<p>Syftet med undersökningen är att beskriva och försöka skapa bättre förståelse för av vad hästen betyder för elever på Naturbruksgymnasiets hästinriktning i relation till deras skolframgång, motivation och emotionella utveckling. Där min intention även har varit att undersöka om det finns något samspel mellan hästen och elevers utveckling till ansvarstagande människor och om det finns något i samvaron med hästarna och i stallmiljön som bidrar till att ungdomar utvecklar en förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Uppsatsen knyter an till tidigare forskning och teori, både pedagogisk forskning och forskning kring interaktion häst- människa.</p><p>Hästen kan vara ett fantastiskt stöd för eleverna i deras emotionella utveckling och genom relationen kan många olika behov, värden, motiv och attityder existera och få utlopp. Informanterna anser dock inte att de har den relation till skolhästen som krävs för att kunna utveckla ett fungerande samspel, eftersom de upplever att det i skolans undervisning saknas grundläggande kunskaper om hästens perception och kognitiva egenskaper samt ett holistiskt synsätt på lärande. Även brister i kommunikationen lärare emellan och mellan elever och lärare gör att eleverna tappar motivationen. Det är den egna hästen de lär sig av och utvecklas tillsammans med. Trots det kan hästen vara en motivationshöjande faktor i skolans undervisning eftersom eleverna gärna vill lära sig så mycket som möjligt som de kan ha nytta av för att sköta sin egen häst bättre.</p>

Syftet med undersökningen är att beskriva och försöka skapa bättre förståelse för av vad hästen betyder för elever på Naturbruksgymnasiets hästinriktning i relation till deras skolframgång, motivation och emotionella utveckling. Där min intention även har varit att undersöka om det finns något samspel mellan hästen och elevers utveckling till ansvarstagande människor och om det finns något i samvaron med hästarna och i stallmiljön som bidrar till att ungdomar utvecklar en förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Uppsatsen knyter an till tidigare forskning och teori, både pedagogisk forskning och forskning kring interaktion häst- människa. Hästen kan vara ett fantastiskt stöd för eleverna i deras emotionella utveckling och genom relationen kan många olika behov, värden, motiv och attityder existera och få utlopp. Informanterna anser dock inte att de har den relation till skolhästen som krävs för att kunna utveckla ett fungerande samspel, eftersom de upplever att det i skolans undervisning saknas grundläggande kunskaper om hästens perception och kognitiva egenskaper samt ett holistiskt synsätt på lärande. Även brister i kommunikationen lärare emellan och mellan elever och lärare gör att eleverna tappar motivationen. Det är den egna hästen de lär sig av och utvecklas tillsammans med. Trots det kan hästen vara en motivationshöjande faktor i skolans undervisning eftersom eleverna gärna vill lära sig så mycket som möjligt som de kan ha nytta av för att sköta sin egen häst bättre.

Affective computing is an essential part of Human-Robot Interaction, where knowing the human’s emotional state is crucial to create an interactive and adaptive social robot. Previous work has mainly been focusing on using unimodal or multimodal sequential models for Affective State Recognition. However, few have included context-based information with their models to boost performance. In this paper, context-based features are tested on a multimodal Gated Recurrent Unit model with late fusion on game oriented data. It shows that using context-based features such as game state can significantly increase the performance of sequential multimodal models on game oriented data. / Affektiv beräkning är en viktig del av interaktion mellan människa och robot, där kunskap om människans emotionella tillstånd är avgörande för att skapa en interaktiv och anpassningsbar social robot. Tidigare arbete har främst fokuserat på att använda unimodala eller multimodala sekventiella modeller för affektiv tillståndsigenkänning. Men få har inkluderat kontextbaserad information i sin inställning för att öka prestanda. I denna uppsats testas kontextbaserade funktioner på en multimodal s.k. Gated Recurrent Unit modell med sen fusion på spelorienterad data. Det visar att användning av kontextbaserade information som tillståndet i spelet kan avsevärt öka prestandan hos sekventiella multimodala modeller på spelorienterad data.