<p>Arbetets syfte är att ta reda på vad livskunskap är, varför och hur det ska arbetas med i svenska skolor. Kvalitativ metod har använts för att se hur livskunskap ser ut och hur det fungerar. Det material som har använts har analyserats med hjälp av kvalitativ metod. Resultatet visar att livskunskap är svårt att sätta en förklaring på samtidigt som det är många som har försökt sig på det. Livskunskap är ett populärt ämne i dagens skolor och materialet som används flitigast kallas Livsviktigt. Främsta anledningen till att det undervisas är den negativa utveckling som skett hos ungdomar de senaste åren. De lider bland annat av depressioner, är aggressiva och skolkar i större utsträckning nu än förr. I denna undersökning finns ingen koppling att dra till om livskunskap är det rätta sättet att tackla ovanstående problem utan den största slutsatsen som går att dra är att det som handlar om livskunskap redan står med i befintliga styrdokument.</p>

Arbetets syfte är att ta reda på vad livskunskap är, varför och hur det ska arbetas med i svenska skolor. Kvalitativ metod har använts för att se hur livskunskap ser ut och hur det fungerar. Det material som har använts har analyserats med hjälp av kvalitativ metod. Resultatet visar att livskunskap är svårt att sätta en förklaring på samtidigt som det är många som har försökt sig på det. Livskunskap är ett populärt ämne i dagens skolor och materialet som används flitigast kallas Livsviktigt. Främsta anledningen till att det undervisas är den negativa utveckling som skett hos ungdomar de senaste åren. De lider bland annat av depressioner, är aggressiva och skolkar i större utsträckning nu än förr. I denna undersökning finns ingen koppling att dra till om livskunskap är det rätta sättet att tackla ovanstående problem utan den största slutsatsen som går att dra är att det som handlar om livskunskap redan står med i befintliga styrdokument.

Syftet med denna studie har varit att undersöka om barns utbildning i förskolan/skolan påverkas av att komma från en familj med knapp ekonomi. Undersökningen har gjorts genom att intervjua sex pedagoger en från förskolan och fem från skolan. För att ta del av deras erfarenheter, intryck och resonemang kring dessa frågor har jag valt att använda en kvalitativ intervjumodell. I resultatet av intervjuerna finns tecken som tyder på att det kan vara relativt hur barn påverkas från att komma från familj med knapp ekonomi utifrån vilken situation de befinner sig i. Ett av de tecknen verkar vara beroende på om det vanliga på en skola är att komma från familj med knappa ekonomiska förhållande eller om det är att komma från familj med god ekonomi. För att dölja eller känna sig "jämlik" och för att slippa bli misskrediterade visade det sig att både föräldrar och barn hade strategier för detta. Barnens strategi kunde vara att tacka nej till kalas för att man inte ha råd att bjuda tillbaka men också att avstå från idrott för att man inte har "rätt" utrustning. Studien indikerar mot att skolan ibland är en plats där negativa skillnader skapas, upprätthålls och förstärks. Med viss utgångspunkt i det här har tankar och idéer växt fram att förskolan/skolan behöver jobba mer med att stärka varje barns inre "kompass" för att de ska kunna möta med- och motgångar på ett bra sätt och växa med det. På så vis få en hög känsla av KASAM.

I den här studien diskuteras SET som metod i skolan. SET är en förkortning av social och emotionell träning. Studien baseras på intervjuer och observationer av två olika verksamheter och tre olika pedagoger samt två forskare försökt ta reda på hur metoden SET fungerar för pedagoger och elever. Frågeställningarna som användes är varför man ska införa SET i undervisningen och hur betydelsefullt SET är som arbetsmetod i skolan? Vad kan pedagoger göra idag för att minska psykisk ohälsa i skolan? Birgitta Kimber är grundaren av SET i Sverige, SET är ett evidensbaserat material sammanställt efter en studie hon genomfört i Oxford under en tidsperiod på fem år. En viktig slutsats är att SET fungerar som metod för social och emotionell träning men att andra metoder också fungerar. Metoderna är beroende av en skicklig och engagerad pedagog som har en förmåga att bilda en tydlig struktur. Barn behöver livskunskap, det är en fördel att skolan har det som ett undervisningsämne. Den grundläggande sociala och emotionella träningen bör emellertid ligga hos barnets vårdnadshavare, medan skolan är ett komplement.

<p>Vi har i denna undersökning valt att fokusera på ämnet livskunskap och materialet ”Livsviktigt” med utgångspunkt i hur eleverna uppfattar ämnet, om de har uppfattat varför de har ämnet och vad de anser att de lär sig. Vi undersökte även om det finns skillnader i hur pojkar och flickor uppfattar ämnet samt om elever i de olika skolåren uppfattar det olika. Vi har använt oss av enkäter till fyra skolår (skolår 1 till skolår 4) samt två gruppintervjuer i skolår 3. Då livskunskap är en form av värdegrundsarbete har vi med hjälp av litteratur undersökt vad skolans värdegrund innefattar. Vi har i vår undersökning kommit fram till att eleverna uppfattar att de lär sig de saker som materialet säger sig lära ut och de flesta elever säger sig veta syftet med ämnet. Det som flest elever uppfattar att de lär sig är hur andra kan känna sig och hur de kan lösa olika konflikter som kan uppstå. Vi kunde inte se några större skillnader i hur pojkar och flickor uppfattar ämnet. Mellan de olika skolåren kunde vi se vissa skillnader men inte några övergripande.</p>

Vi har i denna undersökning valt att fokusera på ämnet livskunskap och materialet ”Livsviktigt” med utgångspunkt i hur eleverna uppfattar ämnet, om de har uppfattat varför de har ämnet och vad de anser att de lär sig. Vi undersökte även om det finns skillnader i hur pojkar och flickor uppfattar ämnet samt om elever i de olika skolåren uppfattar det olika. Vi har använt oss av enkäter till fyra skolår (skolår 1 till skolår 4) samt två gruppintervjuer i skolår 3. Då livskunskap är en form av värdegrundsarbete har vi med hjälp av litteratur undersökt vad skolans värdegrund innefattar. Vi har i vår undersökning kommit fram till att eleverna uppfattar att de lär sig de saker som materialet säger sig lära ut och de flesta elever säger sig veta syftet med ämnet. Det som flest elever uppfattar att de lär sig är hur andra kan känna sig och hur de kan lösa olika konflikter som kan uppstå. Vi kunde inte se några större skillnader i hur pojkar och flickor uppfattar ämnet. Mellan de olika skolåren kunde vi se vissa skillnader men inte några övergripande.

Syftet med denna studie var att undersöka om individer som deltagit i en stresshanteringskurs baserad på mindfulness upplevde att kunskapen i mindfulness hade förändrat deras sätt att hantera och bemöta tillvaron. Syftet var även att fånga kursledarnas syn på vad mindfulness var och hur de praktiskt använde sig av den. Råmaterialet till studien samlades in via tre stycken intervjuer med deltagare som under 2009 deltog i en stresshanteringskurs baserad på mindfulness, samt två stycken intervjuer med de kursledare som under denna period ledde kursen. Resultatet i studien visar på att mindfulness för samtliga deltagare kunde sammanfattas med att kunna vara här och nu. Kunskaperna i mindfulness var någonting som fick individerna att stanna upp i sina liv och reflektera. Detta medför att en livskunskap fick möjlighet att utvecklas. Alla deltagarna bar på olika erfarenheter i sina ryggsäckar, men kunskaperna från kursen och i mindfulness gav dem ett ramverk för att kunna förhålla sig på ett annorlunda vis i sin tillvaro. Samtliga menar att kunskaperna i mindfulness har bidragit till att de har fått verktyg för att bättre bemöta vardagens påfrestningar. Hos kursledarna, som hade betydligt längre erfarenhet av mindfulness, kunde en tydlig skillnad gentemot deltagarna ses. Detta blev tydligt i form av att kursledarna såg på mindfulness som ett förhållningssätt, som blev till en del av livet. Medan deltagarna såg det som ett verktyg att ta till när stressfyllda situationer uppstod.

Denna uppsats har som syfte att synliggöra hur värdegrundsarbetet påverkas av schemalagd livskunskap. Vi har även valt att studera huruvida arbetsmetoden SET, social och emotionell träning, kan likställas med ämnet livskunskap. Detta har vi gjort genom att använda en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer. Vi har intervjuat nio pedagoger verksamma på sex olika skolor i en kommun där SET är schemalagt minst en lektionstimme i veckan. Vi har i vår studie kommit fram till att värdegrundsarbetet i största möjliga mån påverkar värdegrundsarbetet positivt då detta är en väg att hjälpa eleverna i deras begreppsförståelse och samhörighet. SET är en arbetsmetod som till vissa delar går att likställas med livskunskap dock saknas en del arbetsområden. / This paper aims to highlight how fundamental values are affected by scheduled life skills. We also decided to study whether the working method SET, social and emotional training, can be equated with life skills. We have done this by using a qualitative approach through semi-structured interviews. We interviewed nine teachers operating in six different schools in a municipality where SET is scheduled at least one hour lesson a week. We have in our study concluded that Fundamental values effects they students positively. We have also concluded that the working method SET to certain parts can be equated with life skills although some parts are missing.

Syftet med detta examensarbete är att se hur våra respektive praktikskolor jobbar med skolans värdegrund och vad detta får för uttryck för eleverna i de två tredjeklasserna vi har valt att undersöka. Den ena skolan jobbar utifrån modellen EQ och den andra skolan har SET som modell. Skolans värdegrund är ett diffust begrepp och vi kommer även att belysa detta i vårt arbete.I vår undersökning har vi intervjuat två stycken årskurs 3 klasser. Vi har valt att endast belysa skillnader och likheter mellan de två klasserna och har därför inte lagt fokus på att beskriva skolornas upptagningsområde. Vi har också valt att göra intervjuer med sex elever i varje klass för att komplettera undersökningen där vi valt att ställa frågor med förskrivna svarsalternativ.Den slutsats vi kommit fram till är att oavsett vilken modell skolan väljer är det viktigt att det finns en röd tråd så att värdegrundsarbetet blir förankrat hos eleverna och deras vardag. Det är viktigt att eleverna har en förståelse för syfte och mål i modell för att den ska fungera. Modellerna är till för att hjälpa läraren att skapa rätt förutsättningar för eleverna så att de socialiseras till att bli fungerande medlemmar i samhället. Den stora skillnaden mellan de två klasserna är att i den ena klassen är värdegrundsarbetet inskrivet på schemat som Livskunskap. Det är tydligt att eleverna är medvetna om syftet och målet med ämnet och de använder det i sin vardag. I den andra klassen är det inte schemalagt och eleverna har svårt att se hur värdegrundsarbetet kan appliceras i deras vardag.

BakgrundI bakgrundskapitlet tar vi upp olika författares uppfattning kring huruvida man skall tillämpa livskunskapsundervisning i förskola och förskoleklass. Genomgående för all litteratur och övriga källor som viuppmärksammar i detta kapitel är att samtliga, med undantag för styrdokumenten, har livskunskap som skolämne och socioemotionell utveckling i fokus.SyfteSyftet med vår undersökning är att ta reda på pedagogers syn på livskunskap som ämne i förskola och förskoleklass. De frågeställningar som vi vill försöka svara på genom vår undersökning är:- Vad är livskunskap enligt pedagoger i förskola och förskoleklass?- Hur arbetar pedagoger med livskunskap i förskola och förskoleklass?- Varför anser pedagoger att man bör/inte bör arbeta med livskunskap i förskola och förskoleklass?MetodVi har genomfört en kvalitativ studie som grundar sig på en fenomenografisk forskningsansats. Vårt redskap varhalvstrukturerade intervjuer. Vår undersökningsgrupp var tre förskoleklasslärare och tre förskollärare i två medelstora kommuner i Västra Götalandsregionen.ResultatI resultatet redogör vi för de olika aspekter av livskunskap som pedagoger gett uttryck för i vår undersökning.Emotionell kompetens likväl som social kompetens var någonting som samtliga pedagoger lyfte som en central beståndsdel av livskunskapen. I förskolan arbetar man med livskunskap som ett arbete som genomsyrar hela verksamheten och som ses synonymt med läroplanens värdegrundsuppdrag. I förskoleklassen är det även vanligtförekommande med metoder och program som ett stöd i undervisningen av livskunskap. De intervjuade pedagogerna kunde redogöra för både positiva och negativa aspekter av livskunskap. / Program: Lärarutbildningen