This descriptive research examines the performance on reading comprehension of four gifted adolescents participating in a reading enrichment program. This performance is related to the variables associated to the gifted performance following the model developed by Mönks: motivation, creativity, high ability, school, peers and family. Results showed that school does not satisfy the cognitive needs of these students and it does not offer the required social support either. The family provides the main social support. The motivation, creativity, the high level of language and concentration of the participants facilitate learning. The reading program is described by the participants as motivating due to the subject-matters and methodology; furthermore, due to the opportunity to deal with peers who have a similar cognitive level. / Esta investigación de nivel descriptivo examina el desempeño en comprensión de lectura de cuatro adolescentes talentosos durante un programa de enriquecimiento en lectura. Este desempeño es relacionado con las variables asociadas a la conducta talentosa, de acuerdo al modelo de Mönks: motivación, creatividad, alta capacidad, escuela, pares y familia. Se encontró que la escuela no satisface las demandas cognitivas ni brinda el soporte social esperado. La familia brinda el soporte social principal. La motivación, la creatividad, el alto nivel de lenguaje y de concentración de los participantes facilitan el aprendizaje. El programa de lectura es descrito por los participantes como motivador debido a los temas y la metodología; además, por la oportunidad del intercambio con pares del mismo nivel cognitivo.

Syftet med undersökningen var framförallt att ge elever möjlighet att beskriva sina upplevelser av matematikundervisning och betygssättning i grundskolan. Vi ville också se vad som påverkar elevers intresse och motivation för att lära sig matematik. Eftersom både betyg och undervisning är något som ständigt debatteras i media samt att forskning inom området ofta utgår ur andra perspektiv valde vi att fokusera på eleven och elevens berättelse. Vi utgick från forskningsfrågorna: Hur beskriver eleverna sina upplever av matematikbetygen och betygsättningen i grundskolan?  Hur beskriver eleverna vad som påverkat deras intresse och motivation för att lära sig matematikämnet? Eftersom det empiriska materialet samlats in genom öppna intervjuer med elever och bygger på deras berättelser, så valde vi att inspireras av den narrativa forskningsmetoden. Resultatet visar att betygen inte har så stor betydelse när det gäller motivation till att prestera bättre. Elever som höjt sina betyg uttrycker i större utsträckning att de gillar problemlösning och de verkar mer medvetna om betygen än de som har som sänkt sina betyg. Det som har påverkat intresse och motivation är lärarens förhållningssätt, intresse och stöd från föräldrar och elevers förmåga att sätta upp mål och jobba mot dem.

Följande empiriska studie inriktar sig på matematiskt begåvade elever i årskurs F-3. Alla elever har rätt att få ledning och stimulans i sin utveckling, även de som lätt når kunskapskraven. Trots det har både forskning och våra egna erfarenheter visat att matematiskt begåvade elever ofta glöms eller prioriteras bort i klassrummen. Studien syftar därför till att undersöka hur verksamma lärare beskriver att de arbetar med matematiskt begåvade elever. Studiens frågeställningar fokuserar på att undersöka hur matematiskt begåvade elever identifieras samt vilka aktiviteter och utmaningar som finns vid undervisning av dessa elever enligt verksamma lärare i årskurs F-3. I studien samlas data in genom en metodkombination av såväl kvantitativ som kvalitativ karaktär. Kvantitativa data samlas in genom en enkätundersökning och kvalitativa data samlas in genom intervjuer. Empirin bearbetas och granskas genom en innehållsanalys med hjälp av kategoriseringsscheman. Data analyseras i förhållande till Krutetskiis teori, Mönks triadiska interdependensmodell och MEF, vilka är studiens ramverk. Resultatet visar att verksamma lärare använder olika tillvägagångssätt för att identifiera matematiskt begåvade elever, där en kombination av metoder är vanligast. Exempelvis uppmärksammas elevers förmågor och det används olika tester. Vilka matematiska aktiviteter som används skiljer sig åt mellan lärare. En gemensam faktor är att de på något sätt använder sig av en differentierad undervisning där elever arbetar både enskilt och i grupp. Verksamma lärare påtalar även att det finns många utmaningar i arbetet med matematiskt begåvade elever. En av de vanligaste utmaningarna är bristen på tid och att matematiskt begåvade elever ofta prioriteras bort. Slutsatsen är att verksamma lärare identifierar matematiskt begåvade elever i relation till olika matematiska aktiviteter, där aktiviteterna skiljer sig mellan lärare. Vidare finns det matematiska aktiviteter som är mer vanligt förekommande för att utmana elever. Lärare verkar besitta kunskapen om hur de ska arbeta för att utmana elever men däremot finns det faktorer som hämmar möjligheten att arbeta på ett sådant sätt.