Föreliggande undersökning genomförs i samarbete med uppdragsgivare och floristföretaget BlomAnn’s Buketter och Binderier AB. Syftet med undersökningen är att få den visuella identiteten att uppfattas som enhetlig samt förmedla företagets värdeord, flexibilitet, originalitet och miljö. I undersökningen ska en logotyp samt grafisk profil tas fram som resulterar i en visuell identitet till BlomAnn’s. En visuell innehållsanalys genomfördes med syfte att fastställa hur andra floristföretag profilerar sig. En enkätundersökning genomfördes på företagets målgrupp för att få åsikter om den framtagna visuella identiteten. Genom en framtagen fokusgrupp kunde ytterligare åsikter om den visuella identiteten behandlas. De olika materialinsamlingsmetoderna gav underlag till framtagningen av den visuella identiteten som på bästa sätt skulle förmedla BlomAnn’s värdeord. Från undersökningen har det framgått att det är viktigt att förmedla ett företags värdeord genom det visuella materialet. Valet av färg, typografi, form och val av kanaler har betydelse i hur företags värderingar kommuniceras till målgruppen. Den slutgiltiga visuella identiteten är enhetlig i alla kanaler och den förmedlar även BlomAnn’s värdeord, flexibilitet, originalitet och miljö, vilket var målet med undersökningen. / This survey is conducted in collaboration on the client and the Florist company BlomAnn's Buketter och Binderier AB. The purpose of the survey is to make the brand consistent and convey the company's values, flexibility, originality and environment. In the survey, a logo and graphic profile will be created that results in a visual identity to BlomAnn's. A visual content analysis was conducted with the purpose of determining how other florist companies are profiling. A survey was conducted with the company's target group to gain views on the visual identity. Through a focus group, further views on the visual identity could be seen. The different data collection methods provided the basis for the development of the visual identity that would best convey BlomAnn's values. From the survey it has been found that it is important to convey a company's values through the visual material. The choice of color, typography, shape and choice of channels is important in communicating company values to the audience. The definitive visual identity shows consistency and it also communicates BlomAnn's values, flexibility, originality and environment, which was the target of the survey.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur en logotyp för ett hållbarhetsprojekt bör utformas för att återspegla projektets värdeord och projektmål. Arbetet är en fallstudie som till största del har baserats på en kvalitativ metod. De slutgiltiga värderingarna av logotyperna har använt en kvantitativ metod för att sammanställa större kvantiteter data. Ramverket innefattar bland annat teorier om varumärkesbyggande och marknadsföring i förhållande till miljön. Värdeorden urbant, kaxigt och livligt och projektmålen stadsutveckling, hållbarhet och integration togs fram genom en förstudie som bestod av en intervju med uppdragsgivaren. Förstudien inkluderade även intervjuer med personer som ingick i målgruppen “odlingsintresserade och miljömedvetna i Östergötland” om vad de associerade med stadsodling. Designprocessen gick igenom olika faser med bland annat moodboarding, skissering och digitalisering. De framtagna logotyperna värderades av respondenter i två omgångar; av både uppdragsgivare och respondenter från målgruppen, för att se huruvida logotypen kommunicerade värdeorden och projektmålen. Slutsatserna drogs att det är gynnsamnt att frekvent använda värdeorden och projektmålen i designprocessen samt utvärdera de olika stegen för att analysera vad skisserna skapar för associationer.

Följande fallstudie syftar till att undersöka hur en logotyp för en närproducerande gård kan se ut för att spegla verksamhetens kärna och värdeord. Gården som studeras är producent av jordgubbar. Forskning genom design har tillämpats för att besvara syftet. Tidigare forskning och en inledande studie där värdeorden förtroende, välsmakande och närproducerande togs fram låg till grund för designprocessen där åtta logotypförslag togs fram. För att värdera logotypförslagen genomfördes en intervju med uppdragsgivaren samt en diskussion med en fokusgrupp. Resultatet visar spekulativt att hierarkin i en logotyp för en närproducerande gård bör vara tydlig för att utstråla förtroende. Logotypen bör innehålla ett föreställande och verklighetstroget objekt, i detta fall en jordgubbe, för att kommunicera välsmakande. Den färg som ansågs mest lämplig för att kommunicera närproducerat var grön. Vidare är de kategorier av logotyper som lämpar sig bäst för syftet emblem och kombinationslogotyper. Avslutningsvis skapades två slutgiltiga logotypförslag utifrån resultatet från värderingen.

This paper presents the creation of a strengthening visual profile for StretchFlex UF. The project consists of an external as well as an internal part. The external part is on the order of the company StretchFlex. The company is created under the education concept by the name of Ung Företagsverksamhet (Young Entrepreneurship) and has passed on to the Swedish Championships in Young Entrepreneurship at the Stockholm International Fairs. Of that we have been commissioned to develop an updated logotype for the company, for the current does not keep proper quality according to the client. In excess of this, we also produced a folder that followed the company's visual profile. The internal part of the project is a enlargement of the degree project in which a re-design of StretchFlex's visual profile is done. It comprises the logotype, font, and color scheme, which then has been applied on a variety of different objects such as folders, posters, flyer, documents, envelopes, business cards and brand tags. These components are presented in the form of mock-ups. Deeper studies such as interview, persona and design method has been made with intent to reach the result that is presented at the end of the paper. These methods have been used to get a better understanding on how the visual profile can be strengthened.

Syftet är att undersöka vilken påverkan heavy metal bands logotyper har och vilket budskap de förmedlar till kunden. Därefter vill vi undersöka vilken identitet dessa logotyper förmedlar till kunden. 1. Vad formar relationen mellan kund och logotyp för att skapa en identitet hos konsumenten inom heavy metal subgruppen? 2. Vilken påverkan har heavy metal bands logotyper på kunden? Metod Uppsatsen är formade efter kvalitativ studie. Ansatsen är anpassad efter induktion. Empiriska datan utgörs av fem semistrukturerade djupintervjuer och två semistrukturerade fokusgruppsintervjuer. Slutsatser Studiens resultat i den första forskningsfrågan identifierar fem lager av relationer till varumärket som är i ordningen: Utseende, lojalitet, samhörighet, provokation och den personliga identiteten. De tillsammans skapar det som definierar kundens identitetsskapande förhållande till logotypen. Andra forskningsfrågan har vi identifierat att logotypen är en del av identiteten då den symboliskt representerar bandet och musiken medan det underliggande budskapet hos logotypen representerar minnet, gemenskapen, intresset och identiteten.

The thesis deals with the creation of corporate indentity of student festival Salon původní tvorby at the Theatre Department of Janacek Academy of Brno. The objective of the thseis is to assess the theoretical rules of creating corporate identity and then to apply them on creating the logo and logotype of the festival that could be used for any theme of the festival. Furthermore the thesis creates the design of the actual year, Salon [si ty]. There it attemps mainly for the increase of presentation of the festival and the orientation of the participants. The design follows the ergonomic, constrictional and other rules set up in the theoretical research.

Många undersökningar har gjorts inom marknadsföringsområdet med hjälp av eye-tracker. Gemensamt för majoriteten av dessa undersökningar är att de har gjorts på statisk reklam såsom reklam i tidningar och reklambanderoller på hemsidor. Relativt få undersökningar har gjorts där reklamen är integrerad i den rörliga bilden. I denna rapport undersöks logotyper i rörlig bild med hjälp av en eye-tracker där syftet var att undersöka relationen mellan fixering av blick på, tidigare kännedom om och hågkomst av logotyper. En studie genomfördes på 12 testpersoner som fick titta på ett filmklipp medan en eye-tracker registrerade deras ögonrörelser. De fick därefter svara på en enkät som handlade om logotyperna som presenterats i klippet. Resultatet visar att personer kommer ihåg logotyper som de har fixerat blicken på och samtidigt har tidigare kännedom om i större utsträckning än logotyper som de inte har någon tidigare kännedom om. En säker relation mellan tidigare kännedom och benägenhet att fixera blick har inte kunnat hittas. Fler studier bör därför göras med fler filmklipp, logotyper och testpersoner för att uppnå ett säkrare resultat. Vid studier av objekt i rörlig bild med eye-tracker, där intresse av att undersöka om objektet uppfattats eller ej finns, bör en studie av den minsta fixeringstid som krävs för att uppfatta objektet först göras. Det bör även göras fler studier på hur graden av hågkomst, tidigare kännedom och egenskaper hos fixeringar påverkar resultatet. / Many studies have been done in the field of marketing with the help of an eye-tracker. The common element in the majority of these studies is that they have been done on static advertising such as advertisements in magazines and web banners. Relatively few studies have been done when the advertisements are integrated in the moving picture. In this report logotypes that are integrated in the moving picture are investigated. The purpose of this report is to investigate the relationship between fixation of gaze on, prior knowledge of and the ability to recall logotypes. A study was done on 12 test subjects. The given task was to watch a film clip while their eye movements were registered with an eye-tracker. After the test they filled out a questionnarie about the presented logotypes in the clip. The result tells us that people are better at remembering logotypes that they have fixated on and simultaneously had prior knowledge of than logotypes that they fixated on but had no prior knowledge of. No certain relation was found between prior knowledge and the tendancy of fixating ones gaze was found. More studies have to be done with more clips, logotypes and test subjects in order to obtain a certain result. When investigating objects in moving picture with the help of an eye-tracker, when you are interested in investigating whether the object are resigistred or not, a study about the shortest required fixation duration for registration of the object should be done in advance. More studies has to be done on how properties of fixations, the degree of recollection and prior knowledge affects the result.

Nowadays, packaging design is seen as a competitive tool and its importance for corporations is becoming increasingly apparent. The rivalry within homogeneous markets puts high demands on differentiation and the ability to create something more than the product itself. With this fundamental question, the soft drink industry has been examined and a case study of the brand Coca-Cola has been performed. The aim is to investigate how packaging design is used as a tool for strengthening a brand and to explore which additional values this contributes. In addition, the study observes the most important factors in the development of packaging design. A theoretical work of reference, consisting primarily of theories related to branding, design development and visual identity, has been developed to support the study. The thesis has been carried out using two semi-structured interviews with companies that think of packaging design as a vital part of their business: Designkontoret Silver and Amore Brand Identity Studios. The question formulations in this thesis are answered by describing the research front to the matter and to inquire how packaging design has made its mark in the Coca-Cola brand in the years 1886-2014. In this essay, the iconic Coca-Cola bottle plays a central role, as it sets an example of a successful design, along with the campaign “Share a Coke”. The study’s findings show that the phenomena of packaging design and branding are inseparable and require a strategic anchor between them. Packaging design is an effective means to create a good image of your company in the consumer’s mind. Important factors in the design development are recognition, color and shape, and consistency. These are highly characteristic marks of Coca-Cola who over a century stringently has maintained the brand’s well-known design language. The company has historically used design as an innovative tool, not least at the launch of the Contour Bottle in 1916, and has only performed minor changes since then.

För att skilja ett varumärke åt från ett annat behövs en grafisk identitet. Identitet skapar igenkänning och tidigare studier visar att konsumenten oftast hellre väljer ett varumärke de känner igen över ett varumärke de inte känner igen. Logotypen är det visuella märket som syns utåt, och en studie nämner att en amerikan blir utsatt för ca 16 000 logotyper, reklamer och etiketter per dag. Denna studie avser presentera existerande råd för utformningen av en bra logotyp och undersöka i vilken utsträckning dessa råd används. Studien undersöker också om det finns några samband mellan logotypens utformning och varumärkets styrka. För att genomföra studien har en litteratursökning gjorts; baserat på denna har tre betygsystem tagits fram. Sedan har 74 logotyper från två rankningslistor betygsatts av tre yrkesverksamma grafiker. I studien presenteras de råd litteratursökningen gav samt de råd som fanns mest använda. Resultaten visar att det inte finns något samband mellan logotypens utformning och varumärkets styrka, vilket tyder på att andra faktorer spelar in för att ett varumärke ska bli starkt. / To distinguish one brand from another, a graphic identity is required. The identity also creates recognition; previous studies show that the consumer would rather choose a brand they recognize over one they do not recognize. The logo is the brands face toward the consumer and one study mentions that an American is exposed to about 16,000 logos, advertisements and labels each day. This study aims to present existing advice on the design of the logo and to investigate the extent to which these advices are used. The study also investigates whether there is any association between the logo design and the brand's strength. In order to complete the study, a literature search has been made; and based on this, three rating systems have been developed. Then, 74 logos from two ranking lists have been rated by three professional graphic artists. The study presents the advices the literature search gave and the advices that was most widely used. The results show that there is no link between the design of the logo and the brand's strength, which indicates that other factors are involved in making a strong brand.

Design, Grafiskt program, Symbol, Hair