The general purpose of this dissertation is to study picture communication in picture books and it addresses the following questions: What is the illustrator’s role in the process of making a picture book? What communicative qualities do pictures have in picture books and how do pictures interact with texts? What methods do illustrators use to visualize the meaning of stories in picture books? A genre analysis, a literature study and an interview of a professional illustrator has been conducted to answer the questions. I found that all objects that make up pictures, the arrangement, colours and shapes contribute to the meaning in diverse ways. Pictures also communicate in a different way than texts. An important difference between pictures and texts in the context of picture books is that pictures are more open for interpretation. Text in picture books can help to define the meaning of pictures but if the text and the pictures are too coherent the message may feel repetitive and might not engage the reader.   Pictures do more easily provoke feelings and are more suited for descriptions. The notion of movement is also essential in picture books. The illustrator’s task is to interpret the text and form characters, scenes and ambiences, and to keep the story moving forward. After my study it is clear that communication in picture books varies a lot. Illustrators relate to texts very differently and have a lot of possibilities to use different methods and styles to approach the meaning of stories.

Förskolan har riktlinjer från Skolverket i form av en läroplan. Förskolan är ett komplement till hemmet och en riktlinje i läroplanen berättar att hemmet ska göras delaktig och involverad i verksamheten. Studien undersöker vårdnadshavarnas synsätt, deras uppfattningar om den vardagliga informationen från förskolan till hemmet, för att senare kunna göra vårdnashavarna delaktiga och involverade i förskolans verksamhet. Forskning kan ge förutsättningar, tips och råd om hur verksamheten ska göra kommunikationen effektiv från förskola till hem. Med hjälp av en kvalitativ forskningsmetod med enkäter undersöker studien dilemmat kring problematiken av delaktiga och involverade vårdnadshavare. För att ta reda på hur informationen upplevs undersöker studien hur informationsutbytet, relationen och tvåvägskommunikation mellan förskola och hem ser ut och påverkar vårdnadshavarnas inflytande i förskolans verksamhet. Resultatdelen redovisar och presenterar olika perspektiv och tankar om informationsutbytet. Envägs och tvåvägskommunikationen ligger till grund för hur relationen mellan förskola och hem blir och visar därigenom hur informationsutbytet påverkas. Resultatkapitlet presenterar vårdnadshavarnas uppfattningar av tidsbristen i förskolans verksamhet och hur en önskan med månadsbrev i informationsutbytet blir stor. Vidare diskuteras hur informationen upplevs som förståelig men inte tillräcklig och hur detta kan påverka relationen mellan förskola och hem och dess informationsutbyte. Brus är ett tema som diskuteras påverka relationen, informationen och kommunikationen. Att barnen bör sättas i fokus och goda relationer kan ge förutsättningar till ett bra informationsubyte är ett annat tema som diskuteras och problematiseras.

<p>Syftet med denna studie har varit att undersöka utifrån pedagogernas perspektiv hur de hanterar konflikter som uppstår mellan elever i förberedelseklass då svenska språket brister, eftersom under min verksamhet förlagda utbildningsperioderna upplevde jag att dessa var en del av skolverkligheten. Mitt intresse har varit att även ta reda på vilka tillvägagångssätt pedagogerna använder sig av för att hjälpa dessa elever hantera konflikterna. Jag har gjort en kvalitativ ansats där kvalitativa intervjuer gjordes med sex pedagoger verksamma i förberedelseklasser i en grundskola F- 9 samt studerat tidigare litteratur och forskningen inom området. Mina resultat visar dels hur olika konflikter uppstår bland dessa elever, dels att pedagogerna anses var en viktig del för att en konflikt ska kunna hanteras mellan två elever. Vidare synliggörs olika metoderna pedagogerna använder sig av för att hjälpa barnen vid konflikthantering och i ett förebyggande syfte när det svenska språket är bristfälligt. Slutsatsen som dras utifrån kommunikationsteorin och den relevanta litteraturen är att kommunikation kan ske genom andra vägar en bara talspråket. Tillvägagångssätten pedagogerna använder sig för att hjälpa eleverna att hantera konflikter tar stöd bland annat i kroppsspråket, bilder och symboler. Därigenom skapas alternativa kommunikationsvägar för pedagogerna att hantera konflikter som uppstår mellan eleverna i förberedelseklasser.</p>

<p>Syftet med denna uppsats var att utifrån ett kommunikationsteoretiskt perspektiv granska hur en kommun arbetar med kommunikationen av mål och visioner mot sina förskolor, kommunala och fristående. Vidare ämnade vi undersöka huruvida det finns skillnader i kommunens sätt att kommunicera med de två olika typerna av förskola. Med detta mål i sikte genomfördes en fallstudie av en svensk kommun: Haninge kommun. Vi utförde intervjuer med tre tjänstemän på Barn- och utbildningsförvaltningen och fem förskolerektorer varav två var rektorer för kommunala förskolor. Därefter gjorde vi en enkätundersökning bland personalen på förskolorna vars rektorer hade intervjuats. Valet av intervju- och enkätdeltagare gav ett brett perspektiv som gjorde att vi fick en bild av hur kommunikationen sker genom de tre leden, från förvaltningstjänstemännens till förskolepersonalens nivå.</p><p>I studien framkom att det finns brister i kommunikationen hos Haninge kommun. Det finns stora skillnader mellan hur kommunikationen med fristående respektive kommunala förskolor sker. De fristående står bland annat helt utanför kommunens intranät och e-postsystem vilket gör att en stor del av informationen om kommunens mål och visioner inte når dem. De är istället hänvisade till andra kommunikationskanaler som exempelvis kommunens hemsida där de själva får leta upp den information de söker. De fristående förskolorna bjuds inte heller in till de rektorsmöten som hålls varannan vecka och där förvaltningstjänstemännen och förskolerektorerna deltar. Den så kallade kvalitetsredovisningen där förskolornas resultat mäts i bland annat nöjdhetsenkäter har de fristående först förra året, 2007, fått delta i men då utan den uppföljning kommunen gör med de kommunala förskolorna. De får söka efter och tolka resultaten själva, inget initiativ har tagits av kommunen till att diskutera de respektive förskolornas resultat. Vidare är kommunens kommunikationsvägar flexibla och tjänstemän,</p><p>rektorer och förskolepersonal kan använda de kommunikationsvägar de finner bäst lämpade.</p>

Syftet med denna uppsats var att utifrån ett kommunikationsteoretiskt perspektiv granska hur en kommun arbetar med kommunikationen av mål och visioner mot sina förskolor, kommunala och fristående. Vidare ämnade vi undersöka huruvida det finns skillnader i kommunens sätt att kommunicera med de två olika typerna av förskola. Med detta mål i sikte genomfördes en fallstudie av en svensk kommun: Haninge kommun. Vi utförde intervjuer med tre tjänstemän på Barn- och utbildningsförvaltningen och fem förskolerektorer varav två var rektorer för kommunala förskolor. Därefter gjorde vi en enkätundersökning bland personalen på förskolorna vars rektorer hade intervjuats. Valet av intervju- och enkätdeltagare gav ett brett perspektiv som gjorde att vi fick en bild av hur kommunikationen sker genom de tre leden, från förvaltningstjänstemännens till förskolepersonalens nivå. I studien framkom att det finns brister i kommunikationen hos Haninge kommun. Det finns stora skillnader mellan hur kommunikationen med fristående respektive kommunala förskolor sker. De fristående står bland annat helt utanför kommunens intranät och e-postsystem vilket gör att en stor del av informationen om kommunens mål och visioner inte når dem. De är istället hänvisade till andra kommunikationskanaler som exempelvis kommunens hemsida där de själva får leta upp den information de söker. De fristående förskolorna bjuds inte heller in till de rektorsmöten som hålls varannan vecka och där förvaltningstjänstemännen och förskolerektorerna deltar. Den så kallade kvalitetsredovisningen där förskolornas resultat mäts i bland annat nöjdhetsenkäter har de fristående först förra året, 2007, fått delta i men då utan den uppföljning kommunen gör med de kommunala förskolorna. De får söka efter och tolka resultaten själva, inget initiativ har tagits av kommunen till att diskutera de respektive förskolornas resultat. Vidare är kommunens kommunikationsvägar flexibla och tjänstemän, rektorer och förskolepersonal kan använda de kommunikationsvägar de finner bäst lämpade.

Syftet med denna studie har varit att undersöka utifrån pedagogernas perspektiv hur de hanterar konflikter som uppstår mellan elever i förberedelseklass då svenska språket brister, eftersom under min verksamhet förlagda utbildningsperioderna upplevde jag att dessa var en del av skolverkligheten. Mitt intresse har varit att även ta reda på vilka tillvägagångssätt pedagogerna använder sig av för att hjälpa dessa elever hantera konflikterna. Jag har gjort en kvalitativ ansats där kvalitativa intervjuer gjordes med sex pedagoger verksamma i förberedelseklasser i en grundskola F- 9 samt studerat tidigare litteratur och forskningen inom området. Mina resultat visar dels hur olika konflikter uppstår bland dessa elever, dels att pedagogerna anses var en viktig del för att en konflikt ska kunna hanteras mellan två elever. Vidare synliggörs olika metoderna pedagogerna använder sig av för att hjälpa barnen vid konflikthantering och i ett förebyggande syfte när det svenska språket är bristfälligt. Slutsatsen som dras utifrån kommunikationsteorin och den relevanta litteraturen är att kommunikation kan ske genom andra vägar en bara talspråket. Tillvägagångssätten pedagogerna använder sig för att hjälpa eleverna att hantera konflikter tar stöd bland annat i kroppsspråket, bilder och symboler. Därigenom skapas alternativa kommunikationsvägar för pedagogerna att hantera konflikter som uppstår mellan eleverna i förberedelseklasser.

Vad en konstnär vill med sin konst och hur den uppfattas behöver inte vara samma sak. Ulf Trotzig (1925 – 2013) hade många utställningar som konstnär, men vad ville han med sin konst och hur uppfattades detta av tidningarnas skribenter? Med utgångspunkt i kommunikationsteori och genom content analysis och en diskursanalys belyses hur Trotzig såg på sitt konstnärskap hur konstkritiker/skribenter uppfattade hans konst samt hur dessa stämde överens. Ett randomiserat stickprov på 42 av 84 tidningsartiklar och notiser ingår i studien.   Trotzig genomgick flera stadier, från kubism till abstrakt och landade i en egen version av abstrakt expressionism. Han ville skapa rörelse med sin färg, vind som blåser genom träd, en fågel som dras med av vinden, natur i rörelse. För Trotzig kom färgen först och rörelsen skapades av färgen. Skribenterna uppfattade konsten på ett likartat sätt, men satte rörelsen först. Studien konstaterar att det Trotzig ville också uppfattades av tidningarnas skribenter. Diskursmässigt är samtliga kategorier stängda, utom en som är öppen: skribenternas egna omdömen och upplevelser. Med en öppen diskurs avses att det finns mer än en dominerande åsikt.   En forskningsfråga var även att se om kommunikationsteori kan vara en utgångspunkt vid denna typ av studier. Kommunikationen mellan konstnär och skribenterna fungerade väl. Kommunikationsteorin gjorde det enklare i undersökningen för att ställa konstnärens sändning mot skribenternas mottagande. Troligen hade resultatet erhållits även utan denna teori, men dels gör det jämförelsen tydligare och dels om det hade varit skillnader mellan sändning och mottagande hade analysen av dessa varit enklare med teorin.

På läkemedelsföretaget AstraZeneca finns ett webb-baserat system för fildelning, eRoom, som är tänkt att ge en delad, säker arbetsplats på Internet så att spridda projektgrupper kan genomföra gemensamma projekt. Detta examensarbete har sin grund i att flera användare i Sverige inte var helt nöjda med systemet, dess tillgänglighet, struktur och kognitiva aspekter. Jag vill, med eRoom som en fallstudie, undersöka vad det generellt kan finnas för faktorer som påverkar hur nöjda användare är med ett CSCW-system. Arbetet grundar sig i teknometodologi och kommunikationsteori och tillämpas på domänen CSCW-system. De metoder som använts är en större enkätundersökning, intervjuer samt det kunskap sprunget ur det författarens medlemskap i gruppen som uppnåtts under arbetets gång. Ett av de största problemen är att eRoom inte används till kommunikation och samarbete mellan spridda projektgrupper. Istället används det som arkiv och dokumenthanteringssystem av personer som befinner sig fysiskt nära varandra och har andra sätt att kommunicera och samarbeta. Detta beror på att systemet inte kan förmedla sin funktion och kommunicera med användarna på ett bra sätt, vilket gör att systemet inte heller stöder användaren i det som är systemets grundläggande funktion. System av den här typen måste även vara bättre än befintliga sätt att utföra liknande arbetsuppgifter, vilket eRoom är när det gäller dokumenthantering, men inte när det gäller kommunikation och samarbete.

No description available.

The aim of this master’s thesis is to obtain greater understanding of how children relate to the film medium and their experiences. This is obtained by listening to the children and observing their verbal and nonverbal communication in two focus group interviews. Children’s access to and selection of film are due to adult’s restrictions. Science has focused on the side effects that come along when children are exposed to violent action films. As a theoretical starting point, I used communication theory and Argyle’s (1972) non verbal codes to interpret the children’s body language. The empirical results are linked to earlier research and analysed according to four different themes, all connected to the nonverbal codes. The children like the strong feelings that come along with their experiences; still they want to understand the plot in the films. They explain to each other when they can connect to their own experiences and seek for support when needed. They express mixed feelings when it comes to downloading from the Internet because it is illegal, yet they are excited over the fact that it takes a short time and they appreciate to have access. Watching film gives a different kind of understanding compared to reading, since more senses are involved. The children don’t believe producers will make more films suited to children’s wants and needs in the future. / Uppsatsnivå: D