Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt ett antal pedagoger som undervisar i skolåren 1 - 6 vardags- och verklighetsanknyter matematikundervisningen samt vilka fördelar och nackdelar de ser med detta arbetssätt. Undersökningen utfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer och genom analys av berörda pedagogers lokala arbetsplaner. Resultatet visar olika förslag på hur pedagogerna väljer att vardags- och verklighetsanknyta matematiken samt de fördelar detta undervisningssätt medför för deras elever. Vidare visar resultatet på vilket sätt de lokala arbetsplanerna påverkar pedagogernas förmåga att utöva denna typ av undervisning samt de nackdelar pedagogerna anser att det finns både för deras elever och för dem själva. Genom att vardags- och verklighetsanknyta matematikundervisningen med dessa fördelar och nackdelar i åtanke kan slutsatsen dras att matematiken blir mer verklig för eleverna om undervisningen utgår från elevernas egna erfarenheter enligt pedagogerna i undersökningen.

Introduktion: Besvär från fötter är ett vanligt problem hos den vuxna befolkningen i västvärlden och kan medföra svårigheter att utföra vardagliga aktiviteter och sänka idrottsprestation. Den lokala muskulaturen i foten har visat sig vara viktig för full fotfunktion. Dagens fotrehabilitering fokuserar framförallt på global muskulatur och det är därför önskvärt att undersöka genomförbarheten av ett fotträningsprogram för lokal muskulatur. Syfte: Att utvärdera genomförbarheten av ett fotspecifikt träningsprogram för lokal muskulatur Metod: Totalt rekryterades 14 personer till studien utan tidigare fotbesvär. Träningsprogrammet genomfördes under 4 veckor där den rekommenderade frekvensen var minst 4 dagar per vecka. Under träningsperioden fyllde deltagarna i en träningsdagbok där de angav träningstillfällen, tidsåtgången och upplevelser. Inna och efter interventionen genomfördes ett balanstest och deltagarna fick prova träningsprogrammets övningar. Efter studien svarade deltagarna på en enkät. Resultat: Av 14 personer fullföljde 13 interventionen. Av dessa ansåg 85% av deltagarna att träningsprogrammet var genomförbart och 70% tyckte att antalet övningar var lagom. Tiden passet tog att genomföra ansåg 77% var lagom. Deltagarnas följsamhet på antalet genomförda pass låg på 4 pass per vecka i genomsnitt. Positiva effekter som noterades var bland annat utvecklad fotkontroll och ökad uppmärksamhet av foten. Konklusion: Ett fotspecifikt träningsprogram för hemmaträning som tar ungefär 10 minuter och som innehåller 5 övningar verkar vara genomförbart. Studien skulle kunna vara en grund för framtida forskning som vill fokusera på effekten av ett fotträningsprogram med fokus på lokal muskulatur.

Uppsatsen undersöker om antropologiskt kunskap kan implementeras i Logical Framework Approach (LFA) –metoden för att förbättra den. LFA är en projektplaneringsmetod som bland annat används inom utvecklingsprojekt. Olika publiceringar om LFA har studerats för att få fram för- och motargument. Vidare har antropologiska publiceringar om hur antropologi kan användas inom utveckling- och biståndsprojekt legat till grund för att analysera LFA, och se om och isåfall var antropologisk kunskap kan användas för att förbättra den. Resultatet presenteras i form redovisning på var metoden får kritik samt hur antropologisk kunskap kan bidra till förbättring i det specifika området. / The thesis seeks to examine whether anthropological knowledge can improve the Logical Framework Approach (LFA). LFA is a widespread project planning method that is used in development projects. Various publications about LFA have been studied to identify arguments in favor of, and against the method. Furthermore, anthropological publications on how anthropology can be used in development and aid projects forms the foundations for analyzing the LFA. This is performed to see where anthropological knowledge can be applied to improve it. The result is presented by focusing on the criticism to discover how anthropology can contribute to improving the methods in the areas of concern.

<p>Denna uppsats syftar till att testa The Weak Government Hypothesis. Hypotesen är att en fragmenterad regering ackumulerar större skulder än ickefragmenterade regeringar och att graden av fragmentering påverkar storleken på skulden. Hypotesen testas med paneldata över 283 svenska kommuner under perioden 1996-2004. Resultaten från den empiriska studien ger inte något enhälligt stöd åt hypotesen. Studien finner dock visst stöd för att en lokal koalitionsregering bestående av flera jämnstora partier tenderar att ha en positiv effekt på de långfristiga skuldnivåerna under valår. Lokala koalitionsregeringar med partier från olika ideologiska block, så kallade regnbågskoalitioner, tenderar också att ha en generell positiv effekt på de långfristiga skulderna. Resultaten är dock ingalunda robusta. En studie över en längre tidsperiod är önskvärd för att några konkreta slutsatser kring validiteten i hypotesen ska kunna dras.</p>

No description available.

<p>Denna uppsats handlar om två fritidspedagoger som arbetar på två olika skolor. Uppsatsen syfte är att se dessa två fritidspedagogers ansvar i skolan. Vidare är även syftet att jämföra fritidspedagogernas ansvar i skolan med vad som är skrivet i läroplanen och i de lokala arbetsplanerna på skolorna för att se om det finns någon koherens. Det resultat som framkommer i uppsatsen tyder på att lite skrivs i läroplanen och i de lokala arbetsplanerna om vad som är fritidspedagogens ansvar i skolan. Däremot skrivs att en samverkan mellan skola och fritidshem skall finnas, dock är det lärarnas och rektorernas ansvar att utforma denna samverkan och inte fritidspedagogernas. Det framkommer också att de två fritidspedagogerna arbetar en stor del av sin schemalagda tid i skolan. Avslutningsvis så problematiseras och diskuteras den insamlade empirin. Två ämnen som nämns i diskussionen är otydligheten i läroplanen om ansvarsfördelningen mellan lärare och fritidspedagog, samt även den samverkan som skall äga rum mellan skola och fritidshem.</p>

<p>Erfarenheter från tidigare försök på Korsnäs AB visar att det är väldigt svårt att på matematisk väg förutsäga vad som händer under framställningen av pappersmassa i en kontinuerlig kokare.</p><p>Målet med detta examensarbete var att undersöka möjligheterna att med hjälp av neurala nätverk underlätta regleringen genom att prediktera ligninhalten hos pappersmassan tre och en halv timme innan den aktuella flisen är färdigkokt.</p><p>På grund av den, med produktionstakten, varierande tidsförskjutningen mellan olika givarsignaler löstes problemet med en enkel, lokal modell per produktionstakt. Alla ingående modeller minimeras med avseende på både antalet noder i det gömda lagret och antalet ingångar, vilket gav en slutlig lösning med fyra enkla modeller uppbyggda av framåtkopplade neurala nätverk, var och ett med ett gömt lager innehållandes tre noder.</p><p>Prediktionen av ligninhalten påvisade till slut goda egenskaper, med avseende på hur väl prediktionen följer den verkliga kappatalsanalysatorn.</p>

<p>Media har en central maktposition i dagens samhälleliga kommunikationsprocess, vilket har fått allt större betydelse i takt med att medborgarnas intresse för partipolitik har minskat. Allt färre medborgare ansluter sig till ett politiskt parti och flertalet medborgare får sin huvudsakliga information genom media. Under de senaste decennierna har kommunerna laborerat med olika lösningar och organisationsmodeller för att effektivisera verksamheten, spara pengar och öka medborgarnas inflytande. Denna utveckling har resulterat i ett ökat behov för politikerna att föra en dialog med medborgarna och få stöd för beslut och prioriteringar. Studien behandlar hur kommunpolitiker hanterar situationen med ett dominerande media, d.v.s. lokaltidningen, som utgör den viktigaste kanalen för att nå ut med information till medborgarna. Studien utgår från nätverksteori, politisk kommunikationsteori och maktteori och visar hur politiker och journalister är strukturerade i ett nätverk och hur nätverket har betydelse för tidningens kommunpolitiska spegling. Studien visar att lokaltidningen sätter villkoren för relationerna mellan politiker och journalister, men också på hur politiker genom mediastrategier kan påverka tidningens maktposition.</p>

<p>Denna studie presenterar ett platsideologiskt exempel ur Finspångs kommuns landsbygd. Byaråden i Igelfors, Rejmyre och Lämmetorp har utgjort grunden i studiens ideologikritiska analys och bidragit med en tydlig uppfattning om just det platsideologiska innehållet. Studien har påvisat att den ideologiska kraften på platsen bestämts av bygdens hotbild. Ju större hotbilden varit, ju mer ansvar har byarådet påtagit sig för bygdens framtida utveckling. Kommunens flertydiga inställning till byaråden har dock resulterat i otydlighet beträffande byarådens möjliga verksamhetsområden. Den kommunpolitiska inställningen har visat ett kollektivistiskt samhällscentrerat perspektiv som utgått från kommunens helhet. I detta perspektiv har landsbygden fått göra avkall på tillgång till service till förmån för de större eller mer centrala områdena. Landsbygdsprogrammet och landsbygdssamordnaren har istället visat på en mer individualistisk inställning till byaråden som istället velat öppna upp möjligheterna för byaråden att själva lösa problemen i bygderna. Att det senare alternativet är det som föredragits i det område med mest påtaglig hotbild framgick efter en granskning av valresultaten 2006. Möjligheterna till större ansvar i bygderna har dock inte inneburit någon större förankring demokratiskt. Rösträtten har endast varit förbehållen medlemmarna i byaråden. Eftersom verksamheten mestadels utspelat sig genom styrelsemötena har emellertid också byarådens övriga medlemmars möjligheter att delta varit begränsade.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Med det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet som infördes i grundskolan 1995 decentraliserades styrningen av skolan ytterligare ett steg vilket ställde krav på att varje skola lokalt skulle forma betygskriterier för varje ämne. Lokala betygskriterier skall finnas på varje enskild skola för hela skolår 8 samt för höstterminen i skolår 9 eftersom det saknas centrala betygskriterier vid dessa betygstillfällen. Således skall bedömningen av elever utgå från skolans lokala kriterier.</p><p>Undersökningens syfte var att studera innehållet i samtliga skolors lokala betygskriterier i Gävle kommun för höstterminen i skolår 9 i ämnet idrott och hälsa. Efter ett bortfall på tre skolor återstod det tretton skolor som utgjorde undersökningens grund. Som metod har främst en kvalitativ innehållsanalys med inslag av en kvantitativ analys använts. Med hjälp av dessa båda innehållsanalyser sökte vi svar på fyra frågor som utkristalliserades från syftet.</p><p>Vi fann måttligt med tidigare genomförd forskning som precist tangerade undersökningens fokus (lokala betygskriterier för ämnet idrott och hälsa) men däremot fanns det flera exempel på forskning kring betyg och bedömning i allmänhet. Den tidigare forskningen visar på brister med lokala betygskriterier och dess innehåll. Exempelvis förekommer uppförande- och ordningskriterier samt att vissa grundskolor inte formar lokala betygskriterier. Sådana brister fann vi också frekvent i vår studie. Flertalet grundskolor inom Gävle verkar ha misstolkat uppdraget med de lokala betygskriterierna då delar av kriterierna innehåller detta.</p><p>En övergripande slutsats man kan dra av denna studie är att lokala betygskriterier i ämnet idrott och hälsa undergräver en likvärdig och rättvis bedömning vid betygsättning för höstterminen i skolår 9 inom Gävle kommuns grundskolor.</p>