It becomes increasingly more important that, as a new buisness, both to be seen and heard in an increasingly harder competition situation where the range of similar products and services increase. It requires a well planned and well thought visual profile to succesfully stand out on the market. To give a good impression, this profile should be both distinct and aesthetically appealing. In the making of a new profile it requires creativity to succesfully think in new directions and to separate from the competition. This practical report presents the production process for a designsolution to the new website Röstförmedlingen (Voice agency), a commission from the production and commercial bureau Bartos media. The task in this project was to create a graphic profile and a lofi-prototype that would represent Röstförmedlingen as a buissness. The target was to create a website with a good looking, new thinking design that separates from the competitors. The report describes the making through interviews, analysis, design methods and scientific research to inspire to a creative design solution. This method has contribute to the foundation on which this project stands.

Vivsta Blomsterhandel är en butik som funnits i 66 år – trots det har de ingen logotyp. Även om ett företag inte har en logotyp eller andra visuella element, betyder det inte att de inte har ett varumärke. Syftet med denna kandidatuppsats var därför att ta fram en logotyp till Vivsta Blomsterhandel, baserad på deras redan befintliga varumärke. För att göra detta gjordes först en förstudie med butiken där deras värdeord efterfrågades. Värdeorden var kreativitet, kundvänlighet och kvalitet, och det var dessa tre ord det efterföljande designarbetet grundade sig på. Förutom värdeorden skulle logotypen i största möjliga mån även utstråla tidlöshet och särskiljningsförmåga. Designarbetet inleddes med en inspirationsfas som innefattade brainstorming och moodboards, och ett stort antal skisser skapades som sedan utforskades och värderades. Slutligen hade tre logotypförslag tagits fram som sedan värderades i kvantitativa och kvalitativa undersökningar, där målgruppens åsikter vägde tyngst. Undersökningarna innefattade en del där respondenterna fick välja ut vilka ord de tyckte beskrev logotypen, där de fem viktigaste kriterierna var blandade i en lista med fem andra ord. I den andra delen fick respondenterna välja vilken av logotyperna som bäst uttryckte vart och ett av värdeorden. Resultatet visade att butikens målgrupp var överens om att en av de tre logotyperna förmedlade alla tre värdeord bäst. Resultatet visade även att ingen av logotyperna enligt målgruppen var tidlösa eller särskiljande. Slutsatsen av studien var att ett företags befintliga värdeord är lämpliga att utgå från för att ta fram en logotyp som ska stämma överens med ett varumärke.

Syftet med denna rapport var att ta fram ett namn och logotyp till PysUts nya stomiventil som speglar produktvarumärkets värdeord. Ventilen är en marknadsbrytande produkt, som i början av arbetet inte hade någon form av grafiskt material eller ett väl fungerande namn. Till grund för arbetet ligger ett antal källor som berör värdeord, och vad en logotyp är, som bryts ner i delarna färg, form och typografi. Innan arbetet påbörjades gjordes en förstudie där företagets konkurrenter undersöktes, något som lade grund för det vidare designarbetet. Eftersom varumärket inte hade några värdeord vid arbetets start var detta det första som gjordes. Detta gjordes genom en workshop med företagsägaren. Utifrån värdeorden togs två namn fram där tre logotyper skapades till vardera. De sex logotyperna värderades sedan med hjälp av en kvalitativ och kvantitativ enkät, där både stomibärare och ickestomibärare fick svara. Dock skiljdes de två gruppernas svar åt för att kunna genomföra analysen. Under analysen reviderades värdeorden utifrån respondenternas svar, och designen av logotypen värderades därefter. / The purpose of this report was to produce a name and logo for PysUt's new stoma vent that reflects the product brand's key words. The vent is a market-breaking product, which at the beginning of the work had no form of graphic material or a well-functioning name. The basis for the work is several sources that concern key words and what a logo is, which is brokendown into the parts color, shape and typography. Before the work was started, a preliminary study was conducted where the company's competitors were investigated, which laid the foundation for the further design work. Since the brand had no key words at the start of the work, those were the first to be made. This was done through a workshop with the business owner. Based on the key words, two names were picked out where three logos were created for each. The six logos were then evaluated with the help of a qualitative and quantitative questionnaire, where both stoma carriers and non-stoma carriers got to answer. However, the two groups' responses were separated to be able to carry out the analysis. During the analysis, the key words were revised based on the respondents' answers, and the design of the logo was then evaluated.

Musikindustrin är en tuff bransch med hög konkurrens. För att en musiker idag ska kunna bli framgångsrik gäller det att ha ett genomtänkt varumärke som kan representera musikerns image. Författarna av denna studie har kommit i kontakt med indierockbandet Out of Mind som är ett relativt nytt band och som vill lansera sig själva inom musikindustrin och öka sitt igenkännande hos deras målgrupp. För att på bästa sätt identifiera bandet och särskilja dem från konkurrenter bör därför en unik logotyp utformas. Syftet med studien blir därmed att undersöka hur man kan utforma en logotyp för ett band som förmedlar dess genre, värdeord och önskad positionering. En förstudie genomfördes som gav författarna insikt om vilken genre bandet identifierar sig med, hur de önskar positionera sig, och dess värdeord: hoppfullhet, kreativitet, gemenskap och mod. För att besvara studiens syfte utformades tre logotypförslag som värderades med hjälp av en enkätundersökning. Av värderingen framkom det att värdeordet hoppfullhet bäst visades genom cirkulära former som förmedlar en positiv känsla. Kreativitet visades bäst genom en kombination av linjer och mjuka former. Värdeordet gemenskap lyftes fram bäst genom en sammanhängande typografi. Mod lyftes fram bäst genom att använda sig av ett skarpt och hårt uttryck. Bandet tillhör genren indierock, som baserat på resultatet av värderingen, framställs bäst genom att kombinera en rockig och tuff känsla med mjuka och snälla former. Baserat på resultatet av logotypernas positionering framkom det att det är viktigt att inga aspekter i positioneringen motsätter varandra då det gör det svårt att utforma logotypen, så att den förmedlar alla delar av varumärkesidentiteten.

Denna uppsats syftar till att ur ett designperspektiv undersöka och analysera hurartisten Travis Scott kommunicerar sitt varumärke genom sin visuella identitet.. Iuppsatsen använder vi oss av en kvantitativ innehållsanalys där vi analyserar 100stycken inlägg från artistens profil på den sociala plattformen instagram. I analysentittade vi på hur många av inlägg som innehåller samarbeten, logotyp, båda ikombination eller inget av ovanstående. Slutsatsen visar att återkommandedesignelement i artisten Travis Scotts visuella identitet handlar främst om logotypen ikombination med samarbeten. Scotts unika sätt att använda en förenklad version avsin logotyp integrerat med samarbetsparten möjliggör för en stor variation avsamarbeten då Scotts logotyp är utformat på ett sätt som fungerar på de flestaprodukter, det kan vi se på hans variation av samarbeten med till exempelMcDonalds, Fortnite och Dior.

Kampsport är en aktivitet som har blivit oerhört populär det senaste decenniet, inte minst i Sverige.Genus, maskulinitet och dess uppbyggnad är en företeelse som påverkar oss konstant beroende påsociala och kulturella förhållanden. Uppsatsen grundar sig i att kampsporten och dess logotypertraditionellt är manligt kodade vilket ger en fingervisning i maskulina föreställningar ifråga om styrkaoch virilitet. Syftet med uppsatsen är undersöka huruvida logotyperna hjälper till att bygga upp denrådande konstruktionen i kontext till genus. Detta har gjorts med hjälp av en kvalitativ semiotiskbildanalys som grundas i genusteori och mer specifikt maskulinitet, uppsatsen tar även upp teoriergällande representation och semiotik. Utöver det stärker forskning gällande kampsportensrepresentation och vidareutveckling av ämnet akademiskt uppsatsens teori och sätts i kontext tillbildanalysen. De åtta valda bilderna från olika kampsportsgym visar genom sina denotationer ochkonnotationer hur de kan tänkas symbolisera ouppnåeliga mansideal gällande virilitet och styrka menockså att kontexten utifrån hur bildernas tolkas ger olika innebörder. Resultatet av studien belyser ochproblematiserar kring hur manligt kodade logotyper och företeelser som kampsport kan tänkas ge förimplikationer men också föreställningar gällande normativa könsroller som håller män och kvinnorbundna till ett vidmakthållande system. / Martial arts is an activity that has become extremely popular over the past decade, not least in Sweden. Gender, masculinity and its structure are a phenomenon that affects us constantly depending on social and cultural conditions. This essay is based on the fact that martial arts and its logos are traditionally male coded which gives an indication in masculine notions of strength and virility. The purpose of the thesis is to investigate whether the logos help to build the prevailing construction in relations to gender. This has been done using a qualitative semiotic image analysis based on gender theory and more specifically masculinity. The thesis also addresses theories regarding representation and semiotics. In addition, research on martial arts representation and further development regarding the subject academically strengthens the theory of the thesis and is put into context to the image analysis. The eight selected images from different martial arts gyms show through their denotations and connotations how they might symbolize unattainable male ideals regarding virility and strength, but also that the context based on how the images are interpreted gives different meanings. The results of the study shed light on and problematize how male-coded logos and phenomena such as martial arts and what kind of implications it can bring but also on the notion regarding normative gender roles that keep men and women bound to a perpetuated system.

Föreliggande undersökning genomförs i samarbete med uppdragsgivaren och HR-företaget Dala HR Partner. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur logotyp och grafisk profil bör se ut för att på bästa sätt förmedla företagets mål och värderingar, seriös, kompetent, effektiv och trygg. En visuell innehållsanalys utfördes med syftet att få en bättre förståelse för hur andra HR-företag profilerar sig. Semi-strukturerade intervjuer utfördes med Dala HR Partners målgrupp samt en kompletterande enkätundersökning med personer med erfarenhet inom grafisk design för att få åsikter både från lekmän och yrkeserfarna. De olika materialinsamlingsmetoderna gav oss bra underlag till framtagningen av logotyp och grafisk profil som på bästa sätt skulle förmedla Dala HR Partners mål och värderingar, samt uppfylla de komponenter som utgör en fullständig grafisk identitet. Från undersökningen har det framgått att det är viktigt med en tanke bakom det visuella materialet för att egenskaperna ska förmedlas på bästa sätt. Valet av exempelvis färg och form har betydelse i hur företagets värderingar kommuniceras. Resultat av den slutgiltiga logotypen och grafiska profilen visar att de i stor utsträckning förmedlar Dala HR Partners värderingar och mål, seriös, kompetent, effektiv och trygg, vilket var målet med den här undersökningen och vårt examensarbete. / This survey is conducted in collaborati on with the client and HR company Dala HR Partner. The purpose of the survey is to find out how the logo and graphic profile should be designed to best convey the company's goals and values, serious, competent, efficient and safe. A visual content analysis was performed with the aim to get a better understanding of how other HR companies graphic profiles look like. Semistructured interviews were conducted with Dala HR Partners target audience and a complementary survey of people with experience in graphic design to get opinions both from laymen and experienced professionals. The different data collection methods gave us good basis for the development of the logo and graphic identity that would best convey Dala HR Partners goals and values, and comply with the components that make up a complete graphic identity. From the survey, it has emerged that it is important with an idea to the visual material for the properties to be conveyed in the best way. The choice of, for example, color and shape are important in how the company values are communicated. Results of the final logo and graphic profile shows that they largely conveys Dala HR Partners values and goals, serious, competent, efficient and safe, which was the goal of this study and our thesis.

<p>The 1st of January this year the state owned Swedish Luftfartsverket changed their name into the shorter name LFV. The shorter LFV is a more modern version in terms of that the name is a proof of that the classic organisation of the state, Luftfartsverket, with this step</p><p>breaks through boarders and finds new ways. Plans have existed before but since 2005 when Luftfartsverket lost its assignments from the government and become a state owned business corporation, the plans have intensified. Now, also for all the employees, it is</p><p>getting obvious that something is going on in the organisation.</p><p>The purpose of this paper is to see how this newly made change of name and logotype have been recieved and how it has effect the strategic choosen respondents within the organisation LFV. These choosen respondents have thorough knowledge of the organisation of LFV. Some of the questions to these respondents were how they reacted</p><p>from the change and how have they interpret the changes? Or is there actually no change for them?</p><p>Hopefully, the good and valueable values from Luftfartsverket will remain and continue to be connected to the organisation even with the three letters new name.</p><p>A conclusion this paper has come up with is that this step is, within this group of respondents, a very small step indeed with not much of visable signs of the name- and logotype change. Nevertheless, all of the strategic choosen respondents are aware of that this is really a longer process and this is just the start of it. Moreover, all of the respondents sees this step as positive for the organisation of LFV.</p> / <p>Statliga Luftfartsverket bytte 1 januari i år namn till det kortare LFV. Det nya namnet är en förkortning av det förra namnet samtidigt som det är ett bevis på en modernisering och ett bevis på att den klassiska statliga organisationen nu bryter gränser. Sedan januari 2005 då Luftfartsverket tappade sina myndighetsuppdrag och blev ett statligt affärsverk istället för myndighet, har planerna på en bolagisering intensifierats. Lösa planer har funnits länge på en förändring inom organisationen. Sedan regeringen tillsatt en flygplatsutredning om LFV:s framtida flygplatsuppdrag samt att nu namnbytet är gjort börjar LFV:s personal också se att något är på gång.</p><p>Syftet med den här uppsatsen är att se på hur det nyligen gjorda namn- och logotypbytet har mottagits av några strategiskt utvalda informanter. Dessa informanter har en god insyn i organisationen samtidigt som de alla har olika funktioner och avdelningar. Hur har dessa personer i viktiga ställningar inom organisationen tolkat att namn- och logotypbytet skett och hur har deras dagliga arbete ändrats – om det ens har det?</p><p>Med en trebokstavskombination istället för det 15 bokstäver långa ”statliga” namnet tyder mycket på att det kommer att bli lättare att bolagiseras om så blir beslutat. Det statliga och byråkratiskt klingande ”verket” uttalas då inte längre men ändå kan</p><p>förhoppningsvis de goda värdena som trygghet och säkerhet stanna kvar med namnet. Anser informanterna att detta steg som tagits är något positivt eller försvinner en trygghet i och med att LFV än så länge är ett okänt begrepp hos gemene man?</p><p>En slutsats i denna undersökning är att steget som tagits anses vara ett litet, eller till och med ett mycket litet sådant. Samtidigt är samtliga informanter medvetna om att detta bara är början på en längre process som de ser som positiv för LFV.</p>

Detta projekt handlar om att formge en grafisk profil, med fokus på logotyp, åt Wexiö Rugby Klubb. Föreningen består idag av ett herrlag och ett halvt damlag. Deras långsiktiga mål är att inom två år ha ett herrlag, ett damlag och ett juniorlag. Logotypen idag har dålig upplösning och föreställer en stor, stark och aggressiv man, vilket damerna inte kunnat identifiera sig med. De har vid flertalet tillfällen ändrat på logotypen då de åkt på match eller turneringar. Min roll och mitt syfte med detta projekt har varit att göra research och analyser för att ta fram en logotyp och grafisk identitet som gör att alla i föreningen skall kunna känna sig inkluderade. Slutartefakten skall bli en logotyp och grafisk manual med riktlinjer för hur den nya identiteten kan se ut och användas. / This project is about creating a graphic profile, with focus on logotype, to Wexio Rugby club. The club today consists of a men´s team and a half women´s team. Their long-term goal is to have a men´s team, a women´s team and a junior team within two years. Their logotype today has a poor resolution and represents a big, strong and aggressive man, which the ladies could not identify with. They have changed the logo on a number of occasions when they went on a macth or tournaments. My role and purpose with this project has been to research and analyze to develop a logotype and graphic identity that makes everyone in the club able to feel included. The final artifact will be a graphic manual and guidelines for how the new identity can look and be used.

Polisen är en central samhällsfunktion, och för att erhålla ett fungerande och tryggt samhällekrävs medborgarnas förtroende. Polisens tillförlitlighet måste därför ständigt upprätthållas ochskyddas. Polisens kännetecken återfinns bland annat på polisens uniformer, utrustning samtutryckningsfordon. Syftet med kännetecknen är att stärka trovärdigheten i mötet med medborgaresamt bidra till känslan av samhörighet inom polismyndigheten. Det ska vara lätt attkänna igen polisen oavsett plats, och det ska aldrig råda någon tvekan om att polisen verkligenär polisen. Trots detta finns det inget generellt skydd för polisens kännetecken.I lagen (1970:498) om skydd för vapen och vissa andra officiella beteckningar finns skydd föranvändning av polisvapnet, som är en del av polisens logotyp och kännetecken, i näringsverksamhet.Något förbud mot att använda polisens kännetecken för privat bruk existerar inte, omanvändandet inte faller under bestämmelsen i 17 kap. 15 § BrB om föregivande av allmänställning. Det har i rättspraxis inte ansetts vara föregivande av allmän ställning att på väg elleri terräng framföra ett fordon som är försedd med polisens kännetecken. Det är även tillåtet attför vem som helst förse fordon med sådana kännetecken. Polisens uniformspersedlar och annanutrustning finns att köpa på den öppna marknaden, trots att polisens föreskrifter om uniformeroch utrustning fastställer att Polismyndigheten äger all uniformspersedel med tillbehöroch utdelar detta endast som lån. Det föreligger emellertid inget förbud för andra än Polismyndighetenatt äga sådan utrustning.Det finns ingen reglering vad gäller användningen av polisens kännetecken i konstnärlig verksamhet.Inte heller finns det någon reglering för de företag som tillhandahåller polisfordonoch annan polisiär rekvisita.Att vem som helst kan köpa och äga uniformer och fordon försedda med polisens kännetecken,och använda helt fritt i konstnärlig verksamhet, kan leda till stora skador i relationen mellanmedborgare och polisen. Trots att det finns de som endast har ett genuint intresse för polisiäraobjekt måste hänsyn tas till vilka oönskade konsekvenser som kan uppkomma om sådanaobjekt hamnar i fel händer.