<p>Abstract</p><p>This work is about how the various schools make use of local curricula and how they have been developed in different schools and what is behind the local curricula.</p><p> </p><p>My aim with the work is to examine how the schools use the freedom degree in the local course plan work? </p><p> </p><p>My issues are following. What is the reasons to the local course plans and how liver the schools up to them? How do the schools work with the local course plans? How use itself the schools of the local freedom?</p><p> </p><p>To do this, I have chosen to make a number of interviews with the teacher in various schools.</p><p>I have seen how their local curricula looks and has since studied how they have developed them and to what extent they use their curricula.  I have seen to it that the schools would be as different as possible and in different environments to see variation on the answers.</p><p> </p><p>I have come to schools, in part, to live up to the use of the local curricula, that much of this freedom they have been taken by the competent teachers and not by the school.</p>

Abstract This work is about how the various schools make use of local curricula and how they have been developed in different schools and what is behind the local curricula.   My aim with the work is to examine how the schools use the freedom degree in the local course plan work?    My issues are following. What is the reasons to the local course plans and how liver the schools up to them? How do the schools work with the local course plans? How use itself the schools of the local freedom?   To do this, I have chosen to make a number of interviews with the teacher in various schools. I have seen how their local curricula looks and has since studied how they have developed them and to what extent they use their curricula.  I have seen to it that the schools would be as different as possible and in different environments to see variation on the answers.   I have come to schools, in part, to live up to the use of the local curricula, that much of this freedom they have been taken by the competent teachers and not by the school.

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2008.

Lic.-avh. Stockholm : Tekn. högsk., 2004. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2005.

Lic-avh. Karlskrona : Tekn. högsk.

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2007.

Lic.-avh. Luleå : Luleå tekniska univ., 2006.

Bakgrund Intresset för hållbarhet har ökat efterfrågan på lokalt producerade livsmedel. För att tillgodose efterfrågan och göra dessa produkter lättillgängliga har vanliga butiker inom detaljhandeln blivit en intressant försäljningskanal för småskaliga producenter. Samarbeten mellan lokala producenter och lokala återförsäljare bidrar till fördelar genom att stödja lokal ekonomi och värna om miljön. Dock föreligger det ett flertal barriärer som försvårar lokala producenters möjlighet att nå ut med sina produkter på marknaden. Syfte Syftet är att förklara hur lokala livsmedelsproducenter påverkas av samarbeten med lokala återförsäljare. Uppsatsen syftar även till att redögra för hur dessa samarbeten kan bidra till utvecklingen mot en hållbar försörjningskedja. Metod Uppsatsen är en kvalitativ studie som skrivs utifrån ett abduktivt förhållningssätt. För att uppfylla studiens syfte har semistrukturerade intervjuer genomförts med åtta lokala livsmedelsproducenter som ingår i ett samarbete med lokala återförsäljare. Det empiriska materialet har sedan analyserats och jämförts med vår teoretiska referensram för att finna likheter och skillnader mellan teori och praktik.  Slutsats Vi har konstaterat att samarbeten mellan lokala livsmedelsproducenter och lokala återförsäljare gynnar lokala livsmedelsproducenter. Genom att finnas i dagligvaruhandeln blir lokalt producerade matvaror mer lättillgängliga samt att producenternas varumärken och hållbarhetsarbete synliggörs, vilket bidrar till utvecklingen mot en hållbar försörjningskedja. En slutsats vi kommit fram till är att de barriärer som lokala livsmedelsproducenter står inför dessvärre kvarstår vid samarbeten med lokala återförsäljare.

I den här studien har det undersökts huruvida två lokaltidningar i Stockholmsförort upprätthåller en lokal bevakning. Baserat på tidigare forskning och teorier gällande lokaljournalistikens nedmontering har denna studie för avsikt att undersöka hur lokaljournalistiken ser ut i två kommuner i Stockholmsområdet. Studien är enbart representativ för de tidningar den här undersökningen omfattar, Nacka Värmdö Posten och HuddingeDirekt och det sökord som använts. Studien ska ge en överblick i hur rapporteringen ser ut i två jämnstora kommuner med avstamp i artiklar vars innehåll är av kommunbevakande karaktär. Syftet är att kunna kartlägga om det finns brister i den lokala bevakningen utifrån en hypotes om att rapporteringen är bristande och ojämn i dessa två utvalda lokaltidningar. Den valda tidsperioden för undersökningen är 1 januari 2019 till den 31 december 2019, med sökorden Nacka kommun respektive Huddinge kommun. Den kvantitativa innehållsanalysen visade att rapporteringen i Nackas lokaltidning varit något högre än i Huddinges lokaltidning under den valda tidsperioden. Vidare gjordes ett urval av de artiklar som den kvantitativa analysen gav. Därefter valdes fyra artiklar ut för vidare analys, två av dessa artiklar valde respektive tidning ut och de andra två valdes ut av studien. Av dessa kunde en kvalitativ textanalys genomföras på de fyra artiklarnas innehåll. Artiklarna bestod av två från HuddingeDirekt och två från Nacka Värmdö Posten. Denna analys visade att det även fanns en viss skillnad i det producerade innehållet från respektive tidning. Dessa skillnader är baserade på normer, värderingar och skribentens sätt att skapa relation till läsaren. Resultatet som undersökningens gav visade att det finns vissa skillnader i tidningarnas rapportering av lokal bevakning samt i innehållet i de valda artiklarna.