I den här kvalitativa intervjustudien undersöker jag med diskurspsykologiska metoder deattityder som bildlärare och bildterapeuter har kring tanken på eventuella införande avbildterapeutiska metoder i skolan och bildundervisningen. Syftet med studien är att utforskatvå olika diskurser, det bildpedagogiska och det bildterapeutiska och dess eventuella plats iskolan. I studien uttrycker yrkeskunniga människor i bildterapi och dels bildpedagogik sinaföreställningar av att använda bildterapeutiska metoder i bildämnet och skolan, samt sinametoder för att främja elevers hälsa i sin undervisning.Utifrån de diskurser som kan utläsas i några bildterapeuters och bildlärares tal om möjlighetenatt tillämpa bildterapeutiska metoder i bildundervisningen och skolan kom jag fram till attsamtliga informanter tar ställning för det bildpedagogiska perspektivet istället för detbildterapeutiska. Vilket innebär att informanterna bygger på det bildpedagogiska perspektivetatt bildterapeutiska metoder inte hör hemma i bildundervisningen utan hos elevhälsansskolkurator. Några bildlärarinformanter presenterar en utopiskola som har en öppenverkstad/ateljérum som påminner om bildterapeutens. Det här rummet tillskrivs som en platsdär eleverna kan skapa kravlöst utan betyg och fritt skapande där en vuxen medmaterialkännedom arbetar. I mitt gestaltande arbete har jag bjudit in människor till ettliknande rum där jag upplevde att en god stämning och avslappnande samtal fick fortgåmedan deltagarna målade, en del behöll tankarna kring sin bildvärld för sig själv medan andravar mer öppna.

Studiens syfte är att studera och analysera hur fostransuppdraget beskrivs i centralt, regionalt och lokalt producerade texter relaterade till en förskoleklass i ett mångetniskt urbant område. Forskningsfrågorna är: Vem beskrivs som utföraren? Hur beskrivs utförandet? Hur beskrivs det önskade resultatet? Hur kan relationen mellan de olika texterna beskrivas? Teoretiska begrepp i analysen är sociala konventioner, styrning och individualisering samt begrepp från den kritiska diskursanalysen. De texter som analyseras i studien är läroplaner, kommunala skolplaner och en variation av lokala texter från den aktuella stadsdelen, rektorsområdet, skolan och förskoleklassen. Utföraren av fostransuppdraget är på alla nivåer hemmen och skolan/förskolan, men uppdraget varierar mellan nivåerna. En rörelse syns från en uppdelning mellan hemmets beteendefostran och skolans värdefostran på central nivå till den lokala nivåns framhållande av beteendefostran för båda parter, men där båda också fostrar till värden. Här innefattar fostran också föräldrarna. De tekniker som används är införandet av livskunskap som en lokal styrningsteknik riktad mot individualisering och kulturell omformning, legitimerat genom dess organisation som skolämne. Andra tekniker är disciplinering av kroppen, styrning genom samtal i möten och självstyrning för självreglering genom bestraffning och belöning. Det önskade resultatet av fostransarbetet är likartat på central och regional nivå: ett individualiserat, framgångsorienterat, autonomt, självständigt barn med en kritisk förmåga som utövar självkontroll. Lokalt framträder en nästan motsatt konvention där barnet ses som beroende av andra, ett barn som agerar utifrån kontextuella begränsningar och möjligheter såsom etnicitet och kön, som är empatisk för att förhindra mobbning på skolan, och som har en moralisk inre spärr.

Begreppet livskunskap är ett välkänt begrepp inom skolans värld men vad betyder igentligen livskunskap? Precis som begreppet antyder, handlar det om kunskap om livet. Skolan skall enligt skollag utöver undervisning även fostra och förbereda eleverna inför kommande yrkesliv samt att lära eleverna att bli ansvarstagande medmänniskor. För att nå dessa mål krävs ett preventivt/förebyggande arbete. Det finns många metoder för detta preventiva arbete inom grundskolan men hur ska detta arbete utföras inom gymnasieskolan? Jag har varit med och arbetat fram ett sätt som vi har använt oss av på den gymnasieskola där jag är anställd. Jag har genom enkäter tagit reda på vad elever och lärare tycker om detta arbete och både lärare och elever visar en positiv inställning och tycker att detta arbete är viktigt. De teman vi har valt att fokusera på är samarbetsregler, studieteknik, etniska relationer, rökning, alkohol, narkotika, jämställdhet, sex och samlevnad samt hälsa. / What does the term ‘life knowledge’ truly signify? Just as the term imply it concerns the knowledge of life. The Swedish school shall according to the steering documents foster and prepare the students for their future professional life. The school shall also promote the harmonious development of the students in order for them to become conscious of their responsibilities. To reach these goals an intermediary of preventive knowledge is required which will assist the students when handling the situations they will find themselves in. Since the majority of the methods which have been developed within life knowledge are intended to be employed in primary school I find it interesting to study how life knowledge can be incorporated in upper secondary school. I have constructed a mapping of how we work with life knowledge at the upper secondary school at which I am employed. I carried out a questionnaire amongst students and teacher, in which the result points to a positive result. Both teachers and students are optimistic of the work with life knowledge and find it important. The subjects which we have chosen to focus upon are rules of cooperation, study techniques, ethnical relationships, smoking, alcohol, narcotics, equality, sex and social life, and health.

Genom åtta intervjuer med pedagoger, som alla undervisar i livskunskap, samt en intervju med rektorn på den utvalda skolan har vi i denna undersökning velat ta reda på hur dessa tolkar begreppet livskunskap och hur pedagogerna arbetar med ämnet i skolan. Vi ville även undersöka varför det finns ett behov av livskunskap på schemat. För att se om den teoretiska synen motsvaras av den praktiska vekligheten har vi även observerat fem lektioner i livskunskap. Resultatet visar att definitionerna av livskunskap är många men att det finns några gemensamma nämnare. Livskunskap beskrivs som bland annat, etik och moral, dagsaktuella händelser, social träning, konflikthantering och skolans värdegrund. I undervisningen använder sig pedagogerna ofta av film, tidningsartiklar och dilemmasagor som läromedel istället för Birgitta Kimbers SET material. Både den tidigare forskningen och alla respondenter i undersökningen anser att det finns ett stort behov av att ha med livskunskap på skolschemat. Detta motiverar de med att det finns en ökad oro bland dagens ungdomar och att det behövs skapas tillfällen där pedagoger och elever tillsammans diskuterar bland annat kränkningar, mobbning och incidenter som har hänt på skolan under den senaste tiden.

Vi vill med detta arbete undersöka pedagogers syn och upplevelser av att arbeta med social och emotionell träning i skolan. Vi vill samtidigt urskilja nyttan med att arbeta med detta ämne i skolan och koppla detta till dagens skolpolitik och hur man kan använda sig av social och emotionell träning i arbetet med att skapa en bättre och tryggare skola. Vi har valt att intervjua nio pedagoger, på grundskolor i olika stadsdelar i Malmö, om deras upplevelser av att arbeta med social och emotionell träning. Vi ville jämföra våra intervjuer med den aktuella forskning som finns inom ämnet samt de styrdokument som den svenska skolan har att rätta sig efter. Vi har kommit fram till att pedagogernas uppfattningar av detta ämne är positiva och att det upplevs som ett bra redskap att använda sig av i skolan. Våra resultat överensstämmer väl med den aktuella forskning som vi har tagit del av. Social och emotionell träning, anser vi, skulle kunna vara ett medel för att komma till rätta med ordningsproblematiken i skolan.

Undersökningen gäller huruvida ämnesbunden gymnasieundervisning i värdegrunden kan och borde införas, vad den skulle innehålla samt förväntningar på utfallet. Ett begränsat antal arbetsgivare, pedagoger och elever tillfrågades. Undersökningen kom fram till att undervisningen inte kan införas då skollagen kräver betygsättning som emellertid skulle få alltför vittgående konsekvenser, men bekräftar ändå behovet av den. Arbetsgivarnas och skolans företrädare ansåg att samarbetsförmåga var den viktigaste egenskapen varje individ i en grupp skulle ha, och blir därmed också en av många egenskaper en sådan undervisning skulle omfatta. / The research aimed at determining whether subject bound instruction in life values could and should be introduced in Upper secondary education, what it should contain and any yield expectations. Responses from a limited number of employers, teachers and students were obtained.The investigation found that such instruction cannot be introduced due to the mandatory grading rules of the Education Act and its believed severe consequences, however does recognize the need for it. The representatives of employers and schools considered cooperation ability being the foremost property that an individual in a group should possess, and subsequently, together with many others, should be addressed by such instruction.

BakgrundUnder den verksamhetsförlagda tiden på lärarutbildningen har jag vid flertalet tillfällen sett lektioner inom ramen för livskunskap eller EQ (emotionell intelligens). Genom övningar, rollspel och diskussioner tränar man eleverna att utveckla sina sociala och emotionella förmågor. Syftet är, att med hjälp av dessa lektioner, påverka eleverna, inte bara till bättre medmänniskor, utan också förebygga mobbing och skapa ett bättre klassrums- och arbetsklimat. Men hur ser diskursen ut gällande skolans värdegrundsuppdrag och hur talar och tänker lärare om deras socioemotionella arbete med elever i grundskolan?SyfteSyftet är att finna diskursen om skolans värdegrundsuppdrag samt ur ett lärarperspektiv, studeras lärares arbetssätt och tankar kring läroplanens värdegrundsuppdrag i grundskolan, med fokus på socioemotionellt arbete med elever.MetodGenom en enkätundersökning, vänd till grundskollärare, undersöktes arbetssätt och attityder kring ovan nämnda syfte. Vidare gjordes en semistrukturerad intervju för att få mer inblick i lärares tankegångar och arbetssätt. En diskursanalys gjordes av det inkomna materialet samt skolans värdegrundsuppdrag i läroplanen.ResultatI studien framgår att de flesta lärarna arbetar med socioemotionellt arbete utifrån elevbehov. Med eleverna och deras perspektiv i fokus blir arbetet mer elevintegrerat än utifrån ett färdigt program. Att jobba ämnesstyrt hamnar därmed i minoritet. Lärarna anser att ämnen som livskunskap och värdegrundslektioner (EQ) fyller en viktig funktion och att det är något som behövs i samtliga stadium i grundskolan. Det framgår dock att det blir en tydligare inramning i vad som ska göras och ingå när det koncentreras i ett specifikt ämne, typ livskunskap, i jämförelse med när det ska genomsyra verksamheten. Därmed framträder också en risk för att det förebyggande arbetet försvinner när ämnet plockas bort. Lärarna uttrycker en övervägande positiv påverkan på elevgruppen med ökad gruppsamverkan och mer empatiska elever. Ur negativ synvinkel blir det snarare en arbetssättsfråga där övningar inte är tillräckligt åldersanpassade, vilket utmärker sig speciellt i högstadiet. Arbetsklimatet i klasserna beskrivs som övervägande positivt med öppnare klimat där relationerna i klassen inte är så styrda av de informella gruppkonstellationerna. Diskursanalysen gör tydligt sex centrala begrepp som styr lärarnas och läroplanens sätt att tala om värdegrundsuppdraget.

The purpose of this Bachelors thesis is to investigate teachers' work and attitude to life in relation to the curriculum. Furthermore, how teachers look at students' emotional/social development in their general development. The thesis also reviews the criticism from The Swedish School of Authority on various programs primarily SET (social and emotional training) Three qualitative interviews and four observations at three different schools with teachers have been conducted. Using theories of social constructivism, deliberative conversation and social and emotional skills, the intention is to interpret the gathered material. The results show that the teachers see knowledge of life in school as important in the foundation of students´ emotional/social development. One teacher follows the SET program and two teachers’ took inspiration from various other programs and ideas. All the teachers proceed from core values, curriculum and their own goals in teaching life skills. Two teachers particularly emphasized on how the students developed emotionally and socially. Teachers were receptive to the National Agency’s criticism, and emphasized the importance of method selection, student adjustment, self-interest and that the Agency support the work. The teachers furthermore were able to handle sensitive situations.  This study focuses on teachers´ different views for and against the work program. Teachers who did not follow any program were perceived to have the best knowledge and education, and were most suited to the student body, where evaluation exercises were common. The SET program hinders teacher adaptation to the students because of its restrictive form. Life skills in school curricula have been considered important by the government, teachers and parents. There seems to be an increasing concern among students and greater demands of society. Agency's lack of clarity regarding value application has meant that the manual-based program SET, is sold as aid to schools by private operators. The Agency is now critical of these programs that they consider not to be sufficiently scientifically proven.

Denna studie utforskar vilka föreställningar åtta högstadietjejer har om genus och huruvida de anser att ett dramapedagogiskt likabehandlingsprojekt påverkar dem eller omgivningen. De teoretiska perspektiv som används innefattar begrepp som genusnormer, genuskontrakt och konstruktion av genus. Studien följer två åk 7 klasser i två olika skolor medan de deltar i arbetet. Jag väljer att följa dessa båda, då jag får intrycket att klassernas gruppklimat skiljer sig åt markant. Genom att observera det dramapedagogiska projektet får jag inblick i vilka metoder som används samt en uppfattning om hur eleverna själva problematiserar ämnet genus, hur de reagerar på uppgifterna, såväl som hur klasserna fungerar. Studien fortsätts genom intervjuer med fyra tjejer från varje klass för att få en djupare förståelse för deras tankar om genus samt hur de har emottagit genusarbetet. Under intervjuerna visar det sig att alla åtta tjejer uppfattar sig underordnade killarna. De påtalar många situationer i vilka de blir nedvärderade av sin omgivning på grund av sitt kön. Fortsättningsvis är de högst medvetna om vilka begränsningar som finns för både tjejer och killar. Det framkommer att genusnormer är viktiga att följa och att de själva på olika sätt strävar efter att passa in. Vad gäller frågan om projektet påverkat dem eller omgivningen skiljer sig uppfattningarna i de två klasserna emellertid åt. I den ena klassen hävdar tjejerna att de själva fått många nya tankar om genus såväl som att både klass och lärare varit tankfulla efter projektet. Tjejerna från den andra klassen menar att projektet varken påverkat dem eller klassen. Jag relaterar de olika uppfattningarna till de intryck jag får av respektive klassklimat under observationerna. I den klass där eleverna anser projektet givande är atmosfären negativ och grupperad, medan stämningen i den andra klassen känns öppen och tillåtande. De tjejer som har ett tryggt klassklimat menar att de inte känner sig särskilt begränsade av genusnormer.

<p>Mitt mål med det här arbetet var att ta reda på vad livsfrågor kan innebära för undervisningen i religionskunskap och vilka livsfrågor som ungdomar idag anser är viktiga. Den attitydundersökning som jag genomfört i tre nionde klasser och jämfört med vad Hartman kom fram till i sin undersökning tio år tidigare har visat att ungdomar idag intresserar sig mer för vardagliga problem och relationer än t.ex. frågor om det finns en Gud. Min undersökning visade att ungdomar bland annat finner frågor som de om människor är lika mycket värda och hur en bra kamrat ska vara som något viktigt och intressant att fundera kring. De två begrepp som jag har undersökt närmare, förståelse och reflektion, utifrån läroplanen, kursplanen och litteratur, har stött på svårigheter då jag analyserat dem mot bakgrund av verkligheten i skolan, med allt vad det innebär av lokala kursplaner och betygsättning. Jag har funnit att livsfrågor lätt glöms bort och får stå tillbaka för den traditionella undervisningen i religionskunskap med betoning på kunskaperna om de olika religionerna. Detta beror nog på att arbetet med livsfrågor lätt kan uppfattas som problematiskt just för att man som lärare kan känna rädsla inför att det inte finns några färdiga svar eller att det är svårt att betygsätta. Arbetet med livsfrågor är ingen enkel process, den upptas av frågor som söker sitt mål eller ett svar och speglar en individs personliga erfarenheter och kan därför upplevas som jobbigt för eleverna. Jag hävdar att skolan är ett utmärkt forum för att ta upp livsfrågor.</p> / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 4-9 ht 2003.