<p>Squatting innebär att människor illegalt bosätter sig på mark eller ockuperar tomma hus för att ha någonstans att bo. I samband med att världens storstäder växer, växer även squattingområden. För att förbättra situationen för bland annat squatters, hölls 1996 en FN-konferens, Habitat II.</p><p>Syftet med uppsatsen är att belysa problemet med squatting och undersöker om Habitat II:s beslut haft någon inverkan på det deltagande landet Sydafrika. Den teoretiska ansatsen är realism och managerialism, där man menar att bostadssegregation beror på sociala och rumsliga hinder, samt att det är de med makt som ansvarar för bostadsituationen. De dokument från Habitat II har studerats som berör squatters samt sydafrikanska bostadspolitiska dokument. Även en litterär fallstudie av förstaden Alexandra har gjorts.</p><p>Squatting i Sydafrika till stor del beror på den tidigare apartheid som bedrevs i landet under större delen av 1900-talet. Squatters situation har i viss mån förbättrats efter 1996, men mer beroende på apartheids avvecklande och de nya regeringarnas vilja att förändra situationen än Habitat II:s dokument. Habitat II poängterar hur viktigt det är med lokalt deltagande organisationer och dessa har stor roll i förbättrandet för squatters. Många organisationer i Sydafrika har drivit bostadsfrågan framåt lokalt. Samtidigt är flera organisationer alltför korrupta, likaså de bygg- och finansieringsbolag som ska ordna bostäder, varför situationen för många squatters fortfarande är oförändrad.</p>

No description available.

No description available.

<p>Sammanfattning</p><p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med undersökningen är att se om det finns ett samband mellan gymnasieelevers inställning till ämnet idrott och hälsa och skolans lokala förutsättningar för att bedriva idrottsundervisningen. För att uppfylla syftet använder vi följande frågeställningar:</p><p>• Vad har gymnasieelever för inställning till ämnet idrott och hälsa?</p><p>• Vad har skolan för lokala förutsättningar för att bedriva idrottsundervisning?</p><p>• Påverkar de lokala förutsättningarna elevernas inställning?</p><p>Metod</p><p>Vi har använt oss av två metoder, enkäter och halvstrukturerade intervjuer. Enkäterna, 102 stycken sammanlagt, genomfördes med gymnasieelever på en skola i Mariehamn och en skola i Stockholm. Intervjuerna, 4 stycken, genomfördes med lärare verksamma vid dessa två skolor. Valet av skolor föll på dessa två, för att vi genomfört vår vfu (verksamhetsförlagd utbildning) där och hade upplevelser om att de var olika.</p><p>Resultat</p><p>Enkätstudien visade att elevernas inställning till ämnet idrott och hälsa är positiv på de båda skolorna. Om man ser till intervjuerna så svarade samtliga lärare att skolan har goda lokala förutsättningar.</p><p>Vi har funnit samband mellan elevernas inställning och de lokala förutsättningarna. Goda lokala förutsättningar skapar en positiv inställning hos eleverna. Det fanns ytterligare två samband, det ena mellan skolledningens engagemang i ämnet och ämnets status hos eleverna och det andra mellan elevernas påverkan och inställningen till ämnet.</p><p>Slutsats</p><p>En slutsats vi kan dra utifrån vårt resultat är att det finns samband mellan elevers inställning och de lokala förutsättningarna. Det vi kan utläsa är att goda lokala förutsättningar verkar skapa en positiv inställning hos eleverna. Våra resultat kan dock inte generaliseras.</p>

No description available.

Denna uppsats handlar om två fritidspedagoger som arbetar på två olika skolor. Uppsatsen syfte är att se dessa två fritidspedagogers ansvar i skolan. Vidare är även syftet att jämföra fritidspedagogernas ansvar i skolan med vad som är skrivet i läroplanen och i de lokala arbetsplanerna på skolorna för att se om det finns någon koherens. Det resultat som framkommer i uppsatsen tyder på att lite skrivs i läroplanen och i de lokala arbetsplanerna om vad som är fritidspedagogens ansvar i skolan. Däremot skrivs att en samverkan mellan skola och fritidshem skall finnas, dock är det lärarnas och rektorernas ansvar att utforma denna samverkan och inte fritidspedagogernas. Det framkommer också att de två fritidspedagogerna arbetar en stor del av sin schemalagda tid i skolan. Avslutningsvis så problematiseras och diskuteras den insamlade empirin. Två ämnen som nämns i diskussionen är otydligheten i läroplanen om ansvarsfördelningen mellan lärare och fritidspedagog, samt även den samverkan som skall äga rum mellan skola och fritidshem.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med undersökningen är att se om det finns ett samband mellan gymnasieelevers inställning till ämnet idrott och hälsa och skolans lokala förutsättningar för att bedriva idrottsundervisningen. För att uppfylla syftet använder vi följande frågeställningar: • Vad har gymnasieelever för inställning till ämnet idrott och hälsa? • Vad har skolan för lokala förutsättningar för att bedriva idrottsundervisning? • Påverkar de lokala förutsättningarna elevernas inställning? Metod Vi har använt oss av två metoder, enkäter och halvstrukturerade intervjuer. Enkäterna, 102 stycken sammanlagt, genomfördes med gymnasieelever på en skola i Mariehamn och en skola i Stockholm. Intervjuerna, 4 stycken, genomfördes med lärare verksamma vid dessa två skolor. Valet av skolor föll på dessa två, för att vi genomfört vår vfu (verksamhetsförlagd utbildning) där och hade upplevelser om att de var olika. Resultat Enkätstudien visade att elevernas inställning till ämnet idrott och hälsa är positiv på de båda skolorna. Om man ser till intervjuerna så svarade samtliga lärare att skolan har goda lokala förutsättningar. Vi har funnit samband mellan elevernas inställning och de lokala förutsättningarna. Goda lokala förutsättningar skapar en positiv inställning hos eleverna. Det fanns ytterligare två samband, det ena mellan skolledningens engagemang i ämnet och ämnets status hos eleverna och det andra mellan elevernas påverkan och inställningen till ämnet. Slutsats En slutsats vi kan dra utifrån vårt resultat är att det finns samband mellan elevers inställning och de lokala förutsättningarna. Det vi kan utläsa är att goda lokala förutsättningar verkar skapa en positiv inställning hos eleverna. Våra resultat kan dock inte generaliseras.

<b>Inledning</b> Lokala dagstidningar har varit en naturlig del av vårt moderna samhälle i många årtionden och de flesta av oss tar därför den lokala tidningens framtid för given. Lokaltidningar har dock problem med att attrahera nya, speciellt yngre, prenumeranter. Detta samtidigt som denna grupp spenderar mer tid uppkopplad till internet, eller med andra former av ny media. Lokaltidningen har varit dödsdömd flera gånger då ett nytt media har introducerats men, som vi vet, överlevt. Skillnaden denna gång är att alternativet är gratis. Ny media växer generellt mycket snabbt. Vissa lokala tidningar följer den tekniska utvecklingen och har lanserat en nätupplaga som del av sin långsiktiga strategi, medan andra har valt att endast fokusera på papperstidningen. <b>Syfte</b> Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera vilka ledningsbeslut och strategier lokala tidningar implementerar idag för att möta konkurrensen från ny media. Syfte är dessutom att undersöka och analysera vad de borde göra i framtiden. <b>Metod</b> Vi har, för att uppfylla syftet, genomfört en kvantitativ, telefonbaserad, undersökning med ett standardiserat frågeformulär. Vi har intervjuat 30 utav Sveriges 36, till upplagan största, lokala tidningar, jämt spridda över landet. <b>Slutsatser</b> Mer än två tredjedelar av all lokala dagstidningar representerade i vår undersökning har förlorat prenumeranter sen 2000 och nästan tre fjärdedelar tror att dessa inte kommer att återkomma i framtiden. 90 % av dagstidningarna upplever press på deras största kund, annonsörerna, och 66 % upplever press på prenumeranterna, på grund av internet. 87 % av våra respondenter har en webbupplaga av sin dagstidning. Trots att respondenterna uppger pris som den största anledningen till det minskande antalet prenumeranter, tar 32 % redan betalt för delar av sin webbupplaga, och 80 % utav de som inte tar betalt idag, har för avsikt att göra det inom fem år. En stor majoritet av respondenterna har, trots den negativa trenden, en positiv inställning till framtiden. Omvandlingen från traditionell lokal dagstidning till ett modernt media hus tycks vara nyckeln till framgång i framtiden. / <b>Introduction</b> Local newspapers have been a natural part of a modern society for many decades and most thus take the printed local newspapers’ future for granted. Local newspapers do however have problems attracting new, especially younger, subscribers. At the same time this group spends more time online and with other forms of new media. The local newspaper has been domed several times a new media has entered the market but as we know always survived. The difference this time is that the alternative is free. New media is generally gaining ground very rapidly. Some local newspapers follow the technical evolution by launching web-editions of their newspaper as part of their long-term strategy, while others decide only to focus on the printed edition. <b>Purpose</b> The purpose of this thesis is to research and analyse what managerial choices and strategies local newspapers are implementing today to meet the competition from new types of media. The purpose is furthermore to research and analyse what they ought to do in the future. <b>Method</b> We have, to fulfil the purpose, conducted a quantitative, telephone based, research with a standardised questionnaire. We have interviewed 30 out of Sweden’s 36, based on circulation, largest local newspapers, geographically spread all over Sweden. <b>Conclusions</b> More than two third of all local newspapers represented in our research have lost subscribers since 2000 and almost three quarters believe that these subscribers will not come back in the future. 90 % of the newspapers experience pressure on their biggest customer, advertisers, and 66 % experience pressure on subscribers, because of internet. 87 % of our respondents have an online edition of their newspaper. Even though the respondents state that the biggest reason for future decrease in subscription is price, 32 % already charge a fee for parts of their web-edition and 80 % of those respondents who do not charge anything today, state that they will charge within five years. A large majority of the respondents have, despite the negative trend, a positive attitude towards the future. The transformation from a traditional local newspaper to a modern media house appears to be the key to success in the future.

Sammanfattning Med det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet som infördes i grundskolan 1995 decentraliserades styrningen av skolan ytterligare ett steg vilket ställde krav på att varje skola lokalt skulle forma betygskriterier för varje ämne. Lokala betygskriterier skall finnas på varje enskild skola för hela skolår 8 samt för höstterminen i skolår 9 eftersom det saknas centrala betygskriterier vid dessa betygstillfällen. Således skall bedömningen av elever utgå från skolans lokala kriterier. Undersökningens syfte var att studera innehållet i samtliga skolors lokala betygskriterier i Gävle kommun för höstterminen i skolår 9 i ämnet idrott och hälsa. Efter ett bortfall på tre skolor återstod det tretton skolor som utgjorde undersökningens grund. Som metod har främst en kvalitativ innehållsanalys med inslag av en kvantitativ analys använts. Med hjälp av dessa båda innehållsanalyser sökte vi svar på fyra frågor som utkristalliserades från syftet. Vi fann måttligt med tidigare genomförd forskning som precist tangerade undersökningens fokus (lokala betygskriterier för ämnet idrott och hälsa) men däremot fanns det flera exempel på forskning kring betyg och bedömning i allmänhet. Den tidigare forskningen visar på brister med lokala betygskriterier och dess innehåll. Exempelvis förekommer uppförande- och ordningskriterier samt att vissa grundskolor inte formar lokala betygskriterier. Sådana brister fann vi också frekvent i vår studie. Flertalet grundskolor inom Gävle verkar ha misstolkat uppdraget med de lokala betygskriterierna då delar av kriterierna innehåller detta. En övergripande slutsats man kan dra av denna studie är att lokala betygskriterier i ämnet idrott och hälsa undergräver en likvärdig och rättvis bedömning vid betygsättning för höstterminen i skolår 9 inom Gävle kommuns grundskolor.

Squatting innebär att människor illegalt bosätter sig på mark eller ockuperar tomma hus för att ha någonstans att bo. I samband med att världens storstäder växer, växer även squattingområden. För att förbättra situationen för bland annat squatters, hölls 1996 en FN-konferens, Habitat II. Syftet med uppsatsen är att belysa problemet med squatting och undersöker om Habitat II:s beslut haft någon inverkan på det deltagande landet Sydafrika. Den teoretiska ansatsen är realism och managerialism, där man menar att bostadssegregation beror på sociala och rumsliga hinder, samt att det är de med makt som ansvarar för bostadsituationen. De dokument från Habitat II har studerats som berör squatters samt sydafrikanska bostadspolitiska dokument. Även en litterär fallstudie av förstaden Alexandra har gjorts. Squatting i Sydafrika till stor del beror på den tidigare apartheid som bedrevs i landet under större delen av 1900-talet. Squatters situation har i viss mån förbättrats efter 1996, men mer beroende på apartheids avvecklande och de nya regeringarnas vilja att förändra situationen än Habitat II:s dokument. Habitat II poängterar hur viktigt det är med lokalt deltagande organisationer och dessa har stor roll i förbättrandet för squatters. Många organisationer i Sydafrika har drivit bostadsfrågan framåt lokalt. Samtidigt är flera organisationer alltför korrupta, likaså de bygg- och finansieringsbolag som ska ordna bostäder, varför situationen för många squatters fortfarande är oförändrad.