<p>Syftet med undersökningen är att beskriva och försöka skapa bättre förståelse för av vad hästen betyder för elever på Naturbruksgymnasiets hästinriktning i relation till deras skolframgång, motivation och emotionella utveckling. Där min intention även har varit att undersöka om det finns något samspel mellan hästen och elevers utveckling till ansvarstagande människor och om det finns något i samvaron med hästarna och i stallmiljön som bidrar till att ungdomar utvecklar en förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Uppsatsen knyter an till tidigare forskning och teori, både pedagogisk forskning och forskning kring interaktion häst- människa.</p><p>Hästen kan vara ett fantastiskt stöd för eleverna i deras emotionella utveckling och genom relationen kan många olika behov, värden, motiv och attityder existera och få utlopp. Informanterna anser dock inte att de har den relation till skolhästen som krävs för att kunna utveckla ett fungerande samspel, eftersom de upplever att det i skolans undervisning saknas grundläggande kunskaper om hästens perception och kognitiva egenskaper samt ett holistiskt synsätt på lärande. Även brister i kommunikationen lärare emellan och mellan elever och lärare gör att eleverna tappar motivationen. Det är den egna hästen de lär sig av och utvecklas tillsammans med. Trots det kan hästen vara en motivationshöjande faktor i skolans undervisning eftersom eleverna gärna vill lära sig så mycket som möjligt som de kan ha nytta av för att sköta sin egen häst bättre.</p>

Syftet med undersökningen är att beskriva och försöka skapa bättre förståelse för av vad hästen betyder för elever på Naturbruksgymnasiets hästinriktning i relation till deras skolframgång, motivation och emotionella utveckling. Där min intention även har varit att undersöka om det finns något samspel mellan hästen och elevers utveckling till ansvarstagande människor och om det finns något i samvaron med hästarna och i stallmiljön som bidrar till att ungdomar utvecklar en förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Uppsatsen knyter an till tidigare forskning och teori, både pedagogisk forskning och forskning kring interaktion häst- människa. Hästen kan vara ett fantastiskt stöd för eleverna i deras emotionella utveckling och genom relationen kan många olika behov, värden, motiv och attityder existera och få utlopp. Informanterna anser dock inte att de har den relation till skolhästen som krävs för att kunna utveckla ett fungerande samspel, eftersom de upplever att det i skolans undervisning saknas grundläggande kunskaper om hästens perception och kognitiva egenskaper samt ett holistiskt synsätt på lärande. Även brister i kommunikationen lärare emellan och mellan elever och lärare gör att eleverna tappar motivationen. Det är den egna hästen de lär sig av och utvecklas tillsammans med. Trots det kan hästen vara en motivationshöjande faktor i skolans undervisning eftersom eleverna gärna vill lära sig så mycket som möjligt som de kan ha nytta av för att sköta sin egen häst bättre.

Syftet med vår studie har varit att undersöka och lyfta fram den kombinerade kompetensen specialpedagog/fritidspedagog samt belysa vilka kunskaper utbildningarna tillförde och hur yrkesrollen tillvaratas i olika verksamheter. Utifrån en kvalitativ metod intervjuades 11 specialpedagoger med fritidspedagogbakgrund samt genom litteraturstudier fick vi svar på syftet. Studien inriktar sig främst i arbete på individ- och gruppnivå med åldern 6-12. Efter specialpedagogutbildningen har alla en kombinerad kompetens oavsett om vi är lärare, förskolelärare eller fritidspedagoger. I vår studie framkom att specialpedagoger med fritidspedagogbakgrund har sin främsta styrka och kompetens i arbetet med barns, ungdomars och vuxnas sociala och emotionella utveckling inom olika verksamheter. Utifrån ett omsorgstänk arbetar en specialpedagog/fritidspedagog med att fånga upp helheten av individen i olika miljöer. Genom olika uttrycksformer i ett flexibelt lärande med ett positivt bemötande, skapas förutsättningar för att individen ska känna att tillvaron är begriplig, hanterbar och meningsfull. Detta är i sin tur en förutsättning för att kunna utvecklas socialt och emotionellt. I skolan och andra pedagogiska verksamheter anser vi att det ska finnas både specialpedagoger som har fokus och kompetens inom det traditionella kunskapsområdet och specialpedagoger som har fokus och kompetens inom det sociala och emotionella området. Olika kompetenser berikar, därför är en specialpedagog/fritidspedagog en viktig yrkesroll.

<p>En empirisk undersökning av lärares uppfattning av begreppet social kompetens med syftet att synliggöra lärares uppfattningar av social kompetesn smat hur de arbetar med social kompetens i skolan. Uppsatsen tydliggör också vilka faktorer som är viktiga för utvecklingen av soacialr och emotionellt lärande som ämne i skolan. </p><p>Den empiriska undersökningen bygger på nio lärarintervjuer utförda i årskurserna 4-9, med tonvilkten lagd på de högre årskurserna. </p><p>Resultatet av studierna är att begreppet och arbetet med att utveckla social kompetens hos eleverns ärkomplext. Det finns många faktorer som inverkar på resultatet. Forskning visar dock att där elever får träning i social kompetens förbättras inlärningsmiljön och elevhälsa. De intervjuade lärarna ger sin beskrivning av social kompetens, samt faktorer som gör att de arbetar med det i skolan, vilka hinder de ser i ett sådant arbete, och slutligen vilka förhoppningar man har på ett införande av livskunskap på schemat.</p>

<p>Social and emotional learning is getting more and more common to work with in Swedish schools today. That has made it more actual to do studies of how you best can implement a method in health prevention and promotion in schools and how you do for to keep the work sustainable. There are some American studies that describe implementation of methods in schools and a few studies that describe implementation of methods for social and emotional learning in schools. It is important to see implementation as a process and not as an individual event. The process never end but continues as a cycle in three phases; readiness phase, planning phase and implementation phase.</p><p>The aim of this study was to describe teachers and principals experiences of obstacles and possibilities at implementation of an evidence based program for social an emotional learning in compulsory school as a part of the schools health promotion activities. From these aim three questions has been composed:</p><p>· What distinguish the f-6 schools experiences from the implementation from the 7-9 schools experiences?</p><p>· What distinguish the teachers’ experiences from the principals?</p><p>A qualitative study with interviews was chosen as a method. Three interviews were made individual with the principals at three schools in Örebro County and three group interviews were made with the teachers at the same schools.</p><p>The results assume from the three phases and obstacles and possibilities are presented for each part. It shows that the implementation been different at the three schools and the 7-9 school is most unlike. An action plan is missing general at the schools, which can make the implementation easier. At the 7-9 school the principal support are missing. The study shows that it’s important to give SEL-work time at the schedule, to give the teacher education in the subject and that teachers’ engagement and interest are high for to get a good implementation process. Conclusions that are taken are that we need more Swedish studies and it’s important that the research reach the teachers.</p><p>Keyword: Implementation, school, social and emotional learning, obstacles and possibilities.</p> / <p>Socialt och emotionellt lärande blir idag allt vanligare att arbeta med i landets skolor. Detta har också gjort att det har blivit allt mer aktuellt att studera hur man får ett program eller metod för förebyggande eller hälsofrämjande arbete i skolan att implementeras på ett bra sätt så att detta arbete vidmakthålls. Det finns en del amerikanska studier som belyst implementering av program/metoder i skolan och några få som belyst implementering av program/metoder för socialt och emotionellt lärande i skolan. Det är viktigt att inte se implementering som en enskild händelse utan som en process. Processen tar egentligen aldrig slut utan fortsätter som en cykel i tre faser; beredskapsfas, planeringsfas och införande fas.</p><p>Syftet med denna studie var att beskriva lärare och rektorers upplevelser av vilka hinder och möjligheter som förelåg vid implementering av en metod (SET) för social emotionellt lärande i grundskolan som en del av skolans hälsofrämjande arbete. Utifrån detta syfte fanns följande frågeställningar formulerade:</p><p>· Hur skiljer sig F-6 skolornas och 7-9 skolans upplevelser av implementeringen?</p><p>· Hur skiljer sig rektorernas syn och pedagogernas upplevelser av implementeringen?</p><p>En kvalitativ intervjustudie valdes som metod. Tre intervjuer genomfördes enskilt med rektorer på tre olika skolor i Örebro Län och tre gruppintervjuer hölls med pedagoger på samma tre skolor.</p><p>Resultatredovisningen utgår från de ovan nämnda faserna och där redovisas hinder och möjligheter för varje del. Det visar att implementeringen har sett ganska olika ut på skolorna och att 7-9 skolan är den som utmärker sig mest. Det saknas generellt sett en tydlig handlingsplan vilket kan underlätta implementeringen. För 7-9 skolan saknas det också stöd från ledningen i själva införandet av SEL. Att lägga in tid på schema för SEL, att få utbildning och engagemang och intresse från pedagogerna är enligt studien viktiga delar för implementeringsprocessen och för att få arbetet att fungera. Ett par av de slutsatser som dras är dels att det behövs mer svensk forskning inom implementering i skolan men också vikten av att forskningen når ut till skolpersonalen.</p><p>Nyckelord: Implementering, skola, social och emotionellt lärande, hinder och möjligheter.</p>

En empirisk undersökning av lärares uppfattning av begreppet social kompetens med syftet att synliggöra lärares uppfattningar av social kompetesn smat hur de arbetar med social kompetens i skolan. Uppsatsen tydliggör också vilka faktorer som är viktiga för utvecklingen av soacialr och emotionellt lärande som ämne i skolan. Den empiriska undersökningen bygger på nio lärarintervjuer utförda i årskurserna 4-9, med tonvilkten lagd på de högre årskurserna. Resultatet av studierna är att begreppet och arbetet med att utveckla social kompetens hos eleverns ärkomplext. Det finns många faktorer som inverkar på resultatet. Forskning visar dock att där elever får träning i social kompetens förbättras inlärningsmiljön och elevhälsa. De intervjuade lärarna ger sin beskrivning av social kompetens, samt faktorer som gör att de arbetar med det i skolan, vilka hinder de ser i ett sådant arbete, och slutligen vilka förhoppningar man har på ett införande av livskunskap på schemat.

Denna studie utgår från en innehållsanalys där syftet är att undersöka hur skönlitteratur kan främja kunskapen om explicita känslor, hur de gestaltas och bemöts av andra karaktärer i boken Musse och Helium Mysteriet med hålet i väggen (2018). Känslokunskap är en del av det socioemotionella lärandet som denna studie utgår ifrån, vilket även kan ses i läroplanens värdegrundsarbete och kan kopplas ihop med kursplanen i svenska. Studien undersöker vilka explicita känsloord som framkommer i boken samt bemötande och gestaltningar av känslorna och även om det finns sammansatta känslor. Bearbetningen av materialet skedde genom en tematisk analys, där de mest förekommande orden plockades ut, färgkodades och sammanställdes. Studiens teoretiska ramverk utgår ifrån det sociokulturella perspektivet och affekteori. Resultatet av studien visar att denna bok kan ligga som grund i boksamtal för elevers socioemotionella utveckling. Dock är boken bristande när det kommer till enbart läsning, så vikten av att lyfta frågor och ha en diskussion om känslorna samt bemötandet är viktig. Genom diskussioner och samtal om känslorna som skrivs ut explicit i boken tillsammans med elever skapas ett gemensamt språk om känslorna samt att eleverna kan lära av varandra. Slutsatsen av denna studie är; för att kunna arbeta med de känslor en skönlitterär bok innehåller bör läraren ha läst boken innan och ha en förkunskap om vilka känslor och beskrivningar som kan arbetas med utifrån den skönlitterära boken.

Social and emotional learning is getting more and more common to work with in Swedish schools today. That has made it more actual to do studies of how you best can implement a method in health prevention and promotion in schools and how you do for to keep the work sustainable. There are some American studies that describe implementation of methods in schools and a few studies that describe implementation of methods for social and emotional learning in schools. It is important to see implementation as a process and not as an individual event. The process never end but continues as a cycle in three phases; readiness phase, planning phase and implementation phase. The aim of this study was to describe teachers and principals experiences of obstacles and possibilities at implementation of an evidence based program for social an emotional learning in compulsory school as a part of the schools health promotion activities. From these aim three questions has been composed: · What distinguish the f-6 schools experiences from the implementation from the 7-9 schools experiences? · What distinguish the teachers’ experiences from the principals? A qualitative study with interviews was chosen as a method. Three interviews were made individual with the principals at three schools in Örebro County and three group interviews were made with the teachers at the same schools. The results assume from the three phases and obstacles and possibilities are presented for each part. It shows that the implementation been different at the three schools and the 7-9 school is most unlike. An action plan is missing general at the schools, which can make the implementation easier. At the 7-9 school the principal support are missing. The study shows that it’s important to give SEL-work time at the schedule, to give the teacher education in the subject and that teachers’ engagement and interest are high for to get a good implementation process. Conclusions that are taken are that we need more Swedish studies and it’s important that the research reach the teachers. Keyword: Implementation, school, social and emotional learning, obstacles and possibilities. / Socialt och emotionellt lärande blir idag allt vanligare att arbeta med i landets skolor. Detta har också gjort att det har blivit allt mer aktuellt att studera hur man får ett program eller metod för förebyggande eller hälsofrämjande arbete i skolan att implementeras på ett bra sätt så att detta arbete vidmakthålls. Det finns en del amerikanska studier som belyst implementering av program/metoder i skolan och några få som belyst implementering av program/metoder för socialt och emotionellt lärande i skolan. Det är viktigt att inte se implementering som en enskild händelse utan som en process. Processen tar egentligen aldrig slut utan fortsätter som en cykel i tre faser; beredskapsfas, planeringsfas och införande fas. Syftet med denna studie var att beskriva lärare och rektorers upplevelser av vilka hinder och möjligheter som förelåg vid implementering av en metod (SET) för social emotionellt lärande i grundskolan som en del av skolans hälsofrämjande arbete. Utifrån detta syfte fanns följande frågeställningar formulerade: · Hur skiljer sig F-6 skolornas och 7-9 skolans upplevelser av implementeringen? · Hur skiljer sig rektorernas syn och pedagogernas upplevelser av implementeringen? En kvalitativ intervjustudie valdes som metod. Tre intervjuer genomfördes enskilt med rektorer på tre olika skolor i Örebro Län och tre gruppintervjuer hölls med pedagoger på samma tre skolor. Resultatredovisningen utgår från de ovan nämnda faserna och där redovisas hinder och möjligheter för varje del. Det visar att implementeringen har sett ganska olika ut på skolorna och att 7-9 skolan är den som utmärker sig mest. Det saknas generellt sett en tydlig handlingsplan vilket kan underlätta implementeringen. För 7-9 skolan saknas det också stöd från ledningen i själva införandet av SEL. Att lägga in tid på schema för SEL, att få utbildning och engagemang och intresse från pedagogerna är enligt studien viktiga delar för implementeringsprocessen och för att få arbetet att fungera. Ett par av de slutsatser som dras är dels att det behövs mer svensk forskning inom implementering i skolan men också vikten av att forskningen når ut till skolpersonalen. Nyckelord: Implementering, skola, social och emotionellt lärande, hinder och möjligheter.

The aim of this study is to investigate work on social and emotional learning in the everyday practice of 221 educators working in preschools and schools. With using a mixed method both quantitative and qualitative information was gathered. In the introduction and background, the state of knowledge is problematized, SEL is defined, previous research reports and the education in SEL is described. The literature review describes SEL in relation to educators, children/pupils and children with special needs. An expansive learning approach permeates the performance analysis. The study's results are largely in line with previous research in the field of SEL and shows correlations between educators and child/pupils social and emotional skills and relational competence. The educators describe that they perceive children's behavior in a different way, had better understanding themselves, gained a common understanding and a common language, and become better at working inclusively and making adjustments based on the children’s/pupils needs. The educators felt that the children/pupils managed routine situations better based on the environment's expectations. The children/pupils were also perceived to have developed a better self-esteem and self-confidence based on the fact that they more often succeeded in interacting with others and that they were seen and confirmed based on their needs. The thesis concludes with suggestions for further research and hopes. / Denna studie syftar till att undersöka hur pedagogerna upplever att en kompetensutveckling i socialt och emotionellt lärande - SEL påverkar deras vardagsnära praktik och barnen/eleverna. 221 pedagoger verksamma inom förskola och skola deltar i studien. Med hjälp av en mixad metod samlades kvantitativ och kvalitativ data in. I inledningen och bakgrunden problematiseras kunskapsläget och SEL definieras. Tidigare forskning redovisas grundligt utifrån socialt och emotionellt lärande i förhållande till hälsofrämjande och förebyggande arbete, pedagoger, barn/elever samt barn i behov av särskilt stöd. Engeströms teori om expansivt lärande tillsammans med tidigare forskning om SEL används i resultatanalysen. Studiens resultat visar på samband mellan pedagogers och barns/elevers sociala och emotionella kompetens och relationella kompetens. Pedagogerna beskriver att de har fått bättre förståelse för barns beteende, fått en samsyn och ett gemensamt språk, och blivit bättre på att arbeta inkluderande och göra anpassningar utifrån barnens/elevernas behov. Pedagogerna redogör för hur barnen/eleverna klarar rutinsituationer bättre utifrån omgivningens förväntningar. Barnen och eleverna upplevs också ha utvecklat en bättre självkänsla och självförtroende utifrån att de oftare lyckades i samspel med andra och att de blev sedda och bekräftade utifrån sina behov. Uppsatsen avslutas med förslag på vidare forskning och förhoppningar.