Hur mycket lufttemperaturen varierar på en plats på land beror till stor del av platsens avstånd till havet. Ju längre ifrån havet platsen ligger, ju mindre influeras dess lufttemperatur av havstemperaturen. Hav värms och kyls långsammare än land vilket innebär att maritima platser har en stabilare lufttemperatur i jämförelse med inlandet.             Syftet med denna studie är att undersöka lufttemperaturer på en liten ö för att bestämma i vilken grad havsavståndet påverkar temperaturvariationer på liten skala. Mätningarna skedde på ön Mefjärd i Stockholms skärgård. Mefjärd har en storlek på ca 3000 x 400 m och är belägen drygt 10 km från Sveriges östkust. Mätningar av lufttemperatur gjordes kontinuerligt mellan den 20/3 och 22/4 både vid strandlinjen och vid mitten av ön. Även havstemperatur, vind och solinstrålning mättes. Statistiska beräkningar genomfördes och grafer över temperaturer och resterande uppmätt data skapades. Resultaten visade bland annat att lufttemperaturen vid strandlinjen var stabilare och generellt sätt närmare havstemperaturen än vad lufttemperaturen mitt på ön var samt att lufttemperaturen mitt på ön var känsligare för skillnader i solinstrålning än lufttemperaturen vid strandlinjen. Dessa resultat var tydliga trots att studien utfördes på liten skala. / The amount of air temperature variation at some location on land depends to a large extent on the distance between the location and the sea. The further from the sea a place is located, the less is its air temperature influenced by the sea temperature. The sea is heated and cooled more slowly than land which means that maritime locations has a more stable air temperature compared to inland locations.             The purpose of this study is to examine air temperatures on a small island in order to determine to what extent air temperature variations are influences by distance to sea, on a small scale. Measurements were taken on the island Mefjärd in the archipelago of Stockholm. Mefjärd is about 3000 x 400 m in size, located 10 km from the eastern coast of Sweden. Measurements of air temperature was taken continuously between the 20/3 and 22/4 both by the shoreline and in the middle of the island. Sea temperature, wind and solar radiation were also measured. Statistical calculations were done and figures displaying air temperatures and other measured data were created. The result showed, among other things, that the air temperature by the shoreline was more stable and generally closer to the sea temperature than the air temperature in the middle of the island, and that the air temperature in the middle of the island was more sensitive to changes in sun radiation than the air temperature by the shoreline. These results were apparent even though the study was conducted on a small scale.

<p>In recent decades, public relations and news management have become increasingly important in organizations’ communication efforts. This thesis aims to show how the Kalmar municipality works with this type of strategic communication to build the Kalmar brand and how their communication efforts can be improved. The thesis is mainly based on theories concerning Public relations and News Management but also the medias impact on forming opinion. An important issue throughout the thesis is that all theories must be related to the fact that the study concerns an organization in the public sector and the obligations that comes with that fact. To get insight into how the Kalmar municipality works, a number of qualitative interviews have been used. The interviews were conducted with representatives from both Kalmar municipality, and from the local press in order to create a comprehensive picture of the problem area. The results have shown that there are flaws in the way Kalmar municipality work with PR and News Management. Changes that would improve their situation are such as a closer relations to the press, focus more energy on understanding how the media organization work and how they value news and a more structured internal communication in order to give a common outward picture of the city of Kalmar.</p>

Syfte: Studiens syfte är att analysera och klarlägga de styrkor och möjligheter som lokala matproducenter besitter och kan tillvarata för att positionera sig samt främja kundens värdeskapandeprocess. Forskningsfrågor: 1. Vilka värdeskapande faktorer kan lokala matproducenter tillvarata för att möta konsumenternas efterfrågan och förväntningar?2. På vilket sätt kan lokala matproducenter förmedla sitt värdeerbjudande genom relevanta marknadsföringskanaler? 3. Hur kan lokala matproducenter positionera sig på en konkurrenskraftig marknad? Metod: Studien har genomförts genom kvalitativ metod där den empiriska insamlingen har skett genom åtta semistrukturerade intervjuer med nio respondenter. Intervjupersonerna är sex lokala matproducenter och tre experter på området. Studien har genomförts med en abduktiv ansats med både induktiva och deduktiva inslag. Slutsats: Utifrån studiens resultat har tre styrkor lyfts fram som karakteriserar branschen. Styrkorna är att de besitter ett unikt värdeerbjudande, har närhet till kunden och att de är ett medvetet konsumtionsval, vilket ligger i tiden. För att kunna positionera sig på marknaden bör de nyttja digitaliseringens möjligheter, tillvarata det personliga mötet och samverka producenter sinsemellan. / Purpose: The aim of this study is to analyse and clarify the strengths and opportunities that local food producers possess and can use to position themselves and to promote the customer's value creation process. Research questions: 1. What value-creating factors can local food producers utilize to meet consumer demand and expectations? 2. How can local food producers convey their value offer through relevant marketing channels? 3. How should local food producers position themselves on a competitive market? Method: This study is of a qualitative nature and the empirical data has been collected through eight semi structured interviews with nine respondents. The respondents consist of six local food producers and three experts on the subject. The study has been conducted with an abductive approach, which includes both inductive and deductive elements. Conclusion: Based on the study's results, three strengths have been highlighted which characterize the industry. Firstly, they possess a unique value offering, secondly they have close interactions with their customers, thirdly they are making conscious choices in the current climate, which attracts the modern consumer. In order to be able to position themselves in the market, they should utilize the possibilities of digitization, make use of the personal interaction and collaborate between producers.

Genom Internet skapas ständigt nya och kreativa lösningar som ger företag ochorganisationer möjligheter att förmedla sitt budskap på ett virtuellt sätt. Särskilt viktigt ärdet för upplevelseindustrin och där tillhörande evenemangsaktörer att kunna återgeverkligheten i teknologin. I vår uppsats har vi som syfte att kartlägga hur lokalaevenemang marknadsförs via Internet, för att sedan dra slutsatser om hur deraswebbplatser kan förstärka och förlänga upplevelsen för besökaren.Studien bygger på en kvalitativ metod där vi har gjort semistrukturerade observationer avåterkommande, större och lokala evenemang som låg nära i tiden för sitt genomförande.Den undersökningsmetod vi tillämpade var att utföra observationer med hjälp av ettschema. Detta schema var baserat på teorier och modeller från litteraturgenomgången. Iden teoretiska delen beskrivs teorier om Event marketing, Internetmarknadsföring,kundvärde, besökarens deltagande och engagemang samt hur upplevelser kan förlängas.I resultatet presenteras och analyseras de observationer vi har gjort och vi uttalar oss omtendenser och mönster. Våra slutsatser visar att webbplatserna i stor utsträckningtillfredsställer besökarens behov av information samt bygger upp en spänning ochförväntan inför evenemangen. Sidorna utnyttjas dock inte till sin fulla potential, utan kanbyggas på för att öka värdet för besökaren. Webbplatserna erbjuder flera möjligheter tillinteraktivitet men även här kan utbudet utökas, för att ytterligare förlänga och förstärkaupplevelsen.

<p>Ett påtalat problem i skolan är likvärdig betygsättning och för spansklärarna i grundskolan finns få konkreta stöd för bedömning hos Skolverket. Syftet med uppsatsen var att undersöka strategier i likvärdig betygsättning samt jämföra dessa med Skolverkets föresatser i frågan för att sedan koppla dem till aktuell forskning. Sju spansklärare på fyra kommunala grundskolor intervjuades och frågor som ställdes var hur lärarna använder de nationella målen/betygskriterierna samt eventuella lokala mål/kriterier i betygsättningsprocessen för att uppnå likvärdighet. Det ställdes även frågor om eventuella diskussioner, kring bedömningsarbetet, med språkkollegor och elever samt huruvida ytterligare strategier för likvärdighet i bedömning används. Strategier som framkom är förutom användandet av de nationella kriterierna bruket av lokala kriterier, vilket även påvisas av forskningen samt framhävs av Skolverket trots verkets visade ambivalens i frågan. Strategier omfattande kollegiala diskussioner och elevsamtal kring bedömningsarbetet framkom i viss mening men inte i den bemärkelse Skolverket och forskningen skulle önska. Också strategier där magkänsla, gemensamma prov samt användning av läroboken uppvisades. Slutsatsen drogs att många brister i bedömningsarbetet som framkommit i statliga utredningar också märktes bland strategierna och även om det inte konstaterats någon egentlig brist på likvärdighet i de undersökta fallen torde orsakerna till strategiernas förmodade tillkommakortande delvis bero på bristfälliga förutsättningar för lärarna.</p>

<p>Evenemang är för många nationer och orter idag ett prioriterat område. I Sverige anses evenemang vara ett viktigt utvecklingsområde och en möjlig tillväxtgenerator för turismnäringen. Hur evenemang påverkar lokalsamhället och vilka effekter de får för det lokala näringslivet på en arrangörsort är områden där det behövs mer kunskap. Detta för att skapa rimliga förväntningar på evenemangets effekter och för att veta vilken nytta ett evenemang egentligen har för lokala företag. Syftet med denna studie är att undersöka effekter av evenemang för lokala företag. Detta har studerats genom en fallstudie av Skidskytte-VM i Östersund 2008. Material till studien samlades in genom enkäter till företag i kommunen samt genom intervjuer med branschkunniga personer. Resultatet visar att det främst var branschkategorierna hotell/logi, handel, restaurang och transport/kommunikation som upplevde effekter av evenemanget. Mest utmärkande var att kategorin handel inte upplevde direkta positiva effekter av evenemanget. Även om de direkta ekonomiska effekterna tenderade att vara små fanns det andra effekter som ansågs vara viktiga för företag, till exempel möjlighet till marknadsföring, tillfällen för att utveckla kund- och affärsrelationer samt positiva sociala effekter.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur en lokal detaljist kan bygga upp och stärka sitt varumärke i dagens konkurrens.</p><p>Vi har använt oss utav kvalitativ metod och deduktiv ansats. Primärdata samlats in genom två intervjuer med ägarna till två lokala butiker och två fokusgrupper bestående av sju personer i vardera, en grupp bestående av kvinnor och en grupp bestående av män. Fortsättningsvis har detta resultatunderlag hjälpt oss att komma fram till våra slutsatser.</p><p>Vi har under arbetets gång kunnat urskilja relationers betydelse för lokala detaljister. Vi har även fått förståelse för vikten av lokalisering och marknadsföringsstrategier. I uppsatsens sista del kommer vi att presentera en utvärdering och egna rekommendationer för de båda detaljisterna. Avslutningsvis presenteras en modifierad och egengjord modell.</p>

<p>Temat för denna studie är tätorters utveckling och regionala rumsliga inordning. Med utgångspunkt i det amerikanska begreppet sprawl, som brukar användas för att beskriva hur framför allt nordamerikanska städer har utvecklas, har statistik över tätorter i Örebros lokala arbetsmarknadsregion bearbetats och analyserats. Syftet med undersökningen har varit att relatera begreppet sprawls innebörder till de befolknings-, yt- och täthetsmässiga förändringar som tätorterna i Örebros lokala arbetsmarknadsregion genomgår under perioden 1980-2005 och den rumsliga formering som härmed genereras baserat på dem. Genom att utforska vad som avses med begreppet sprawl erhålls en tämligen klar bild av den stadsutveckling som begreppet beskriver. Denna beskrivning ligger sedan till grund för hur det statistiska materialet kan analyseras. Som sprawl förstås i denna undersökning befolknings- och yttillväxt i en central större ort där befolkningstätheten huvudsakligen kommer att öka, samt att närliggande system av tätorter också ökar sin befolkning och yta. Sammantaget ger detta en typ av sprawl som är rumsligt diskontinuerlig till sin karaktär genom att den består av flera från varandra fysiskt åtskilda platser som skiljer ut sig från andra tätorter genom att de ökar både sin befolkning och yta, alternativt har en variabel oförändrad medan den andra ökar. Analysen av det statistiska materialet över tätorterna i Örebro LA visar att sprawl förstådd på detta sätt återfinns i och runt Örebro tätort, medan mönstret inte går att finna hos övriga större tätorter i regionen.</p>

<p><strong>Företeelsen friluftsliv i en skolkontextBakgrund:</strong> Friluftsliv har varit en del av den svenska obligatoriska skolan under lång tid. Friluftsliv fick en ökad betydelse i idrottsämnet i samband med Lpo 94. Det råder dock oklarheter kring vad innebörden av begreppet friluftsliv.<strong></strong></p><p><strong>Syfte:</strong> Studiens syfte är att fördjupa förståelsen för företeelsen friluftsliv i en skolkontext.</p><p><strong>Frågeställningar: </strong><em>Vilka innebörder av friluftsliv framträder i den nationella kursplanen och dess betygskriterier respektive de lokala styrdokumenten för ämnet idrott och hälsa?</em> samt <em>Vilka skillnader finns det mellan de innebörder av friluftsliv som framkommer på nationell nivå jämfört med de lokala styrningar som framkommer på enskilda skolor?</em></p><p><strong>Teori och metod:</strong> Vi har i studien använt oss av en kvalitativ hermeneutisk textanalys. Våra studieobjekt är dels den nationella kursplanen för idrott och hälsa och dels lokala styrdokument från nio olika skolor i Örebro.</p><p><strong>Resultat: </strong>Vi har funnit att det råder en spänning mellan den nationella kursplanens olika delar med avseende på friluftslivets plats och roll i ämnet. Vi har vidare sett att det råder en spänning mellan den nationella kursplanen och de lokala styrdokument vi undersökt med avseende på val av innehåll och innebörder av begreppet friluftsliv. Det finns en stark koppling mellan friluftsliv och orientering i de lokala styrdokumenten. Vi har också funnit att det inte finns något konsensus kring vad friluftsliv är men en möjlig tolkning som återkommer är att friluftsliv tolkas som vistelse i naturen.</p><p><strong>Summerande analys:</strong> Oklarheterna kring hur friluftsliv tolkas är så stora att risken finns att skolans likvärdighet sätts ur spel rörande området friluftsliv. Flera skolor antyder att friluftsliv inte hinns med och forskning tyder på att friluftsliv ersätts av friluftsverksamhet.</p>

<p>Denna uppsats undersöker lärares syn på hur det centrala kursplanemålet ”Eleven skall (…) kunna tillämpa grundläggande regler för språkets bruk och byggnad samt vara medveten om skillnader mellan talat och skrivet språk,” (SV1201) realiseras i undervisningen i svenska A på gymnasiet. Den undersöker också hur detta mål konkretiseras i skolors dokumenterade lokala tolkningar. Metoden är framförallt kvalitativ där vi intervjuar lärare både muntligt och med hjälp av en enkät. Vi gör också en egen analys av lokala dokumenterade tolkningar. Syftet är framförallt att undersöka hur en lärares realisering och skolors konkretisering kan se ut. Studien genomförs utifrån vår egen tolkning av ovanstående mål som att det påbjuder någon form av grammatikundervisning. Denna tolkning problematiseras och testas mot lärares syn på sin egen undervisning och skolors lokala styrdokument.</p><p>Slutsatser som kan dras utifrån den empiriska undersökningen är att realiseringen av detta mål i skolan blir att arbeta med språkriktighet på ett integrerat sätt. Denna realisering kommer enligt oss av en ganska diffus pragmatisk syn på grammatikundervisning som ett normativt pedagogiskt hjälpmedel att ta till när eleven gör fel. Denna syn på grammatiken i skolan är enligt oss förenlig med centrala styrdokument.</p>