Syftet med arbetet är att kartlägga och ta reda på vilka faktorer som påverkar hur det specialpedagogiska arbetet i matematik bedrivs på individnivå, gruppnivå och organisationsnivå. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om den specialpedagogiska rollen samt matematiksvårigheter.Med hjälp av enkäter till pedagoger som undervisar i matematik och intervjuer med specialpedagoger och skolledare vill vi få en klar bild av de faktorer som påverkar hur det specialpedagogiska arbetet bedrivs. Vi vill undersöka vad som styr valet av metod på individnivå, vad som styr hur specialpedagogen arbetar på gruppnivå samt vilka faktorer som påverkar hur det specialpedagogiska stödet är organiserat. Dessutom vill vi ta reda på vilka samverkansformer det finns mellan dessa nivåer. För att få en teoretisk grund redogör vi först för den litteratur vi utgått ifrån samt de inlärningsteorier vi tror kan vara giltiga för vårt arbete.Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det specialpedagogiska arbetet i matematik inte prioriteras på samma sätt som i svenskämnet i de lägre årskurserna. Där används resurserna till läs- och skrivinlärning. I de högre årskurserna finns oftast en tydligare gång när det gäller att fånga upp och ge stöd åt elever i matematiksvårigheter. Där är det målet att uppnå betyget godkänt i kärnämnet matematik som styr resursfördelningen. / Special education in mathematics

Sammanfattning/Abstract Johansson, Tina och Larsson, Catarina (2023). Organisation av matematikstöd på några gymnasieskolor: ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp. Denna studie har till intention att undersöka hur stödet i matematik organiseras på fem olika gymnasieskolor. Ett av gymnasieskolans uppdrag enligt styrdokumenten, är att ge elever möjlighet att nå utbildningens mål, där anpassningar och särskilt stöd måste sättas in skyndsamt om så behövs. Vi har under utbildningens gång kommit i kontakt med olika skolor och sett att stödet i matematik organiseras på olika sätt. Genom att göra undersökningen hoppas vi kunna dra slutsatser kring vad som är ett framgångsrikt sätt att arbeta med stödverksamheten och vad som kan vara viktigt att ha med sig i förändringsarbetet på vägen dit. Syftet med denna studie är att undersöka hur några gymnasieskolor idag arbetar med sin stödverksamhet, med fokus på matematik. Hur organiseras stödverksamheten vid några skolor och vilka elever får ta del av stödet? Vilka tillgängliga resurser finns vid de undersökta skolorna och hur fördelas dessa? Vilka koncept eller arbetsmetoder verkar vara mer “framgångsrika” än andra och vad är anledningen? Studien tar stöd i Systemteori, Sociokulturell teori samt ett Specialpedagogiskt perspektiv. Genom att kombinera Vygotskijs sociokulturella och Bronfenbrenners bio-ekologiska systemteori går det att upptäcka var lärande uppstår och hur det påverkar eleven. Utöver detta finns i studien även ett specialpedagogiskt perspektiv, för att kunna nå de utmaningar och organisatoriska faktorer som kan finnas på skolorna. Litteraturgenomgång och tidigare forskning anknyter till organisation och stödformer, nivågruppering, utökad tid, inkludering och lärmiljö samt framgångsfaktorer. Studien har en kvalitativ forskningsansats. Det empiriska materialet har samlats in med semistrukturerade intervjuer av tre skolledare, tre matematikpedagoger och en specialpedagog, på fem olika gymnasieskolor. Urvalskriteriet var att informanterna hade insyn i sin gymnasieskolas stödverksamhet, med fokus på matematik. Med undersökningsmetoden kunde vi fånga de sju informanternas inställningar och synpunkter med avseende på matematikstödets organisation, resursfördelning och utvärdering. Skolorna har till sin organisation sett väldigt olika ut. De flesta skolor hade någon form av räknestugor. Det fanns en variation av vem som var ansvarig, vilka elever och vid vilka tidpunkter stödet gavs. Utöver detta såg vi att det var vanligt att det gjordes punktinsatser och att skolorna inte alltid sammanvävde de olika stödsystemen. Ofta saknas organisatoriska faktorer som bidrar till samarbetskulturer och fungerande stödsystem. Resultatet visade att det förebyggande arbetet och samarbetsrutinerna var till stor vikt för en lyckosam och framgångsrik stödverksamhet. I studien framgick att samarbete och helhetssyn varit framgångsfaktorer i organisationen. Där det fanns specialpedagogisk kompetens användes den vid behov, ibland genom en-till-en undervisning. Det verkade inte finnas speciallärare med inriktning mot matematikutveckling på någon av de intervjuade skolorna. Utifrån kommande yrkesprofession önskar studiens författare vara en del av en helhet, där specialläraren arbetar förebyggande och som en regelbunden samtalspartner för matematikläraren. Utöver detta kan specialläraren även arbeta intensivt på gruppnivå och synas mer i verksamheten.  På så sätt går det att påverka både matematikundervisningen och att åtgärder sätts in skyndsamt, vilket enligt kap.3 5§ i Skollagen (SFS 2010:800) är en skyldighet.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare upptäcker elever i behov av särskilt stöd inom matematikundervisningen. Fyra intervjuer har genomförts med två klasslärare respektive två speciallärare, från tre olika skolor. Resultatet indikerar att lärare huvudsakligen upptäcker elever i behov av särskilt stöd genom att se till elever med hög frånvaro och genom diskussion med andra lärare. Gemensamt för alla respondenter är att de påpekar att det är elever som når låga resultat i tester under en längre period som är i behov av det särskilda stödet. Resultatet diskuteras i förhållande till ett ramverk som beskriver lärarkunskaper för matematiklärare. Slutsatsen som dras är att kunskapen att upptäcka elever i behov av särskilt stöd är en viktig lärarkunskap.