<p>Den här studien har ett tudelat syfte där huvuddelen utreder vilka behov och syften två svenska möbelföretag har i att kommunicera produkters miljöprestanda idag. Delsyftet i studien var att se om de studerade företagen har användning för miljödeklarationer för sina syften och behov i produktkommunikationen. För att samla in empiri användes kvalitativa intervjuer. Utifrån en kategorisering av resultatet kunde materialet diskuteras tillsammans med utvalda kommunikativa begrepp samt rådande forskning som behandlar miljödeklarationen och relaterade ämnens koppling till kommunikation.</p><p>Av diskussionen framgick att företagen kommunicerar produkter främst utefter krav som ställs från kunden. Syftena med produktkommunikationen är att sändarna i kommunikationsprocessen förmedlar budskapet om bra produkter som framställs ur ett helhetsperspektiv på miljöarbetet. Idag kommuniceras produkterna främst genom den allmänna marknadsföringen såsom hemsida och försäljare, men även reaktivt via miljödeklarationer. Om möbelföretagen definierar målgrupperna och kundernas kompetens i kommunikationsprocessen kan framtida användning av miljödeklarationen bli effektiv.</p><p>Studien visar slutligen att miljödeklarationen, som kommunikationsverktyg för produkters miljöprestanda, skulle kunna fungera kompletterande till möbelföretagens rådande marknadsföring och således infria de krav som ställs.</p>

<p>I dagens samhälle är det oerhört viktigt att företag arbetar med sitt varumärke och får det att synas i mängden av varumärken och produkter. Syftet med denna uppsats är att utreda och analysera vilka komponenter som används i ett varumärkesarbete för att utveckla sig och bli konkurrenskraftig. Uppsatsen redogör för hur tre utvalda möbelföretag arbetar med sitt varumärke och vad som gör dem konkurrenskraftiga. Uppsatsen har en kvalitativ utformning med en fallstudieansats. Vi har genomfört en fallstudie av varumärkena Swedese, Karl Andersson & Söner samt Lammhults Homes varumärken Ire och Voice. Vi har analyserat den insamlade empirin utifrån vår teoretiska referensram, som innehåller teorier om identitet, varumärkesplattform, marknadsmix samt målgrupp och segment. Studien visar att metoderna från vår teoretiska referensram kan appliceras på företag i möbelbranschen och hjälpa dem i sitt varumärkesarbete. Vidare visar studien att de tre företagen har insett vikten av att arbeta kontinuerligt med sitt varumärke för att vara framgångsrika. Resultatet visar att det personliga mötet och skapandet av relationer som kallas för personlig försäljning fortfarande är en av de viktigaste kommunikationskanalerna för företag inom möbelbranschen. En slutsats efter att ha studerat fallföretagen närmare är deras produkter i sig i kombination med deras varumärken det som gör dem konkurrenskraftiga. Teorierna vi har tagit del av i marknadsföringsmixen och varumärkesplattformen talar för att den fortfarande är aktuell i dagens varumärkesarbete.</p>

I dagens samhälle är det oerhört viktigt att företag arbetar med sitt varumärke och får det att synas i mängden av varumärken och produkter. Syftet med denna uppsats är att utreda och analysera vilka komponenter som används i ett varumärkesarbete för att utveckla sig och bli konkurrenskraftig. Uppsatsen redogör för hur tre utvalda möbelföretag arbetar med sitt varumärke och vad som gör dem konkurrenskraftiga. Uppsatsen har en kvalitativ utformning med en fallstudieansats. Vi har genomfört en fallstudie av varumärkena Swedese, Karl Andersson &amp; Söner samt Lammhults Homes varumärken Ire och Voice. Vi har analyserat den insamlade empirin utifrån vår teoretiska referensram, som innehåller teorier om identitet, varumärkesplattform, marknadsmix samt målgrupp och segment. Studien visar att metoderna från vår teoretiska referensram kan appliceras på företag i möbelbranschen och hjälpa dem i sitt varumärkesarbete. Vidare visar studien att de tre företagen har insett vikten av att arbeta kontinuerligt med sitt varumärke för att vara framgångsrika. Resultatet visar att det personliga mötet och skapandet av relationer som kallas för personlig försäljning fortfarande är en av de viktigaste kommunikationskanalerna för företag inom möbelbranschen. En slutsats efter att ha studerat fallföretagen närmare är deras produkter i sig i kombination med deras varumärken det som gör dem konkurrenskraftiga. Teorierna vi har tagit del av i marknadsföringsmixen och varumärkesplattformen talar för att den fortfarande är aktuell i dagens varumärkesarbete.

Den här studien har ett tudelat syfte där huvuddelen utreder vilka behov och syften två svenska möbelföretag har i att kommunicera produkters miljöprestanda idag. Delsyftet i studien var att se om de studerade företagen har användning för miljödeklarationer för sina syften och behov i produktkommunikationen. För att samla in empiri användes kvalitativa intervjuer. Utifrån en kategorisering av resultatet kunde materialet diskuteras tillsammans med utvalda kommunikativa begrepp samt rådande forskning som behandlar miljödeklarationen och relaterade ämnens koppling till kommunikation. Av diskussionen framgick att företagen kommunicerar produkter främst utefter krav som ställs från kunden. Syftena med produktkommunikationen är att sändarna i kommunikationsprocessen förmedlar budskapet om bra produkter som framställs ur ett helhetsperspektiv på miljöarbetet. Idag kommuniceras produkterna främst genom den allmänna marknadsföringen såsom hemsida och försäljare, men även reaktivt via miljödeklarationer. Om möbelföretagen definierar målgrupperna och kundernas kompetens i kommunikationsprocessen kan framtida användning av miljödeklarationen bli effektiv. Studien visar slutligen att miljödeklarationen, som kommunikationsverktyg för produkters miljöprestanda, skulle kunna fungera kompletterande till möbelföretagens rådande marknadsföring och således infria de krav som ställs.

The textile industry is one of the most polluting industries globally and needs to change to meet the UN's Sustainable Development Goals. Cotton fabric constitutes approximately 50% of all textiles. Its production is complex, and it is crucial to map all its processes to assess the environmental impact. Life cycle assessment (LCA) is a common tool to execute this, and there are software tools to simplify the conduction. However, the complexity of textile production, especially the pretreatment process, makes the assessments time-consuming. Therefore, this thesis examined how the environmental assessment of the cotton fabric could be more efficiently organised. The study was an exploratory single case study at a large furniture company. To pursue, the literature processed the topics of designing and producing cotton fabric, environmental assessment of cotton fabric, and organising environmental assessment. The results and analysis were formulated into the three themes: organising environmental assessment, environmental data management, and circularity. Also, the environmental data from the pretreatment process was presented. The discussion of the findings resulted in some conditions to organise for a more efficient environmental assessment of cotton fabric and applicable to other products. Based on the literature and empirics, the conditions were concluded in requirement, development, and potential. In general, the need for an extended LCA tool which enables comparison of processes and includes all sustainability aspects was discovered. Further, to organise the execution of environmental assessment more efficiently, the study clarified the importance of increasing communication and transparency. Meanwhile, extending the data management authority to experts in the textile department to relieve the environmental department. / Textilindustrin är en av de mest förorenande industrierna globalt och behöver förändras för att uppfylla FN:s hållbara utvecklingsmål. 50% av alla textilier består av bumull. Dess produktion är komplex och det är avgörande att kartlägga alla dess processer för att bedöma miljöpåverkan. Livscykelanalys (LCA) är ett vanligt verktyg för att utföra detta, och det finns mjukvaruverktyg för att förenkla utförandet. Komplexitet i textilproduktion, särskilt förbehandlingsprocessen, gör dock bedömningarna tidskrävande. Därför undersökte denna rapport hur miljöbedömningen av bomullstyget kan organiseras mer effektivt. Studien var en explorativ enskild fallstudie på ett stort möbelföretag. Litteraturen behandlade ämnena design och tillverkning av bomullstyg, miljöbedömning av bomullstyg och organisering av miljöbedömning. Resultaten och analysen formulerades i de tre teman: organisering av miljöbedömning, miljödatahantering och cirkularitet. Även miljödata från förbehandlingsprocessen presenterades. Diskussionen av empirin resulterade i förutsättningar för att organisera en mer effektiv miljöbedömning av bomullstyg, som även är tillämpbar på andra produkter. Baserat på litteraturen och empirin gavs förutsättningarna i form av krav, utveckling och potential. Sammanfattningsvis upptäcktes behovet av ett utökat LCA-verktyg som möjliggör jämförelse av processer och inkluderar alla hållbarhetsaspekter. Vidare, för att organisera genomförandet av miljöbedömningar mer effektivt, klargjorde studien vikten av att öka kommunikationen och transparensen. Dessutom utöka datahanteringsbehörigheten till experter på textilavdelningen för att avlasta miljöavdelningen.