Spelling suggestions: "subject:"ophiochiton"" "subject:"lepidochitona""
1 |
Utbredningen av den invasiva växten skunkkalla (Lysichiton americanus Hultén & St. John 1931) i FylleånRobak Enbratt, Emelie January 2019 (has links)
Invasive alien species is one of the biggest threats to biodiversity worldwide. American Skunk-cabbage (Lysichiton americanus) is an invasive alien plant originating from North America. It has become naturalised in several European countries, including Sweden. American Skunk-cabbage is a threat to other plants as it forms dense stands and outcompetes native vegetation by shadowing. It is believed that the biggest population of Skunk-cabbage in Sweden is along Fylleån in Halland. The aim with this report is to map the distribution of Skunk-cabbage in a section of the stream and to examine different methods for control and eradication of the weed. A survey was performed along a section of the stream between the dates 30th April – 8th May 2019. The survey was executed from Ryaberg to Torsaberga (13 km). The search area was comparted into 6 locations. The highest point where Skunk-cabbage was found upstream in Fylleån was at location 6. A total of 4157 individual plants were found along a stretch of 6km and 34 km of the stream is believed to be affected by the invasion. A majority of the plants grows in marshland. Both mechanical and chemical control are used when eradicating Skunk-cabbage. The most common method is digging by hand. This is also the method that I recommend in the event of an eradication campaign in Fylleån. No eradication efforts will be performed in Fylleån during 2019 due to restricted economical resources. Different projects are under development for the purpose of future eradication of Skunk-cabbage in Halland. / Invasiva främmande arter är ett av de största hoten mot biodiversiteten globalt. Gul skunkkalla (Lysichiton americanus) är en invasiv främmande växt från Nordamerika. Arten är naturaliserad och etablerad i flera europeiska länder, däribland Sverige. Skunkkalla har en förmåga att konkurrera ut andra arter genom skuggning. Den bildar täta och stora bestånd och tränger på så vis undan annan växtlighet. Sveriges största bestånd av skunkkalla förmodas finnas längs med Fylleån i Hallands län. I bevarandeplanen för Natura 2000-området Fylleån finns en punkt om att man behöver ta ställning till de stora bestånden av skunkkalla i ån. Den här rapporten behandlar både utbredning och kartläggning av skunkkalla i en utvald del av Fylleån, samt bekämpningsmetoder för arten. Kartläggning av utbredningen har skett genom en inventering längs med ån. Inventeringen utfördes mellan Ryaberg och Torsaberga (13km) mellan datumen 30/4 – 8/5 2019. 4157 plantor av skunkkalla hittades längs en sträcka av 6km mellan Ryaberg och Fröbökekvarn. Fyndplatserna delades in i 6 lokaler. Lokal 6 är den högsta fyndplatsen av skunkkalla i Fylleåns lopp. 3,4 mil av ån bedöms vara påverkad av invasionen. Den vanligaste växtplatsen längs med ån bedöms vara sumpmark. I bekämpning av skunkkalla använder sig av både mekanisk och kemisk bekämpning. Den vanligaste använda bekämpningsmetoden visade sig vara bortgrävning för hand. Det är också den metoden jag förespråkar vid en eventuell utrotning i Fylleån. På grund av brist på ekonomiska resurser kommer inte någon utrotning att ske i Fylleån 2019. Olika projekt är nu under konstruktion för framtida bekämpning i länet.
|
2 |
Mekanisk uppgrävning: ett effektivt verktyg mot den invasiva främmande arten gul skunkkalla (Lysichiton americanus) : En utredning av behandlingsmetoderKekäle, Oscar January 2023 (has links)
Den biologiska mångfalden minskar globalt och ett av de största hoten utgörs av invasiva främmande arter. Natura-2000 området Fylleån, Halland, huserar en av de största svenska populationerna av gul skunkkalla (Lysichiton americanus). Arten utgör ett hot mot de naturvärden som finns i Fylleån och är subjekt för extensiva behandlingsarbeten i området för att motarbeta växtens effekt på ekosystemet. Det finns i dagsläget ingen evidens för att behandlingsmetoderna som presenteras av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndighetens metodkatalog har effektivitet i svenska vattendrag. Målet med min studie är att undersöka effektiviteten av mekanisk uppgrävning samt ytlig hetvattensbehandling som behandlingsmetoder för gul skunkkalla. Jag undersöker även lämpligheten för användandet av övriga metoder presenterade av metodkatalogen och metoderna hetvattensbehandling och fröställningsborttagning som inte listats i metodkatalogen men som testas av myndigheter i viss utsträckning. Den första delen av studien genomförs som jämförelsestudie mellan områden som behandlats i olika grad med mekanisk grävning och hetvattenbehandling för att bestämma metodernas effektivitet. Den andra delen av min studie var att genom en litteraturgenomgång med metodkatalogen som utgångspunkt avgöra lämpligheten på och reflektera över metoderna samt reflektera över metodernas lämplighet att användas civilt. Min slutsats är att mekanisk grävning ger minskande populationer och signifikanta skillnader i individantal, förutsatt att behandlingen utförs rätt och konsekvent. Jag resonerar att andra behandlingsmetoder kan påverka mer organismer än vad man avsett och att de därför är olämpliga att bruka i Fylleån. Jag diskuterar vad jag anser är rimligt idéellt arbete i nuläget samt framtida potential och behovet av information i rätt kanaler. / Biodiversity is decreasing globally and one of the biggest threats is invasive alien species. The Natura-2000 area Fylleån, Halland, houses one of the largest Swedish populations of the American skunk cabbage (Lysichiton americanus). The species poses a threat to the natural values found in Fylleån and is subjected to extensive treatment to counteract the plant's effect on the ecosystem. There is currently no evidence for the effectiveness of the treatment methods presented by Naturvårdsverket and Havs- och vattenmyndighetens method catalog in Swedish watercourses. The goal of my study is to investigate the effectiveness of mechanical excavation and superficial hot water treatment as treatment methods for American skunk cabbage, along with hot water treatment and seed stand removal which are not listed in the method catalog but are tested by authorities to a certain extent. Through a comparative study between areas treated to varying degrees with mechanical digging and hot water treatment, I determine the effectiveness of the methods. The second part of my study was to try to determine the suitability of and reflect on the methods, as well as reflect on the suitability of the methods for civilian use through a literature review using the method catalog as a starting point. My conclusion is that mechanical digging produces declining populations and significant differences in found individuals, provided the treatment is carried out correctly and consistently. I reason that other treatment methods can affect more organisms than intended, and that they are therefore unsuitable for use in Fylleån.
|
Page generated in 0.0252 seconds