Denna studie syftar till att undersöka projekt inom det statliga bidragsprogrammet för landskapsvårdsåtgärder, lokala naturvårdssatsningen (LONA), genom en studie angående hur de två öländska landsbygdskommunerna Mörbylånga och Borgholm arbetar med LONA och vilken påverkan programmet har. Ytterligare, är ett centralt statligt mål med LONA att förankra naturvården i det lokala. Därför undersöks LONA utifrån tre frågeställningar: vilken påverkan LONA har på den kommunala naturvården, vilka drivkrafter för lokal och offentlig samförvaltning som finns och huruvida projekten förhåller sig till en naturvård förankrad i det lokala. Studien grundas i en innehållsanalys av samtliga öländska LONA-projekt, samt intervjuer med offentliga och lokala aktörer. Resultatet analyseras och diskuteras utifrån teoretiska ramverk om drivkrafter för samförvaltning samt lokalt deltagande, samt den tidigare forskningen som genomförts på LONA.  Studien visar att LONA haft en positiv effekt på den öländska naturvården. Det har möjliggjort för kommunerna, vilka båda påverkas av resursbrister, och lokala aktörer att genomföra och finansiera projekt. Motiverande faktorer för samverkan som diskuteras är ledarskapets utformning, betydelsefulla incitament såsom att ideell arbetstid kan räknas som medfinansiering, och ömsesidigt beroenden såsom nyttjanderätt och kunskapsutbyte. Slutligen, konstaterats att en majoritet av de öländska projekten förhåller sig till en naturvård förankrad i det lokala med en varierande representation av lokala aktörer.

Övergödning, eller eutrofiering, är ett av de största miljöproblemen i Östersjön och orsakas av förhöjda näringshalter i vatten. Eutrofieringen beror till stor del av näringsförluster från åkermark (Bernes, 2005, s. 83). För att sänka näringshalterna i vatten kan ett flertal åtgärder vidtas, till exempel genom att införa odlingsfria skyddszoner utmed vattendrag (Jordbruksverket, 2008). I denna uppsats studeras sådana skyddszoner där det 16 år långa Dyåprojektet i Nynäshamns kommun har använts som fallstudie. För att avgränsa arbetet har det lokala deltagandet i projektet undersökts för att se hur det kan ha påverkat Dyåns näringshalter. Resultaten från undersökningen visar att totalfosforhalterna i ån har fortsatt öka under åren, medan totalkvävehalterna långsamt minskar. För både totalfosfor och totalkväve uppvisas fortfarande höga samt extremt höga näringsförluster från åns avrinningsområde. Studien baseras på vattenprover som tagits direkt i åns vatten, en metod som skiljer sig från hur övrig forskning inom ämnet utförs. Detta är viktigt att ha i beaktande av resultatet eftersom de vattenprover som erhållits består av vatten från ett större område än bara det där zonerna är etablerade. Studien visar att det lokala deltagandet har fungerat bra, trots dålig kontakt med Nynäshamns kommun som initierade projektet 1995. Ett flertal faktorer från lantbrukarnas sida borde bidragit till en positiv miljöpåverkan på Dyåns näringshalter, det vill säga minskat dem. Eftersom så inte är fallet diskuteras jordmån, dräneringsrör, förändrad markanvändning och andra externa påverkanskällor som kan ha påverkat resultatet mer än det lokala deltagandet. / Eutrophication is one of the most substantial environmental problems in the Baltic sea and is caused by elevated nutrient concentrations in the water. A large part of these nutrients comes from losses in agricultural land (Bernes, 2005, s. 83). A number of measures can be taken to reduce agricultural nutrient loss to water, for example by introducing vegetative buffer zones adjacent to watercourses (Jordbruksverket, 2008). This paper examine such buffer zones and uses a 16 year long project in Nynäshamn municipality as a field study, the Dyå project. The local participation in the project was analyzed to see how this have influenced the nutrient content in the water table of Dyån. The result shows that nutrient content in the Dyå river surface water is still high regarding both total phosphorus and total nitrogen and the nutrient losses from the drainage area is extremely high. The method for analyzing the water samples differ from predominant research on buffer zones, which shall be kept in mind when analyzing the result. The local participation has worked well despite poor contact with the municipal authorities who initiated the project in 1995. The paper discusses other possible reasons for Dyåns high nutrient content, for example the soil quality, drainage tubes and changed land use in the drainage area.