Världen står inför en rad klimatförändringar, en befolkningsökning och en ökad urbanisering. För att kunnabehärska dessa utmaningar ställs det stora krav på samhällsplaneringen. Ett sätt för samhällsplaneringen attbidra till att fler människor kan minimera sitt ekologiska fotavtryck är att implementera ekologiskt hållbaraavfallsstrategier. Syftet med undersökningen är att ta reda på att hur samhällsplaneringen kan bidra till att skapaekologiskt hållbara avfallsstrategier. Med hjälp av Norra Djurgårdsstaden som fallstudie har intervjuer ochenkäter använts som metod för att skapa en större förståelse och insikt i det praktiska erfarenheterna avavfallsstrategierna i stadsdelen. Resultatet från empirin visar att det finns många aspekter som är bra medavfallshanteringen i Norra Djurgårdsstaden. Vidare finns det en del brister som skulle kunna undersökasnoggrannare. Slutsatserna visar på att det finns flera sätt för invånarna att tillgodose information kringavfallsstrategierna, däremot visar empirin att all denna information inte riktigt når ut till invånarna i NorraDjurgårdsstaden. En strategi som utifrån empirin visar på en god kännedom är Pop-up återbruket. Till sist kansamhällsplaneringen med fördel dra nytta av det praktiska erfarenheterna från empirin i samband med planeringen för ekologiskt hållbara städer.

Tidigare undersökningar visar att fettproblematiken i de kommunala ledningsnäten är ökande. Fettet som hamnar i avloppen leder till drift- och underhållskostnader, men leder även till problem för att nå de lagar och regler som ställs på VA-huvudmännen. Vad gör huvudmännen åt detta problem? Är användningen av bioteknik en lösning? Vilka åtgärder finns mot hushållen? I denna uppsats har en litteraturstudie genomförts om fett i avlopp, en enkätstudie för att undersöka privatpersoners kunskap om matavfallssortering och även intervjuer med personer från företag inom VA. Resultaten visar att det finns indikationer på att informationen ut till privatpersoner kan förbättras från enkätstudien. Informationen som finns på kommunens hemsida som är riktad mot privatpersoner är svåråtkomlig. Fett i avlopp är ofta ett osynligt problem för allmänheten. Därför krävs informationsinsatser för att minska uppkomsten. Användandet av fettavskiljare är en effektiv åtgärd så länge de är tillräckligt dimensionerade och töms varje månad. Bioteknikens påverkan i de kommunala ledningsnäten bör undersökas vidare i en större studie. / Previous studies show that problems with fat in the municipal sewer systems are increasing. The fat that ends up in the drain leads to costs related to operation and maintenance, as well as issues with reaching the laws and rules that the owners of the water- and wastewater infrastructure needs to apply. What are the sewer system owners doing against this problem? Is the use of biotechnology a part of the solution? What actions are available towards the households? In this study we have done a literature study about fat in sewers, a survey to investigate the publics knowledge about food waste separation. We have also performed interviews with companies within the field. The results from the survey shows indications that the information to the public can be improved. The accessible information aimed towards the public on the municipality's website is hard to reach. Fat in sewers is often an invisible problem to the individuals. Because of this efforts with information is needed to lower the emergence of fat. The use of grease traps is an effective solution if they are correctly dimensioned and are emptied every month. The effect that biotechnology have on the wastewater system ought to be investigated in a larger study.