I denna studie beskrivs och diskuteras diskursiva förändringar i nya matematiklärares undervisning för att utveckla beskrivningen av matematiklärares lärande. Lärare har en säregen relation till kunskap och lärande eftersom att lärare behöver både ämneskunskaper och kunskaper om elever och undervisning för att undervisa. Matematiklärare behöver särskilt kunskaper om olika realiseringar av matematiskt innehåll eftersom att lärande i matematik enligt ramverket kommognition kan definieras som olika diskursiva förändringar och en abstraktion av matematisk kommunikation. I denna studie beskrivs och diskuteras därför lärares realiseringar över tid för att beskriva lärares lärande om undervisningens realiseringar. Studiens syfte är att diskutera nyligen examinerade matematiklärares undervisning i helklass om realiseringar under deras tre första år som lärare eftersom att tidigare studier identifierat att nya matematiklärare möter utmaningar i deras kommunikation och ämneskunskaper. Studien använder en longitudinell fallstudiedesign och studerar med realiseringsträd två matematiklärares undervisning under deras tre första år som lärare. I studien kodades realiseringsträd för åtta respektive tio lektioner med lärarna under deras tre respektive fyra första år som lärare. Realiseringsträden över lärarnas undervisning indikerar att undervisningen förändrades till att innehålla fler och en ökad variation av realiseringar. Studien kan vara relevant för forskare, lärarutbildare och lärare som är intresserade av förändringar i undervisningens matematiska potential eftersom att resultatet indikerar att lärare utvecklar en större repertoar av realiseringar och att deras undervisning därmed får en större matematisk potential.

Syftet med arbetet är att skapa en bild av matematiklärares uppfattning om automatisering av multiplikationstabellerna samt att redogöra för både för- och nackdelar med automatiserad kunskap. Syftet är även att belysa och diskutera olika automatiseringsmetoder som på olika sätt främjar eller hindrar elevernas matematikutveckling. Det gjordes en digital enkätundersökning där urvalet utgörs av 333 frivilliga matematiklärare representerade från olika undervisningsnivåer. Resultatet visar att matematiklärare anser att det är nödvändigt att eleverna automatiserar multiplikationstabellerna för att få en chans att utvecklas inom matematiken på bästa sätt, men att det kan ske på olika sätt, med olika metoder. Den mest fördelaktiga metoden verkar vara att kombinera färdighetsträning med att lära ut beräkningsstrategier för att kunskapen ska bestå.

Matematiklärares profession och professionella utveckling är grundläggande för elevers lärande. Syftet med studien har varit att följa en process för att förstå vad och hur matematiklärare lär i en praktikgemenskap. En grupp matematiklärare från årskurs 1-6 har träffats regelbundet under ett år. Gruppen, reflektionsgruppen har arbetat med att utveckla och söka svar på en gemensam kärnfråga. Reflektionsgruppens gemensamma intresse var att förstå mer om kommunikation och resonemang i matematikundervisningen. Studien har sin grund i Goodchilds (2008) den utvecklande forskningscykeln som kombineras med Wengers (1998) praktikgemenskaper för att analysera hur reflektionsgruppens samtal om kommunikation och resonemang i matematikundervisningen förändras. I analysen och tolkningen används tre begrepp som analysverktyg: ömsesidigt engagemang, gemensamt intresse och delad repertoar. Resultat visar förändringar i reflektionsgruppens samtal från att förstå, till att identifiera, till att tolka och slutligen tillämpa matematiskaresonemang i matematikundervisningen. Ett resultat av studien är också förändringar i reflektionsgruppen samtal som förändras från konsensus till att problematisera kärnfrågan. / Mathematics teachers’ profession and professional development is essential to develop students’ learning. The aim of this study has been to follow a processin order to understand what and how mathematics teachers learn in a community of practice. A group of mathematics teachers grade 1-6 met regularly for a period of one year. This group, called the reflection group, was tasked with developing a common core question. The reflection group’s joint enterprise was to understand more about communication and reasoning in mathematics teaching. The study is based on Goodchild’s (2008) the developmental research cycle combined with Wenger’s (1998) communities of practice to analyse how the reflection group shifts the way of talking about communication and reasoning in mathematics teaching. In the analyses and the interpretation three concepts are used as analytical tools: mutual engagement, joint enterprise and shared repertoire. The results show shifts in the reflection group’s way of talking from to understand, to identify, to interpret and finally to apply mathematical reasoning in teaching. The result of the study also shows changes in the process as the conversation shifted from consensus to problematizing the common core question.

Detta examensarbete undersöker lärares förhållningssätt till språkutvecklande matematikundervisning och hur en sådan kommer till uttryck i praktiken. Tidigare forskning visar att det finns många fördelar med att arbeta språkutvecklande i matematikämnet men att lärare tenderar att motsätta sig arbetssättet. Den tidigare forskningen baseras på undervisning hos lärare som undervisar i grundskolans senare del och gymnasiet. För att bredda forskningsfältet riktas detta arbete mot lärare som undervisar i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3. Det sociokulturella perspektivet fungerar som utgångspunkt och genomsyrar hela arbetet. Enligt detta perspektiv är språket en förutsättning för lärande och utveckling och kunskaper utvecklas i kommunikation och interaktion med andra. För att undersöka problemställningarna för arbetet används både kvalitativa intervjuer samt en kvantitativ enkätundersökning som bidrar med olika perspektiv. Resultatet visar att lärare som undervisar i förskoleklass och årskurs 1-3 är positiva till språkutvecklande matematikundervisning och bidrar med flera exempel på hur de använder arbetssättet i undervisningen. Lärarna arbetar explicit med matematiska begrepp genom interaktion, stöttning och elevnära kontexter. Resultatet av undersökningarna visar att det finns en diskrepans i förhållningssättet hos lärarna i undersökningarna jämfört med hos lärare i tidigare forskning, då lärare i förskoleklass och årskurs 1-3 har ett mer positivt förhållningssätt till språkutvecklande matematikundervisning.