The aim of this Masters´ thesis is to examine parenthood, gender and equality. The analysis is based on the novel Bitterfittan. The primary theoretical points of departure are Judith Butler’s theory about doing gender and Yvonne Hirdman’s theory about the gender system, the hierarchical order and the separation of the sexes. I use Lisbeth Bekkengen’s thesis in which the nuclear family is seen as an institution which is upheld by two structures; that is the social relationships man-woman and parent-child, and also by two discourses; on the one hand a notion that fathers and mothers are principally different and on the other hand the child focus. Part of the theoretical frame work of this Master’s thesis are also Carin Holmberg’s theory about the asymmetrical role taking among couples and Anna G. Jónasdóttir’s theory about the distribution of love power in relationships. My method of analysis is text-based in which I have constructed three different models based on 1) analysis of ideas, 2) the nuclear family and 3) the asymmetrical role taking and love power. This study shows that parenthood is structured around notions of what a mother and a father is. My conclusion is that if you are willing to question your way of doing parenthood and gender and if you discuss and argue these issues with your partner it will be possible to reveal hidden social mechanisms which uphold the asymmetry of power in parenthood. This will then lead to resistance against society’s gender power structures.

No description available.

Kritiken och verkligheten söker utröna skillnader datorspelskritik och litteraturkritik emellan. Mina tankar rörande de två områdena kretsade till en början kring att litteraturkritiken tilläts röra sig mer fritt mellan olika kulturella sfärer medan datorspelskritiken mer hängav sig åt en yngre målgrupp utan referenser till andra kulturyttringar.   För att undersöka detta har jag gjort en diskuskursanalytisk undersökning efter van Dijks modell. Undersökningen inkluderar tolv analysenheter; tre böcker och tre spel. Varje verk har analyserats två gånger då jag analyserat recensioner från två olika tidningar (DN och SvD) för att komma än djupare i mina analyser kring hur aktuella böcker och spel behandlats. För att få spelen och böckerna något sånär jämförbara har jag ställt upp ett antal kriterier, där ett av de mer centrala är att samtliga verk har varit ett av de mest sålda verken ett givet år (2007-2009). Det är alltså "storsäljare" jag tittar på, i hopp om att de representerar de mest populära verken inom sitt fält.   För att göra denna undersökning och göra dessa jämförelser har jag utgått från Pierre Bourdieus begrepp "sociala fält" för att kunna bedöma när en recension lämnar sitt eget fält och äntrar ett annat. Detta begrepp är flexibelt så till vida att litteratur exempelvis kan anses vara ett fält, medan en nedskalning kan innebära att svensk feministlitteratur är ett annat, "mindre" fält. För att ytterligare närma mig kritikens, recensionens och värderingens värld har jag använt mig av Tomas Forser redogörelser och forskning kring vad dessa begrepp innebär. Jag har plockat ut ett antal, för uppsatsen, intressanta termer ur hans forskning för att konkretisera vissa delar av min teoretiska ram. Mina föreställningar om att litteraturartiklarna skulle inkludera långt fler referenser till andra sociala fält stämde inte helt och hållet, då vissa datorspelsartiklar var fullproppade med desamma. Däremot kom jag fram till att samtliga böcker anses säga något om verkligheten eller samhället, medan datorspelen aldrig antogs göra det.