmar, vegetation och loftgång. Studier av referensobjekt samt detaljplan är de delar som utgjort analysmomentet. Utifrån dessa två moment har sedan ett skissarbete genomförts där lämpliga lösningar integrerats samt illustreras i form av handskisser samt 3D modeller. Fristående bullerskydd t.ex. bullerskärmar kräver ofta mycket plats och kan vara svåra att integrera i ett tätbebyggt område. För att motverka buller är det av stor vikt att redan i planeringsskedet ta hänsyn till buller och möjliggöra för en god ljudmiljö. Hänsyn till klimat och exponeringsgrad bör tas vid val av bullerskydd, detta då vissa förhållanden inte är gynnsamma för alla typer av skydd. De bullerskydd vi utrett har utvärderats angående dess möjlighet till integrering och lämplighet för fastigheten som arbetet är grundat på. Efter utvärdering valdes loftgång med glasfasad, grönt tak samt val av en utformning på byggnaden som gav goda förutsättningar till tyst sida. / One of the major environmental disturbances in Sweden is traffic noise, over 1.4 million people are estimated to be exposed to noise exceeding 55 dB. Noise is a health issue, not life threatening but it affects both health and the quality of life. Noise can for example disturb sleep, cause hearing problems, create difficulty in concentration and longtime exposure can lead to problems with the cardiovascularsystem. The purpose of this rapport is to investigate how noise protection can be integrated in the facade and the design of a building. The report is based on two questions.1-what types of noise protection may be suitable for integration into the building's outer layer?2-how can noise protection be integrated as part of the building’s design? The questions included in this report are answered with the help of a literature study, analysis, and sketching. The Literature study contains information on the different types of noise protection. Examples of such protection is noise barriers, vegetation and exterior corridors. Studies of reference objects and the detail plan are the parts that formed the analysis. Based on these two elements, sketches with appropriate solutions were illustrated both in form of hand sketches and 3D models. Noise protection such as noise barriers often require a lot of space and can be difficult to integrate into an urban area. To counteract noise, it is important that already in the planning stage consider noise problems. This to enable and provide a good acoustic environment. Consideration of climate and level of exposure should always be taken when selecting noise protection, this when certain conditions are not favorable for all kinds of protection. The noise protection we investigated was evaluated regarding its ability to be integrated and its suitability for the property to which the work is based on. Following evaluation, exterior corridors with a glass façade, green roof and a design of the building which provides good opportunities for a “tyst sida” were chosen.

No description available.

Syftet med detta examensarbete är att utreda huruvida MagiCad som beräkningsprogram med avseende på ljudnivå i ventilationssystem är tillförlitligt i jämförelse med manuella handberäkningar. I MagiCad där projekteringen av bland annat ventilationen sker finns underlag för att utföra beräkningar av ljudnivån som systemet. Det råder skepsis till huruvida beräkningsprogrammets beräkningar är korrekta eller ej. De handberäkningar som genomförts har gjorts genom diagram och beräkningsgången finns redovisad i rapporten. Vidare har även beräkningsblanketter använts och dessa kommer finnas bifogade i form av bilagor. Utöver de två beräkningarna av ljudnivån genomfördes även mätningar i aktuell byggnad. Mätningen anses inte vara en avgörande faktor för frågeställningen men den genomfördes i syfte att kvalitetssäkra beräkningarna. Detta resultat jämfördes sedan med de beräknade och en diskussion kring erhållet resultat gjordes. Slutsatsen av denna studie blev att enklare kanalsystem anses MagiCad som beräkningsprogram ha en hög grad av överensstämmelse med manuella beräkningar och är därmed tillförlitligt. Vid mer komplexa system bör dess värden tas i beaktande.

Denna avhandling ger en bättre insyn i hur en ljud/produktionstekniker arbetar, med fokus kring hur modernisering och digitalisering inom mediet har påverkat arbetsrollen och ser ut idag. Examensarbetet har främst utförts utifrån Sveriges Radio Västmanlands kontor i Västerås. Uppsatsens teoretiska del går i detalj in på vilken teknologisk utrustning som idag används för att sända och producera lokalradio via Sveriges Radio, och på så vis även vilken teknik som Sveriges Radios ljud/produktionstekniker arbetar med idag på en lokal radiostation i Sverige. Resultatdelen samt slutsatsen besvarar och reflekterar sedan kring hur ljud/produktionsteknikers arbetsuppgifter ändrats sedan digitaliseringen utav tekniken och hur framtiden ser ut för denna arbetsroll.   För att ta fram dessa fakta har avhandlingens nyttjade metodologi utformats efter en kvalitativ fallstudie, för att att ge djupgående kunskaper inom ämnesområdet. Denna metodik har implementerats till detta arbete då denna studie fokuserar på ett enda specifikt fall, närmare bestämt Sveriges Radio Västmanland. I denna fallstudie har kombinationer av flera olika datainsamlingsmetoder och datatyper användas(källor från nätet, litteratur samt intervjuer), för att gynna fallstudien och analysen. Fallstudien har bedrivs empiriskt ute i verkligheten. I avhandlingens resultat beskrivs ljud/produktionsteknikerns främsta uppgift, att finnas till som handledare och stöd om något i sändningen skulle problematiseras. Eftersom programledare och journalister som sänder och talar i radio sköter själva utsändningen på egen hand, så behöver inte ljud/produktionsteknikerna längre mixa ut sändningarna från mixerbord. Ljud/produktionsteknikerna har därför ett stort ansvar gällande att samtliga som ska prata i radio eller sända ut förstår de väsentliga grunderna för hur tekniken fungerar, så att samtliga som behöver klarar av att sända radio utan aktiv assistans av en tekniker. Det är även teknikernas ansvar att tekniken är uppdaterad och fungerar felfritt. Samtliga grenar inom mediabranschen förändras med tiden då tekniken blir allt mer avancerad. Detta gäller givetvis även radiomediet. Ljud/produktionsteknikernas arbetsuppgifter har förändrats, vilket beror mycket på digitaliseringen av tekniken, vilket har bidragit till en underlättat användarvänligheten för användaren. Detta har bidragit till att reportrar och programledare idag sköter den absolut största delen av själva sändningstekniken idag, då de inte längre behöver en utbildad ljudtekniker för att kunna sända radio. Detta har i sin tur bidragit till att en del arbetsuppgifter för ljud/produktionsteknikerna idag inte är särskilt kopplade till ljud eller produktionsteknik. Denna uppsats kan vara nyttjbar för personer som är intresserade utav hur radiomediet produceras utifrån en teknisk synvinkel, samt hur ljud/produktionsteknikerns arbetsroll nyttjas inom lokalradio för Sveriges Radio. Avhandlingen kan även vara gynnsam för personer som har insikt inom ljudproduktion inom andra medier och har för avsikt att få en insyn hur ljudteknik implementeras inom radiomediet. För dig som har avsikten att göra en liknande studie eller ambitionen att vidarebygga denna kan denna avhandling fungera som en grund i de fortsatte studierna. / This thesis gives a better insight into how a sound/production engineer work, with a focus on how the modernization and digitalization of the media has influenced the working role today. The work has mainly been carried out on the basis of “Sveriges Radio” (Swedish Radio) in Västmanland Västerås. The thesis theoretical part goes into detail on the technological equipment that is at this moment used to broadcast and produce local radio through Sveriges Radio, and thus also the technology that the sound/production engineers of Sveriges Radio are using on a local radio station in Sweden. The results section and conclusion answer, and reflect on how the sound/production engineers duties has changed since the digitalization of the technology and how the future might look for this role.To reveal these facts this thesis has utilized a methodology designed from a qualitative case study, in order to provide in-depth knowledge of the subject. This methodology has been implemented to this study since this study focuses on one specific case, namely Sveriges Radio Västmanland. In this case study, combinations of several different data collection methods and data types has been used (sources from the web, literature and interviews), to promote the case study and analysis. The case study has been carried out empirically in the real world.The results of the thesis describes the sound/production engineer’s main task, to be available as a tutor and support if something in the consignment would get problematized. As the radio host and journalists who is talking on the radio do the actual broadcasting on their own, the sound/production engineer are no longer needed to mix the transmissions from the mixing board. Because of this, the sound/production engineers have a great responsibility that all who broadcasts on the radio understand the essential basics of how the technology works, so all who need can manage and broadcast without the active assistance of a technician. It is also the technicians responsibility that the technology is up to date and is working properly.All branches of media change over time as the technology becomes more advanced. This obviously includes the radio medium as well. The sound/production engineers tasks have changed, which greatly is because of the digitalization of the technology, which has contributed to facilitating the ease of use for the user. This has resulted in a change of structure, where the reporters and hosts broadcast on their own, since they no longer need a trained sound engineer to be able to broadcast radio. As an outcome, some of the sound/production engineer tasks are not directly linked to audio or production.This thesis can be used by people who are interested in how the radio medium gets produced from a technical point of view, and how sound/production engineers work role is implemented in local radio production for Sveriges Radio. The thesis can also be beneficial for people who have an insight in audio production in other forms of media and intends to get an insight on how the audio technology is implemented in the radio medium. For those who have the intention to do a similar study or the ambition to further build this one, this thesis can serve as a basis for a continued study.

No description available.

No description available.

The aim of this paper was to discover the functions and workings of personal networks and their advantages for self-employed sound designers and producers whose focus was upon the moving image (film, advertising, tv, etc). Investigations on how entrepreneurs develop their networks were made, as well as inquiries on how these networks are used for generating work. Another important aspect perused was whether or not the networks are dependent on specific geographical locations in order to function. A case study and comparative analysis was undertaken, based upon three qualitative interviews with entrepreneurs whose operations shared several similar characteristics. The results pointed out the importance of constantly making new contacts, and maintaining and managing current ones. There was no evidence that traditional marketing strategies or advertising were used by the interviewees. New commissions were often gained from former clients or acquaintances, or through referrals from them. There are definite advantages to having one's business in the geographical area where one's contacts exist. This also makes it easier to keep up these contacts for future prospects. However, it is very feasible to take on contracts, do the job, and to deliver work to clients in far away locations, due to the high speed internet connections available today.Målet med denna uppsats var att ta reda på hur personliga nätverk fungerar och verkar till fördel för egenföretagande ljuddesigers för rörlig bild (Film, Reklam och tv etc.). Hur entreprenörerna utvecklar nätverken utforskades, även hur de används för att generera arbete samt om nätverken bör vara lokaliserade på en speciell plats för att fungera. En fallstudie och komparativ analys utfördes, baserad på tre kvalitativa intervjuer med entreprenörer vars verksamheter liknade varandra på flera plan. Resultatet påvisade vikten av att hela tiden skapa nya kontakter och underhålla befintliga sådana. Inget tydde på att traditionell marknadsföring eller reklam används. Nya uppdrag uppkommer oftast genom tidigare kunder, kontakter eller rekommendationer från dessa. Det finns klara fördelar med att bedriva sin verksamhet i det område där kontakterna finns och det är även lättare att underhålla dem i dessa fall. Det är dock fullt möjligt att åta sig, utföra och leverera uppdrag för befintliga kontakter på långt håll tack vare dagens snabba internetuppkopplingar.

Tidigare forskning påvisade att ljud och oljud påverkade oss, men annan forskning visade att ljud inte påverkade anestesipersonalens koncentration eller prestation. I denna studie genomfördes fokusgruppintervjuer vid tre tillfällen med anestesisköterskor från ett länssjukhus i mellersta Sverige. Syftet med studien var att belysa anestesisjuksköterskans upplevelser av ljud under anestesi, med avseende på arbetsmiljö och förmodad patientpåverkan. Insamlad data bearbetades och analyserades med en manifest innehållsanalys. Tre kategorier och tolv subkategorier kom fram av analysen. De tre kategorierna var Olika typer av ljud, Påverkan på patienten och Påverkan på arbetsmiljön. Narkossköterskorna i studien upplevde att det förekommit plötsliga höga ljud som skulle kunna skada hörseln. Vidare upplevde de att det fanns gott om surrande bakgrundsljud inne på operationssalarna. Narkossköterskorna upplevde att bakgrundsljuden gav trötthet.

Detta arbete handlar om utommusikaliska ljud och dess inverkan på mig som musikskapare. Jag har samlat in utommusikaliska ljud genom att spela in dem på egen hand, alternativt laddat ner färdiga ljudfiler från andra skapare. Sedan har jag använt ljuden på tre olika sätt i tre olika musikproduktioner. Syftet har varit att undersöka hur de olika metoderna påverkar min kreativa process samt hur de har påverkat slutresultatet Jag har under arbetets gång försökt att hålla ljudfilerna så nära originalskicket att man fortfarande kan höra vad ljudkällan har varit. JMin slutsats är att två av metoderna gav negativa resultat på min kreativa process medan den tredje metoden gav ett positivt resultat. När jag använde de utommusikaliska ljuden tidigt i produktionsprocessen stimulerade de mitt kreativa tänkande och hjälpte mig att komma på nya idéer för resten av produktionen. Men när jag påbörjade produktionen som vanligt och sedan försökte få in de utommusikaliska ljuden i efterhand upplevde jag det som svårare att vara kreativ jämfört med hur det är när jag inte använder utommusikaliska ljud i mina produktioner.