Syftet med uppsatsen är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare i grundskolan resonerar kring eventuella mål- och intressekonflikter som kan uppstå när vägledningen ska utformas med utgångspunkt från individens intressen, förmågor och fria vilja samtidigt som arbetsmarknadens behov ska beaktas för att säkerställa en bättre kompetensförsörjning. Kopplat till förekomsten av eventuella målkonflikter undersöks även hur studie- och yrkesvägledningen skulle kunna utvecklas med hänsyn till både individens och arbetsmarknadens behov. Frågeställningarna lyder; hur resonerar studie- och yrkesvägledare i grundskolan kring eventuella målkonflikter i vägledningsarbetet när det gäller att tillgodose enskilda elevers intressen, förmågor och fria vilja, å ena sidan, och kompetensförsörjningsbehoven på arbetsmarknaden å andra sidan samt hur kan arbetet kring vägledningen utvecklas för att på bästa sätt tillgodose både individens intressen och arbetsmarknadens behov enligt studie- och yrkesvägledare i grundskolan? Utifrån undersökningsområdet har vi valt att använda kvalitativ metod. Det empiriska materialet har analyserats utifrån följande teoretiska utgångspunkter; STF, CIP-teorin och begreppet handlingshorisont. Huvudresultatet visar delvis på hur studie- och yrkesvägledare resonerar kring eventuella målkonflikter, där flertalet informanter upplever att målkonflikter förekommer i det dagliga vägledningsarbetet samt att individens behov i dagsläget är det som främst sätts i fokus. Resultatet visar även på att det finns en del förbättringspotential gällande målkonflikterna såsom brister i den vida vägledningen, avsaknad av studie- och yrkesvägledning i lägre åldrar samt brist på engegemang från och samverkan med näringslivet, kommuner och regioner.