<p>Föreliggande uppsats syftar till att undersöka heterosexuella arbetarklassmäns föreställningar om och attityder gentemot homosexuella mäns och kvinnors genusöverskridande. Eventuella föreställningar och negativa attityder kring detta innefattas i begreppet homofobi som titeln antyder att uppsatsen handlar om. Dessa aspekter av homofobi kopplas i sin tur till maskulinitetsskapandet inom en specifik klassmässig kontext. Empirin består av intervjuer med fem män inom denna klassmässiga kontext. Materialet har analyserats med hjälp av Faircloughs version av den kritiska diskursanalysen och tolkats utifrån teorier om genus, sexualitet, maskulinitet och klass från bland andra Yvonne Hirdman, Judith Butler, Michael Kimmel, R.W Connell, och Pierre Bourdieu. Resultatet visar att det fanns föreställningar om homosexuella män och kvinnor som genusöverskridande, men att attityderna gentemot homosexuella mäns genusöverskridande var mer negativa. Detta eftersom det verkade ingå i maskulinitetsskapandet att ta avstånd från femininitet, och detta skedde just inom denna klassmässiga kontext ofta genom en hård jargong kring homosexuella män.</p>

Föreliggande uppsats syftar till att undersöka heterosexuella arbetarklassmäns föreställningar om och attityder gentemot homosexuella mäns och kvinnors genusöverskridande. Eventuella föreställningar och negativa attityder kring detta innefattas i begreppet homofobi som titeln antyder att uppsatsen handlar om. Dessa aspekter av homofobi kopplas i sin tur till maskulinitetsskapandet inom en specifik klassmässig kontext. Empirin består av intervjuer med fem män inom denna klassmässiga kontext. Materialet har analyserats med hjälp av Faircloughs version av den kritiska diskursanalysen och tolkats utifrån teorier om genus, sexualitet, maskulinitet och klass från bland andra Yvonne Hirdman, Judith Butler, Michael Kimmel, R.W Connell, och Pierre Bourdieu. Resultatet visar att det fanns föreställningar om homosexuella män och kvinnor som genusöverskridande, men att attityderna gentemot homosexuella mäns genusöverskridande var mer negativa. Detta eftersom det verkade ingå i maskulinitetsskapandet att ta avstånd från femininitet, och detta skedde just inom denna klassmässiga kontext ofta genom en hård jargong kring homosexuella män.

Studien syftar till att undersöka hur pojkar i årskurs tre, som är aktiva inom lagidrotten fotboll, talar om fotboll. Studiens syfte är också att analysera pojkarnas tal utifrån ett genusperspektiv samt utifrån teorier om maskulinitet. Studien ger läsaren en uppfattning om hur skolans fotbollsplan är bidragande för en viss syn på genus och maskulinitetsskapande. En kvalitativ intervjustudie används för att få fram ett resultat. Resultatet har sedan analyserats utifrån en diskursanalys. Intervjuerna utförs på en skola i Uppsala kommun med sex stycken pojkar som alla har ett särskilt intresse för fotboll. Resultatet visar att pojkarna tar fotboll på stort allvar och att sporten betyder mycket för dem. Fotbollsspelandet får även stort utrymme på skolgården. Gällande genus ser pojkarna fotboll som en pojksport där det krävs en viss attityd och samtliga pojkar har stora ambitioner för att utvecklas. Resultatet visar även att pojkarna tenderar att bli begränsade i rollen som pojkar då fotbollen sätter regelverk för hur känslor och bråk hanteras samt hur makt fördelas. Vidare visar resultatet att fotbollsplanen blivit en plats där det indirekt blivit accepterat för pojkar att bråka och använda ett nedsättande språkbruk. Detta tenderar att bidra till snäva maskulinitetsnormer där pojkarna är begränsade i sitt identitetsskapande.