Automotive industry has moved from manufacturing automobiles using mechanical units to using Electronic Control Units (ECUs). One of the integral parts of ECUs are the microcontrollers. Selecting the right microcontroller unit for the ECU in automotive industry, involves high time and cost factors, as several criteria need to be examined for each microcontroller in the market. There is a need for a methodology for selection of the microcontroller based on the given requirements, with the aid of some tools, to reduce the time and cost factors. This thesis involves determining criteria for automotive microcontrollers and selection of the microcontroller by following a systematic process. A part of the systematic process involves filtering or ranking microcontrollers according to the requirements and plotting microcontrollers for the required criteria along with pareto-front analysis of rank versus cost. Ranking of microcontrollers is done using Goal Programming and Technique for Order of Preference by Similarity to Ideal Solution (TOPSIS) methods. The result from the thesis shows various criteria for the microcontroller in an ECU and the methodology to be followed for microcontroller selection using case study of Exterior Lighting System. The results of Goal Programming and TOPSIS methods show that they could provide good aid in selection by ranking the microcontrollers along with pareto-front analysis. Finally, a selection methodology guideline has been formulated to aid the selection process with the help of the methods. / Fordonsindustrin har gått från att tillverka bilar med mekaniska styrsystem till att använda elektroniska styrenheter (ECU:er). En central del i styrenheterna är mikrokontrollers. Att välja rätt mikrokontroller för en ECU i fordonsindustrin är tidskrävande och kostnadsintensivt eftersom många faktorer behöver tas i beaktning och undersökas för varje mikrokontroller på marknaden. Det finns ett behov för en metod att välja mikrokontroller utifrån en given kravställning, med hjälp av olika verktyg, för att minska utvecklingstid och kostnad. Detta examensarbete handlar om att fastställa relevanta kriterier för fordonsrelaterade applikationer som använder mikrokontrollers samt urval av mikrokontrollers genom att följa en systematisk metod. En del av den metoden är filtrering och rangordning av alternativen utifrån kravställningen och visualisering hur jämförelsealternativen uppfyller kravställningen jämte Pareto-front analys mellan rangordning och kostnad. Rangordning görs med hjälp av metoderna Målprogrammering och Technique for Order of Preference by Similarity to Ideal Solution (TOPSIS). Resultatet av examensarbetet visar olika kriterier för en mikrokontroller i en ECU och metoderna att använda sig av för val av mikrokontroller i studieexemplet ett belysningsstyrningssystem. Resultaten av metoderna målprogrammering och TOPSIS visar att de kan vara till god hjälp i valet genom rangordning av mikrokontrollers med tillägg av Pareto-front-analys. Slutligen har en guide för urvalsmetod skapats för att hjälpa urvalsprocessen med hjälp av metoderna.

The spread of COVID-19 pandemic in the world and the importance of controlling it in all regions have made managing this crisis a great challenge for all countries. The devastating effect on global automotive supply chains due to the disruptions has resulted in losses and shut down of production facilities owing to government restrictions due to the spread of infections leading to supply breakdown across all tiers of supply chain. It has resulted in shortage of crucial components to the automobile industry. A stochastic goal programming model is developed to incorporate disruptions in the supply chain. The model is used to simulate the current crisis of COVID-19 as numerical cases. Supply chain resilient strategy such as China Plus One strategy that involves diversification of supplier base to other locations along with China is analysed. The key finding is that a China-Plus-One strategy appears to be beneficial to both parties involved, organizations that seek to pursue it for reasons of risk diversification, cost reduction or avoidance of overreliance on China and for Plus-One host economies which gain the benefits of FDI. The contribution of the study is in integrating the supply chain resilience literature and operational research tools to model a global supply chain under uncertainty and making a case for change in supply chain strategy from efficient supply chain to resilient supply chains. The study attempts to support the implementation of the China Plus One Strategy as the most suitable resilient strategy post COVID-19. / Spridningen av covid-19-pandemin i världen och vikten av att kontrollera den i alla regioner har gjort att hantera denna kris till en stor utmaning för alla länder. Den förödande effekten på globala fordonsförsörjningskedjor på grund av störningarna har resulterat i förluster och nedläggningar av produktionsanläggningar på grund av statliga restriktioner på grund av spridningen av infektioner som leder till leveransuppdelning över alla nivåer av försörjningskedjan. Det har resulterat i brist på avgörande komponenter till bilindustrin. En stokastisk målprogrammeringsmodell utvecklas för att införliva störningar i försörjningskedjan. Modellen används för att simulera den nuvarande krisen med COVID-19 som numeriska fall. En strategi för motståndskraftig leveranskedja som China Plus En strategi som innebär diversifiering av leverantörsbasen till andra platser tillsammans med Kina analyseras. Nyckelresultatet är att en China-Plus-One-strategi verkar vara till nytta för båda inblandade parter, organisationer som försöker eftersträva den på grund av riskdiversifiering, kostnadsreduktion eller undvikande av övertilltro till Kina och för Plus-One-värdekonomier som vinner fördelarna med utländska direktinvesteringar. Studiens bidrag är att integrera litteraturen om försörjningskedjans motståndskraft och operativa forskningsverktyg för att modellera en global försörjningskedja under osäkerhet och göra ett argument för förändring av strategin för försörjningskedjan från effektiv försörjningskedja till spänstiga försörjningskedjor. Studien försöker stödja implementeringen av China Plus One-strategin som den mest lämpliga motståndskraftiga strategin efter COVID-19.