En kvalitativ undersökning har genomförts med syftet att studera svenska gymnasieelevers förståelse av begreppet kemisk reaktion. 21 elever deltog i undersökningen och fick svara på ett antal skriftliga frågor varefter sex elever genomgick en uppföljande intervju som skulle ge ytterligare djup i studien. Analysen av svaren har gjorts utifrån innehållskategorier och med avseende på vilka representationsnivåer; makroskopisk, submikroskopisk och symbolisk svaren tillhör. Skriftliga svar på den första frågan har organiserats i en matris där de även har bedömts som giltiga, ofullständiga men giltiga, nyanserade och giltiga samt icke giltiga. Undersökningen visade att majoriteten av eleverna verkar ha en fragmentarisk förståelse av begreppet kemisk reaktion som oftast befinner sig uteslutande på den makroskopiska nivån. Det framkom också att fokusering på atomer och på oktettregeln verkar dominera vissa elevers uppfattningar av reaktionsbegreppet.

Låga moln definieras av att ha molnbasen från 0 till 2 km ovanför markytan. Molnbildande bygger på att den relativa fuktigheten stiger med höjden tills vattenångan i luften kondenseras. Prognosmodeller för moln bygger på grundläggande termodynamiska och fluiddynamiska ekvationer. Områden delas in i ett rutnät och ekvationerna löses med numeriska metoder. För jämförelse kan mätinstrument samt observationer användas, såsom ceilometrar, radar eller observatörer.  Resultat från fyra olika experiment med prognosmodeller för moln används i detta arbete, som är en litteraturstudie för att undersöka modellers förmåga att simulera låga moln. Olika platser, på global och lokal skala, undersöks. Makroskopiska parametrar såsom molnandel och molnfrekvens är i fokus.  WRF-modellen fungerar bäst med 12 km horisontell upplösning, med en viss överskattning av molnfrekvensen. Modellen CAM5 simulerar molnandel väl men vatteninnehåll och isinnehåll underskattas respektive överskattas. Säsongscykler av låga moln fångas väl av modellerna ECMWF, ARPEGE, RACMO och Met Office, med viss överskattning från samtliga modeller. GFS-modellen överskattar molnandelen långt från ekvatorn med upp mot 80% men underskattar nära ekvatorn med 10–20%. Överskattningar och underskattningar kan bero på faktorer såsom otillräcklig representation av mikrofysik eller möjligtvis felaktiga mätdata. Det denna studie visar är däremot att prognosmodeller på lokal skala kan ge bra simuleringar av makroskopiska parametrar av låga moln. / Cloud types are defined by the height of their bases. Low-level clouds have cloud base heights between 0 and 2 km. They are formed when the relative humidity in the air reaches 100 %, leading to the formation of cloud droplets. Forecast models simulate clouds by integrating thermodynamic and fluid dynamic equations using numerical methods. Instruments and observations, such as ceilometers or observers, are used to assess the accuracy of these simulations.  This study uses four previous works, where forecast models have been used to forecast clouds, to study the accuracy of low-level cloud forecasts. This is done on both local and global scales, focusing on macroscopic characteristics such as cloud fractions and frequencies. The results show that the WRF model works best with a horizontal resolution of 12 km, with slight overestimation of cloud frequencies. The climate model CAM5 simulates cloud fractions well, but liquid- and ice content deviate significantly from measurements. Seasonal cycles are generated well by ECMWF, ARPEGE, RACMO and Met Office Unified Model, with reoccurring overestimations by all models. The GFS model overestimates cloud fractions in higher latitudes by up to 80%, but underestimates near the equator by 10-20%.  Lacking representation of microphysics in the models, or faulty data, can be the causes for deviations in the models. However, this study has shown that forecast models can simulate macroscopic parameters of low-level clouds on a local scale well.

<p>Studiens främsta målsättning har varit att ta reda på om det förekommer aeroba mikroorganismer på handtagen på kundvagnar och kundkorgar som används i dagligvarubutiker. Förutom detta har undersökningen syftat till att finna svar på frågor som; om det förekommer aeroba mikroorganismer på handtagen vilka typer, familjer och arter tillhör de? Finns skillnader mellan antalet cfu (kolonier) på handtagen på vagnar och korgar? Finns skillnader mellan antalet cfu på handtagen från morgon till kväll samt finns skillnader mellan antalet cfu på handtagen på vagnar mestadels förvarade utomhus och mestadels inomhus? Hur ofta rengörs vagnarna och korgarna och erhålls någon skillnad i antalet cfu mellan en otvättad och en tvättad korg?</p><p>Undersökningen har gjorts med hjälp av Hygicult TPC slides, vilka är avsedda för snabb kontroll av mikrobiologisk hygien på olika typer av material som ytor och fasta och flytande material. Agarfilmen på plattan är så kallad Total Plate Count Agar och den gynnar snabb tillväxt av de vanligaste förekommande bakterier, jäst- och mögelsvampar.</p><p>På 103 av 104 tryckplattsidor, kunde tillväxt av mikroorganismer observeras efter inkubering i 32oC i två dygn. Detta visar på att det förekommer aeroba mikroorganismer på handtagen på kundvagnar och kundkorgar som används i dagligvarubutiker. Identifiering av mikroorganismerna utfördes i första med hjälp av makroskopiska och mikroskopiska iakttagelser. När mikroorganismerna antogs vara bakterier utfördes även Gramfärgning, Katalastest och Oxidastest för att kunna fastställa de fysiologiska och biokemiska egenskaperna. </p><p>Nio olika bakteriearter, en jästsvamp samt tre olika mögelsvampar kunde på detta sätt identifieras. Majoriteten av dem visade sig vara opportunistiskt patogena. </p><p>Grunden till denna studie har främst legat i min egen nyfikenhet inom områdena mikrobiologi och livsmedelshygien.</p>

Studiens främsta målsättning har varit att ta reda på om det förekommer aeroba mikroorganismer på handtagen på kundvagnar och kundkorgar som används i dagligvarubutiker. Förutom detta har undersökningen syftat till att finna svar på frågor som; om det förekommer aeroba mikroorganismer på handtagen vilka typer, familjer och arter tillhör de? Finns skillnader mellan antalet cfu (kolonier) på handtagen på vagnar och korgar? Finns skillnader mellan antalet cfu på handtagen från morgon till kväll samt finns skillnader mellan antalet cfu på handtagen på vagnar mestadels förvarade utomhus och mestadels inomhus? Hur ofta rengörs vagnarna och korgarna och erhålls någon skillnad i antalet cfu mellan en otvättad och en tvättad korg? Undersökningen har gjorts med hjälp av Hygicult TPC slides, vilka är avsedda för snabb kontroll av mikrobiologisk hygien på olika typer av material som ytor och fasta och flytande material. Agarfilmen på plattan är så kallad Total Plate Count Agar och den gynnar snabb tillväxt av de vanligaste förekommande bakterier, jäst- och mögelsvampar. På 103 av 104 tryckplattsidor, kunde tillväxt av mikroorganismer observeras efter inkubering i 32oC i två dygn. Detta visar på att det förekommer aeroba mikroorganismer på handtagen på kundvagnar och kundkorgar som används i dagligvarubutiker. Identifiering av mikroorganismerna utfördes i första med hjälp av makroskopiska och mikroskopiska iakttagelser. När mikroorganismerna antogs vara bakterier utfördes även Gramfärgning, Katalastest och Oxidastest för att kunna fastställa de fysiologiska och biokemiska egenskaperna. Nio olika bakteriearter, en jästsvamp samt tre olika mögelsvampar kunde på detta sätt identifieras. Majoriteten av dem visade sig vara opportunistiskt patogena. Grunden till denna studie har främst legat i min egen nyfikenhet inom områdena mikrobiologi och livsmedelshygien.