In this essay I follow the traditions of the continental didactics and use phenomenology and hermeneutics to examine how I, as a Special Educational Needs teacher, can develop my skills in making teachers adopt a more inclusive approach. The teachers and I have often got different agendas; I seek to change the teaching in order to fit the students, whereas the teachers wish for me to help the students manage the prevailing teaching practice. Traditionally this has been a task for the remedial teachers. In Sweden there is a difference, however a lack of clarity formally as well as practically, in the definition of these two professions, which indeed makes my assignment ever so challenging. One of the tools I have often applied is to plan and teach together with the teachers, to function as a role model. However, this method is not always a successful one and certain conditions seem necessary to make it work. In my conclusion I claim that motivation, voluntariness and security are three keywords but also that reflecting tutorial dialogues are of utter importance. My own approach is essential during these dialogues, how I choose to view the differences but also how eager I am to investigate the comprehension horizon of the Other, which ultimately leads to the question how willing I am to change myself in order to establish a genuine learning dialogue. Keywords: Special Educational Needs Teacher, master-apprentice, tutoring, learning dialogue, practical knowledge

I denna uppsats presenteras en glimt av upplevelserna och förväntningarna hos förstaårselever på gymnasiet som studerar musik. Syftet med studien är att bidra till en tydligare uppfattning kring hur sångelever ser på sånglektioner i början av deras utbildning samt vad de förväntar sig från deras lektioner och av sångpedagogerna. För att få fram ett material för studien så har elever som går sin första termin på estetiska programmet med inriktning musik intervjuats. Därefter har Interpretative Phenomenological Analysis använts för att analysera materialet. Den fenomenologiska grunden i detta teoretiska ramverk erbjuder ett neutralt perspektiv där förutfattade meningar i så stor utsträckning som möjligt plockas bort. Detta görs i syfte att få en så bred och tydlig bild av elevernas egna tankar och upplevelser som möjligt. Resultatet visar att eleverna är medvetna om sin egen utveckling men att de upplever att de saknar kunskap inom området och att sångpedagogen kan bidra med kompetens och ett kritiskt öga i syfte att underlätta deras utveckling som sångare. De huvudsakliga områdena av undervisningen som eleverna tar upp som viktiga är: feedback, en bra relation till sångpedagogen samt en tydlig struktur på undervisningen där elevernas utveckling och individuella förutsättningar står i fokus.