The study consist of an investigation regarding the implementation of reassurance policing in Sweden and include a survey conducted among some of the local police offices in Stockholm County. The aim of the study is to investigate how the police officers working in the local polices offices experience the implementation of the local police offices and if the implementation of local the polices offices matches the police authority´s purpose with the project. The study uses the theoretical framework from political scientist Michael Lipsky called Street-level bureaucracy - Dilemmas of the individual in Public services which discuss the role of street-level bureaucrats and their influence in the implementation. Included in the study is also two different perspectives on governing in public sector called top-down perspective and bottom-up perspective. The findings of this paper shows that the police officers are in general positive towards the implementation and that there´s a duality among the police officers regarding the proximity to the citizens.

Syftet med denna studie var att undersöka hur den nationella kursplanen i moderna språk år nio kan tolkas i en lokal kursplan samt tolkningens konsekvenser för eleven i fråga om kravnivå. Materialet bestod av en lokal kursplan samt den nationella kursplanen och det analyserades genom komparativ semantisk textanalys och encyklopedisk definition. Resultatet visade att den lokala tolkningen leder till förändring i betydelse och till förändrad kravnivå för eleven. Studiens resultat stödjer tidigare forskning som säger att lokala målformuleringar är problematiska.

Diss. Karlstad : Karlstads universitet, 2009. / S. 167-188: References.

Evenemang är för många nationer och orter idag ett prioriterat område. I Sverige anses evenemang vara ett viktigt utvecklingsområde och en möjlig tillväxtgenerator för turismnäringen. Hur evenemang påverkar lokalsamhället och vilka effekter de får för det lokala näringslivet på en arrangörsort är områden där det behövs mer kunskap. Detta för att skapa rimliga förväntningar på evenemangets effekter och för att veta vilken nytta ett evenemang egentligen har för lokala företag. Syftet med denna studie är att undersöka effekter av evenemang för lokala företag. Detta har studerats genom en fallstudie av Skidskytte-VM i Östersund 2008. Material till studien samlades in genom enkäter till företag i kommunen samt genom intervjuer med branschkunniga personer. Resultatet visar att det främst var branschkategorierna hotell/logi, handel, restaurang och transport/kommunikation som upplevde effekter av evenemanget. Mest utmärkande var att kategorin handel inte upplevde direkta positiva effekter av evenemanget. Även om de direkta ekonomiska effekterna tenderade att vara små fanns det andra effekter som ansågs vara viktiga för företag, till exempel möjlighet till marknadsföring, tillfällen för att utveckla kund- och affärsrelationer samt positiva sociala effekter.

Ny teknik har både möjliggjort att videoreportrar som yrkesgrupp finns, men också för nya typer av innehåll och berättande (Nygren 2013, Jönsson & Strömbäck 2007). Videoreportern nämns ofta i studier som tar upp ny journalistik i den digitala världen, men har inte varit i fokus i någon större undersökning. Syftet i denna studie är att ta fram och klargöra vad för slags nyhetsinslag en videoreporter producerar, samt hur formen av videoreporters inslag skiljer sig från andra teams inslag (exempelvis team som består av en reporter och en fotograf/redigerare). Utifrån detta har en kvantitativ innehållsanalys gjorts som har besvarat hur vanligt det är att videoreportern producerar inslag, hur könsfördelningen inom arbetsrollen videoreporter ser ut, samt hur innehåll och form skiljer sig i inslag producerat av en videoreporter jämfört med övriga team. Då videoreportern är vanligast inom lokala nyhetssändningar har de analysenheter som valts ut varit: SVT Sydnytt, SVT Gävleborg, TV4 Jönköping och TV4 Stockholm. Enheterna representerar endast lokala nyhetssändningar och både storstad och större tätort.  Resultatet visar på att videoreportrar är den näst vanligaste arbetsrollen. Videoreportern producerar 13 % av alla inslag som sänds i de lokala nyhetssändningarna. Yrket är jämnt representerat inom kvinnor och män. De punkter som videoreporterns inslag skiljer sig på framför allt, är att de inte finns representerade inom sport och innehåller inte några anonyma intervjuer. Slutsatsen blir att videoreportern arbetar på likartat sätt som övriga team, men där de skiljer sig är det på grund av videoreporterns begränsningar och inte möjligheter. / Advances in technology has both enabled video journalist as a profession, and also new types of content and narrative (Nygren 2013, Jönsson & Strömbäck 2007). Video journalists are often mentioned in studies that address the new journalism in the digital world, but have not been the focus of a major investigation. The purpose of this study is to develop and clarify what kind of news reports a video journalist produces, and how the news package of video journalists differs from packages produced by other teams. Based on this, a quantitative content analysis was made that has responded to how regular video journalists produce reports, the gender balance within video journalists, and how the content and package of reports produced by video journalists differ from reports produced by other teams. Video journalists are most common in local newscasts, therefore the units of analysis chosen were: SVT Sydnytt, SVT Gävleborg, TV4 Jönköping and TV4 Stockholm. The units represent only local newscasts and in both metropolitan and major urban area. The result shows that the video journalist is the second most common team in local news. Video journalists produce 13% of all reports in local newscasts. The profession is equal represented in men and women. The elements that video journalists’ reports differ in particular, is that they are not represented in the sport and they contain no anonymous interviews. The conclusion is that video journalists work in a similar way as the other teams, but where they differ is because of the video the journalist’s limitations and not opportunities.

The newspaper press is in a state of flux, reflecting both technological, cultural, economic and political changes. The digitization of the media is expected to bring about major changes in the media landscape and many are predicting the demise of the traditional newspaper. However, the media landscape has always been in transition and the press has always had to adapt to new competing media as well as new economic circumstances. The focus of this study is on the meaning production of newspapers and the overarching question is how, at different times, newspapers have marketed their products, communicated their identities and legitimated their privileges. The purpose of this dissertation is to investigate the self-images of local newspapers in a historical perspective. It contributes to the study of the media history of the press by investigating how four local newspapers in the county of Gävleborg in Sweden have formulated and communicated their self-images over time. Self-image is defined broadly and contains different meanings of, and aspects on, the concept of newspaper. A common feature of the texts included in the empirical material of this study is that they, in different ways, describe what the newspaper is, what it does, how and/or why. The period studied comprises ninety years, from 1920 and the time of the modernisation of the Swedish press after the First World War, until 2010 and the changing media landscape of today. The overarching questions for this study are: (1) What aspects of newspaper (institution or individual newspaper, opinion making or news reporting, the organisation or the audience) have been emphasised in the meaning production at different times? (2) What differences and similarities are there between the different newspapers regarding the self-images? (3) How have the self-images changed over time? The study concludes with a historical periodisation covering the most important changes in the self-images. The period studied is divided into four sub-periods in which different aspects of newspaper have been prominent in the self-images: (1) Mobilization (1920-1945). The newspapers are described primarily as a means of political mobilization and the medium is understood as a political tool or weapon. (2) News reporting (1935-1965). The newspapers (and their supporting technologies, especially the teleprinter) are characterised as a fast and technologically sophisticated media between the readers and the world beyond the local. (3) Critique (1965-1995). The local newspapers portray themselves as scrutinizers of the local governments and others in power. (4) Construction (1995-2010). The newspapers start to describe themselves as constructors and maintainers of local communities and identities. In a globalized and boundless world, the local newspapers provide their readers with a sense of place and community. The overall conclusion of this dissertation is that the self-images of the local press has undergone significant changes in the period studied. What the press – according to itself – is, what it does, how and why, and to whom, are questions that have received very different answers at various moments in history.

I dagens snabbföränderliga marknadssituation finns det mycket som styr om och på vilket sätt informationen når mottagaren, det är inte alltid lätt att göra sig hörd bland allt brus, i synnerlighet inte om man är en mindre aktör. Dagens huvudroll i marknadsföringssammanhang besitts av internet. Även på internet finns det olika sätt att som företagare göra sig hörd. Denna studie har som syfte att fastställa på vilket sätt mindre lokala aktörer verksamma inom klädesbranschen kan göra sig synliga samt bygga upp sitt varumärke med hjälp av internet, och då i med fokus på sociala medier. Studien ska även undersöka vad som karaktäriserar dessa företag idag gällande varumärkesbyggande via sociala medier.   Som denna studie klarlagt är internet och de sociala medierna mäktiga verktyg när det gäller informationsspridning och att nå ut till målgrupper, men man måste likväl vara aningen försiktig då det också kan vara negativt med stora informationsflöden. Personlig prägel på servicen som verksamheten står för, samt en harmonisk autenticitet tycks enligt denna studie vara det fundamentala för att lyckas med uppbyggandet av en stark varumärkeslojalitet samt en långvarig och lukrativ kundrelation. För att undersöka och påvisa dessa faktorer har sex intervjuer utförts, tre av dessa utgörs av lokala klädesaktörer, de övriga tre utgörs av marknadsföringskonsulter.

Lic.-avh. (sammanfattning) Västerås : Mälardalens högskola, 2008. / Härtill 3 uppsatser. S. 31-[33]: Bibliografi.

Diss. (sammanfattning) Sundsvall : Mittuniversitetet, 2010.

Politiska partier är i en kris till följd av bland annat medlemstapp och minskat förtroende från väljarna. Det kommunala partilivet har även omdanats där lokala partier idag är en utmanare till rikspartier om den politiska makten. Frågan är om rikspartier skapat en mer lokal organisation för att bemöta konkurrensen och om kommunala företrädare utökat sitt handlingsutrymme för att öka legitimiteten för den lokala politiken. Studien undersöker hur rikspartiers och lokala partiers spelregler skiljer sig åt samt påverkar kommunalpolitiska ledares handlingsutrymme. Studien har en komparativ ansats där partityperna jämförs. Teoribildningen institutional rational choice som bland annat fokuserar på hur spelregler (institutionella regelverk) sätter begränsningar i ett handlingsutrymme har använts för att förklara och förstå studiens syfte. För att uppnå studiens syfte har partimaterial hämtats och intervjuer med politiska företrädare genomförts. Studiens resultat visar att det finns stora skillnader mellan rikspartier och lokala partier, detta genom att rikspartier består av en vertikal dimension genom dess organisationsnivåer på riks- och distriktsnivå samt en lokal horisontell dimension. Lokala partier som är avgränsade till en kommun består istället enbart av en lokal horisontell dimension. Rikspartier präglas av en hierarkisk uppbyggnad där de styr sina kommunala ledande företrädare genom vertikala spelregler. Lokala partier har istället en plattare ickehierarkisk uppbyggnad, men även de begränsar sina företrädares handlingsutrymme genom spelregler. Kommunalpolitiska ledare i rikspartier handlar efter både vertikala och horisontella spelregler. Vid konflikt inom rikspartier uppstår dock en variation av hur kommunalpolitiska ledare handlar. Vissa handlar efter vertikala spelregler medan andra använder strategier i syfte att utöka sitt handlingsutrymme gentemot den egna riks- och distriktsnivån för att bedriva lokalt anpassad politik. Studiens resultat visar således att det finns kommunalpolitiska ledare i rikspartier som är autonoma gentemot den egna riks- och distriktsnivån i hur de handlar. Kommunalpolitiska ledare i lokala partier har färre spelregler som begränsar deras handlingsutrymme att utforma lokalt anpassad politik. Detta då de saknar vertikala spelregler som kan sätta yttre gränser i deras handlingsutrymme.