This essay sets out to compare and understand the development of the political representation in two Swedish municipalities during the feminist wave in the 1980’s and 1990’s. The main question of the essay concerns how the development of female representation in municipal council can be understood in regards to this feminist wave. It also seeks out to understand what similarities and diffrences that can be identified in the two municipilaties. The motivation of the essay is based upon understanding if some municipalities are more receptive by outside pressure and if some are less receptive. This outside pressure in this case is limited to the feminist wave during the 1980’s and the 1990’s. The method in use is a comparative cross-sectional study with a "most diffrent research design". The selection of the two municipalities is based upon that they are as different as possible according to the "local gender contract". Which means a traditional municipality and a more modernistic. The empirical material of the essay includes protocol that shows every councilor that has been elected in the municipalities during the feminist wave. Using the protocols a study has been conducted researching if the modernistic or the traditional municipality has been more or less receptive of the feminist wave. The result shows that both municipalities has been receptive of the feminist wave, although the traditional municipality has been receptive in the form of a late response. Furthermore the results show that both the parties in the municipalities and the municipalities as a whole has given different response to the feminist wave which can be understood through formal and informal political institutions.

Through a case study, I wanted to find out what advantages and disadvantages local companies consider with scrum and what they think about its future. To find out what scrum is, I read the literature and scientific articles and then wrote surveys based on my thoughts. Further, I also wanted to find out if it’s possible to use scrum in a school environment and therefore I visited a high school class who used scrum in one of their projects. The result was good but could have been better as it requires more training of scrum to understand everything. The surveys were distributed to various local companies. After having received a lot of answers, I concluded that the clear priority was the most positive feature of scrum and the most negative was that it was difficult to get the rest of the organization to understand scrum, which creates problems. Both high school class and local companies believe in scrum’s future, even if they think scrum will be partially modified to adapt to the software-development in the future. According to the survey responses, the most important to get the projects to be successful both now and in the future is that everyone who work with scrum is right educated. / Genom en fallstudie ville jag ta reda på vilka fördelar respektive nackdelar de lokala företagen ser med scrum och vad de anser om dess framtid. För att ta reda på vad scrum är har jag läst litteraturstudier och vetenskapliga artiklar för att sedan kunna skriva enkäter som bygger på mina funderingar. Fortsättningsvis ville jag även ta reda på om man kan använda scrum i skolmiljön och har därför besökt en gymnasieklass som använt sig utav scrum i deras projekt. Resultatet blev bra, men hade kunnat bli bättre då det krävs mer utbildning av scrum för att förstå allt. Enkäterna lämnades ut till olika lokala företag. Efter att ha fått in en hel del svar kom jag fram till att klara prioriteringar var den mest positiva egenskapen med scrum och den mest negativa var att det var svårt att få den övriga organisationen att förstå scrum, vilket skapar problem. Både gymnasieklassen och de lokala företagen tror på scrums framtid, även om de tror att scrum kommer att vara till viss del modifierad för att anpassa sig till hur mjukvaru-utvecklningen sker framöver. Enligt enkätsvaren så är det viktigaste för att få projekten att bli framgångsrika både nu och i framtiden att alla som arbetar med scrum som arbetsmetod är rätt utbildade.

Examensarbete 30 hp, Civilekonomprogrammet, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, Controller, 4FE18E, VT 2017 Titel: Prestationsmätning i en global koncern - En fallstudie på ITAB Shop Concept Nässjö AB Författare: Sofie Engelbrekt and Susanna SvenssonExaminator: Fredrik KarlssonHandledare: Elin Funck Bakgrund: Globala organisationer står inför utmaningen att lyckas behålla flexibilitet och anpassning till lokala förutsättningar. Samtidigt som de behöver ena och hålla samman olika bolag till en enhet för att kunna nå globala konkurrensfördelar. Ett dotterbolag inom en global koncern behöver integrera koncernens strategier och mål, samtidigt som de anpassar sig utefter sin verksamhets förutsättningar. Prestationsmätningssystem kan hjälpa företag att styra verksamheten i rätt riktning. Alla organisationer har dock olika förutsättningar och strukturer, vilket gör att “ett bästa sätt” inte går att finna för hur ett prestationsmätningssystem bör utformas. Syfte: Syftet med studien är att utforma ett väl fungerande prestationsmätningssystem för ITAB Nässjö, genom att utvärdera den nuvarande prestationsmätning och identifiera förbättringsmöjligheter. Utvärderingen kommer ligga till grund för att utforma ett förbättrat prestationsmätningssystem som fångar lokala förutsättningar och fångar helheten i verksamheten såväl som integrationen till koncernen. Studien bidrar med kunskap inom prestationsmätning kopplat till ett företags lokala förutsättningar och komplexiteten i att integrera och koordinera en stor global koncern. Metod: För att uppfylla studiens syfte behövs god insyn och djupgående information om ITAB Nässjö, vilket gör fallstudie till en lämplig metod. Datainsamling har framförallt skett genom semistrukturerade intervjuer, företagsdokument samt årsredovisningar. Slutsats: Studien identifierar ITAB Nässjös kritiska framgångsfaktorer, utefter vad som är strategiskt viktigt på lång sikt. Baserat på detta har förbättringsmöjligheter i den befintliga prestationsmätningen identifierats, vilket resulterar i ett förslag på hur ett förbättrat prestationsmätningssystem kan se ut som är utformat efter lokala förutsättningar, fångar helheten i verksamheten och bättre integrerar koncernens styrning.

Det svenska elnätet har en mycket hög leveranssäkerhet på den el som skickas till kunderna och på många ställen kan elen levereras från flera håll till samma punkt. I utkanterna av elnätet som exempelvis öar, har inte elnätet samma säkerhet längre och om ett avbrott uppstår kan det vara vid dåligt väder. Framkomligheten blir svår och det kan ta tid att få dit en reparatör som kan laga felet. Syftet med det här arbetet var att undersöka om Umeå Energi Elnät (UEEN) skulle kunna använda sig av lokala energisystem för att motverka svåravhjälpta avbrott på öar och områden som är utsatta för den typen av avbrott, samt undersöka vilka komponenter som skulle krävas i en sådan lösning. Målet var att skapa ett lösningspaket som kan skalas om till olika antal abonnenter. Lösningen togs fram genom att först undersöka vilka komponenter som vanligtvis används i lokala energisystem. Därefter undersöktes och jämfördes komponenternas styrkor och svagheter med hjälp av fakta och resultat från vetenskapliga artiklar. De komponenter som inte var lämpade för den här typen av applikation eller som inte var tillräckligt bra, valdes successivt bort tills den bäst lämpade lösningen kvarstod. Den bästa lösningen blev ett litiumjonbatteri som laddas direkt av elnätet då den kräver lite underhåll, kan leverera höga effekter utan att ta skada och har en låg kapacitetsförlust. Anledningen till varför ingen lokal elproduktionsanläggning var med i lösningen beror på att ingen lösning är tillräckligt pålitlig för att kunna användas vid uppladdning av batterilagret och blir för stora om de ska användas till att göra ön självförsörjande. Detta beror på att de lösningar som är bäst lämpade som lokala elproduktionsanläggningar är för väderberoende och de lösningar som inte beror av vädret blir för stora och dyra för att vara rimliga alternativ. Storleksdimensioneringen av batterilagret skedde utifrån avbrottsstatistik för Umeås landsbygdsnät. Genom att göra en täthetsfördelning över landsbygdsnätets avbrottsstatistik kunde sedan den bästa fördelningsfunktionen passas in till det datat. Den fördelning som passade bäst till datat var en weibullfördelning som visade i sin kumulativa täthetsfunktion att drygt 80 % av alla avbrott som sker i ett område, pågår i tre timmar eller mindre. Genom att anta att avbrotten på öar också följer den här funktionen sånär som på att deras avbrott blir längre, kunde en dimensioneringsmetod tas fram. Metoden gick ut på att energilagret dimensioneras efter de tre på varandra följande timmar med högst energiförbrukning i ett givet område under ett år, vilket garanterar att strömförsörjningen kan täckas i tre timmar. Med tanke på att energiförbrukningen varierar mycket beroende på årstid och tid på dygnet kan batterilagret därför också klara mycket längre avbrott än tre timmar. Anledningen till varför just tre timmar valdes beror på att ett större energilager inte täcker upp så många procent fler avbrott än ett energilager på tre timmar och ett mindre energilager skulle inte klara tillräckligt långa avbrott. Det finns teknologier som inom några år kan ha mognat tillräckligt för att vara en bättre lösning än den som presenteras i den här rapporten, men den här lösningen är fortfarande tillräckligt bra för att kunna användas till att motverka långa avbrott och är en lösning som troligen skulle fungera länge efter att den installerats.

Denna studie syftar till att undersöka projekt inom det statliga bidragsprogrammet för landskapsvårdsåtgärder, lokala naturvårdssatsningen (LONA), genom en studie angående hur de två öländska landsbygdskommunerna Mörbylånga och Borgholm arbetar med LONA och vilken påverkan programmet har. Ytterligare, är ett centralt statligt mål med LONA att förankra naturvården i det lokala. Därför undersöks LONA utifrån tre frågeställningar: vilken påverkan LONA har på den kommunala naturvården, vilka drivkrafter för lokal och offentlig samförvaltning som finns och huruvida projekten förhåller sig till en naturvård förankrad i det lokala. Studien grundas i en innehållsanalys av samtliga öländska LONA-projekt, samt intervjuer med offentliga och lokala aktörer. Resultatet analyseras och diskuteras utifrån teoretiska ramverk om drivkrafter för samförvaltning samt lokalt deltagande, samt den tidigare forskningen som genomförts på LONA.  Studien visar att LONA haft en positiv effekt på den öländska naturvården. Det har möjliggjort för kommunerna, vilka båda påverkas av resursbrister, och lokala aktörer att genomföra och finansiera projekt. Motiverande faktorer för samverkan som diskuteras är ledarskapets utformning, betydelsefulla incitament såsom att ideell arbetstid kan räknas som medfinansiering, och ömsesidigt beroenden såsom nyttjanderätt och kunskapsutbyte. Slutligen, konstaterats att en majoritet av de öländska projekten förhåller sig till en naturvård förankrad i det lokala med en varierande representation av lokala aktörer.

Denna kvalitativa fallstudie undersöker det lokala energisystemet i Simris och E.ONs pilotprojekt med ödrift i byn. Uppsatsen syftar till att undersöka potentialen för lokala energisystem i mindre svenska samhällen utifrån ett socialt perspektiv. Genom semistrukturerade intervjuer med lokalbefolkningen i Simris och projektledaren från E.ON har sociala faktorer rörande projektet undersökts. Teori kring olika aspekter vid implementering av lokal förnyelsebar energi, samt studier av lokalt motstånd och även acceptans för liknande projekt, ligger till grund för den diskussion som förs utifrån resultaten av intervjuerna. Studien visar att lokalbefolkningens inställning till projektet har varit positiv och acceptansen till energisystemet är hög. Studien visar också en tydlig korrelation mellan attityden till förnyelsebar energi, i synnerhet vindkraft, och känslan av delaktighet och engagemang i produktionen. Att etableringen av förnyelsebar energi ligger i linje med utvecklingen som eftersträvas lokalt samt en fungerande kommunikation mellan parterna har visat sig vara viktigt för ett lyckat projekt. Mycket tyder även på att ett ökat engagemang skapas av att vara egenproducent av den självkonsumerade elen, och att detta kan leda till en ökad medvetenhet och attitydförändringar. Ur ett socialt perspektiv kan projektet i Simris anses vara lyckat, vilket bådar gott för framtida implementation av liknande system.

Klimatförändringar är en av vår tids stora frågor och den kommer att påverka samhällen världen över under en obestämd framtid. Vikten av klimatanpassning för att möta dessa förändringar kan inte underskattas. Denna uppsats har undersökt lokala beslutsfattares arbete med klimatanpassning och huruvida deras arbete med anpassning kan förklaras av forskningen kring salience och naturkatastrofer/naturolyckor. Leder en erfaren naturkatastrof/naturolycka till ökade klimatanpassningsåtgärder? Tidigare studier har förlitat sig på jämförelser mellan länder och mätt anpassning baserat på den monetära skadan av ytterligare katastrofer. Denna studie använder data över naturskador i Sverige mellan 2015 och 2021 och kombinerar detta med årliga data från en enkätundersökning över kommuners arbete med klimatanpassning. Regressionsanalyser genomförs för hela studieperioden. Även regressionsanalys som utesluter åren 2020–2021 för att säkerställa att resultaten inte är en följd av COVID-19-pandemin presenteras. Resultaten indikerar att upplevda naturskador inte har en signifikant effekt på nivån av klimatanpassning. Därmed antyder resultaten att lokala beslutsfattare i Sverige inte påverkas av salience i sina beslut om klimatanpassning. / Climate change is a pressing issue that will affect societies worldwide for an indefinite period. Recognizing the importance of climate adaptation, this thesis investigates the role of salience in decision-makers' behavior regarding climate adaption. By examining the impact of natural disasters and natural hazards on municipal decision-makers' behavior, the study explores whether such events increase the salience of climate adaptation and subsequently drive greater ambition in adaptation policies. Unlike previous studies that have relied on cross-country comparisons or measured adaptation based on previous natural disasters, this study utilizes data on natural damage in Sweden between 2015 and 2021, combined with survey data on municipal adaptation efforts. Regression analyses are conducted for the entire study period and a subset excluding the years 2020-2021 to mitigate the influence of the COVID-19 pandemic. The results indicate that perceived natural damage does not significantly affect the level of climate adaptation. Thus, the findings suggest that local decision-makers in Sweden are not influenced by salience in their climate adaptation decisions.

No description available.

Vår undersökning visar att den lokala arbetsplanen inte har någon nämnvärd betydelse för pedagogerna i deras dagliga arbete. Två av fem intervjuade pedagoger kände inte till begreppet lokala arbetsplan från deras skola. Vi såg en stor variation mellan de olika arbetsplanerna, både när det gäller beteckning, innehåll och funktion. Arbetsplanerna användes inte som ett självvärderande utvecklingsinstrument vilket var en av dess ursprungliga målsättningar. Vår undersökning visade även att förutsättningarna för pedagogerna att diskutera, reflektera och analysera kring målen är begränsade. Trots att den lokala arbetsplanen har verkat i 25 år, har den inte fått den genomslagskraft som intentionerna föreskrev; det finns svårigheter att genomföra den vilket vi behandlar i detta arbete. Syftet med och innebörden av den lokala arbetsplanen är enligt vår undersökning, inte implementerad hos pedagogerna. / Intentionen med den lokala arbetsplanen är att den ska fungera som ett utvecklingsinstrument i förändringsarbetet inom skolan. Detta för att effektivisera, demokratisera och professionalisera verksamhete. Pedagogerna ska genom kollegiala samtal utvärdera sig själva och den verksamhet som bedrivs för att höja kvaliteten och finna nya vägar för att nå målen. Vårt arbete kan ses som ett försök att kartlägga pedagogernas förutsättningar, deras delaktighet och medvetenhet kring den lokala arbetsplanen. Syftet med undersökningen har således varit att lyfta fram pedagogernas syn på den lokala arbetsplanen samt att få en uppfattning om hur den fungerar som ett utvecklingsinstrument.

Utvecklingsförslag hur man kan lyfta turismutbildningen i norra Bohuslän.