Denna studie ämnar att bidra till förståelse kring gestaltningen av maskulinitet, detta genom en analys av samtida medierepresentationer av män. Syftet med studien är att se hur maskulinitet gestaltas i tv-serien Sons of Anarchy. För att uppnå detta har de teoretiska begreppen hegemonisk maskulinitet och manlig homosocialitet operationaliserats i en tematisk analys av tre utvalda avsnitt av serien. Valet av den tematiska analysen har delvis motiverats i att denna typ av metod kan användas i koppling till olika teoretiska ramverk. Ansatsen som drivits i analysen har varit semideduktiv då de två huvudteman som lyfts ur materialet är grundade på de teoretiska frågeställningar/begrepp som studien följer . Här syns en deduktiv ansats i koppling till den hegemoniska maskuliniteten medan det inom framförallt homosocialiteten därefter gått mot en mer induktiv ansats för att lyfta underteman. I serien Sons of Anarchy går det att urskilja olika gestaltningar av män och relationer som finns mellan olika manliga grupper. Strukturer och beteenden som kan ses som normbildande underbygger den hegemoniska maskuliniteten som i sin tur utgör ramen inom vilken den manliga homosocialiteten tar sig uttryck. Motorcykelklubben SAMCRO ses i materialet som den normerande grupp vilken representerar den hegemoniska maskuliniteten. Genom att använda de två teoretiska huvudbegreppen som studien grundats på blir det tydligt att det i materialet går att finna exempel som inom maskulinitetsstudier inte fått särskilt stort utrymme. Detta då fokus tidigare främst legat vid exempelvis patriarkala strukturer och homofobi och inte intimitet och de känslouttryck som faktiskt uttrycks mellan de manliga karaktärerna i Sons of Anarchy. Resultatet visar även att kvinnor, samt män av annan etnicitet än vit, inte uttrycks som underordnade i materialet. En av de främsta slutsatserna av studien kretsar kring behovet av en tydligare definition av begreppet hegemonisk maskulinitet.

Det övergripande syftet med denna avhandling är att synliggöra formella och informella maktstrukturer i Norrköpings kommuns politiska ledning mellan åren 1970 och 2006 ur ett genusperspektiv. I inledningen ställs frågan om det är så att kvinnors inlemmande i kommunalpolitiken endast har lett till en jämn könsrepresentation i den politiska toppen, men inte medfört verklig politiskt makt. Utifrån ett samtidshistoriskt perspektiv undersöks den underliggande maktstruktur om den politiska makten i Norrköping kan sägas ha vilat på vid olika tidpunkter mellan 1970 och 2006. Den teoretiska ansatsen är inspirerad av ett feministiskt genusperspektiv och det empiriska materialet analyseras med hjälp av bl a begreppet genusregim. Detta begrepp utgör grunden i avhandlingens teoretiska ram. I den konkreta analysen används sedan begrepp som politisk fält och politiskt kapital, manlighet, manlig homosocialitet, hegemoni och diskursiv makt. Utgångspunkten i avhandlingen är att kvinnor och mäns olika tillgång till informell makt i politiken dels har att göra med makt som baseras på genus, dels har att göra med makt kopplat till relationerna mellan ledande politiker och ledande tjänstemän i kommunens administrativa ledning. Avhandlingen undersöker på vilket sätt kvinnliga och manliga politikers formella deltagande i kommunens nämnder, kommunstyrelsen och andra organ förändrades under perioden 1970–2006. Den belyser också hur politiker och tjänstemän har uppfattat den underliggande maktstruktur som underbygger verklig politisk makt, samt hur denna maktstruktur har förhållit sig till genus. Avhandlingen undersöker även huruvida manliga tjänstemän begränsat kvinnliga politikers maktutrymme. Avhandlingen visar att den makt som underbygger den politiska styrningen har vilat på två slags ordningsrelationer: den mellan kvinnor och män respektive den mellan den politiska ledningen och administrationen. Avhandlingen visar således att problemet med kvinnors brist på informell makt har varit inbyggt i det politiska systemet. / The aim of this dissertation is to examine women’s and men’s access to quantitative and qualitative political power in the municipality of Norrköping between 1970 and 2006. The method chosen is to analyze the substructure underlying political leaders’ ability to govern. The premise of this inquiry is that an unequal distribution of genuine power between women and men in politics depends on gender-based power structures as well as the relationship between politicians in leadership positions and male employees in leading positions in the municipal administration. There are three main questions of interest in this dissertation. Firstly, in what respects does the formal representation of women and man elected as representatives in the municipal council, the municipal executive board, and other boards change in the period 1970―2006? Secondly, how do politicians and employed municipal administrators describe the structures of power that grant genuine power, and how do informal power relations relate to the gender-based power structure? Thirdly, focusing on women’s increasing participation in governing processes I ask in what respects the male dominance in the administration circumscribes the possibilities of female politicians in leadership positions to exercise genuine power. With these questions as the starting point, I have studied political power structures in relation to women and men as well as in relation to actors in political and administrative leadership positions in the municipality of Norrköping. Relaying on the concept of gender regime I have developed an analytical framework to analyze the informal power structures. The concept of gender regime can be understood as the patterning of gender processes in particular social units at a particular historical time. In the theoretical approach of the dissertation, the concept of gender regime in combination with the concepts of manliness, male homosociality and the hegemony of men, offer a complex way of analyzing gender and power relations at a local level. One of the main conclusions is that despite a changing political gender regime in the 21st century, the power was still based on a patriarchal model.