<p>I föreliggande uppsats genomförs en empirisk studie med målet att dels undersöka hur lärare uppfattar sin roll som fostrare, dels att studera vilka etiska ställningstaganden som kan förknippas med den fostran som utövas. </p><p>Tidigare forskning visar att klassrumssituationen i högsta grad kan betecknas som moraliskt komplex samt att det råder relativt stor diskrepens mellan vad som anses som önskvärt och vad som faktiskt sker vid fostran. Det är därför viktigt att undersöka hur lärarna själva upplever sin situation. Datainsamlingen består i denna undersökning av halvstrukturerade intervjuer som genomförs utifrån en intervjuguide. Därefter genomförs en kvalitativ analys av data. </p><p>Resultaten visar att det ofta ligger etiska värden till grund för hur de lärare som deltar i undersökningen utformar sin fostran av eleverna. Vidare framkommer det att det bland lärarna råder stor samstämmighet om vilka etiska normer som bör förmedlas. Däremot skiljer sig lärarna i synen på vikten av att förmedla vissa av skolans systemnormer. Därefter behandlas lärarnas tankar kring rollen som fostrare samt vilka problem denna kan medföra. </p><p>Avslutningsvis följer en diskussion där det lyfts fram att detråder konsensus om de fostransmål som vilar på etisk grund, vilket kan bero på att just dessa mål i stor utsträckning bygger på en gemensam värdegrund. Lärarna visar upprepade gånger prov på att omsorgen om eleverna anses som så viktig att den kan betraktas som en princip som alla lärare vill stödja. Trots detta medför de faktiska omständigheterna, samt andra konkurrerande normer, svårigheter för lärarna att konsekvent följa en sådan princip.</p>

I föreliggande uppsats genomförs en empirisk studie med målet att dels undersöka hur lärare uppfattar sin roll som fostrare, dels att studera vilka etiska ställningstaganden som kan förknippas med den fostran som utövas. Tidigare forskning visar att klassrumssituationen i högsta grad kan betecknas som moraliskt komplex samt att det råder relativt stor diskrepens mellan vad som anses som önskvärt och vad som faktiskt sker vid fostran. Det är därför viktigt att undersöka hur lärarna själva upplever sin situation. Datainsamlingen består i denna undersökning av halvstrukturerade intervjuer som genomförs utifrån en intervjuguide. Därefter genomförs en kvalitativ analys av data. Resultaten visar att det ofta ligger etiska värden till grund för hur de lärare som deltar i undersökningen utformar sin fostran av eleverna. Vidare framkommer det att det bland lärarna råder stor samstämmighet om vilka etiska normer som bör förmedlas. Däremot skiljer sig lärarna i synen på vikten av att förmedla vissa av skolans systemnormer. Därefter behandlas lärarnas tankar kring rollen som fostrare samt vilka problem denna kan medföra. Avslutningsvis följer en diskussion där det lyfts fram att detråder konsensus om de fostransmål som vilar på etisk grund, vilket kan bero på att just dessa mål i stor utsträckning bygger på en gemensam värdegrund. Lärarna visar upprepade gånger prov på att omsorgen om eleverna anses som så viktig att den kan betraktas som en princip som alla lärare vill stödja. Trots detta medför de faktiska omständigheterna, samt andra konkurrerande normer, svårigheter för lärarna att konsekvent följa en sådan princip.

Syftet med denna studie är att studera varför några lärarstudenter vill bli lärare och att undersöka om de är beredda på de olika krav som ställs på lärare idag. Studien inleds med en litteraturgenomgång där olika teorier, vilka bland annat behandlar vilka krav och förväntningar som finns på lärare idag, presenteras. Därefter följer en redovisning av åtta intervjuer vilka genomförts med studerande vid lärarutbildningen i Linköping. I den efterföljande diskussionen har frågeställningarna nedan utgjort grund för jämförelsen mellan de empiriska resultaten och teorin. - Varför väljer studenter att studera på lärarutbildningen och vilka förväntningar har de på den? - Vad tror studenterna att det innebär att vara lärare? - Överensstämmer studenternas förväntningar på läraryrket med de krav från samhälle och föräldrar som ställs på lärare idag? I det avslutande kapitlet går att läsa vilka slutsatser som kan dras av studien. Det framgår bland annat att anledningen till att studenterna vill bli lärare är individuell, men att det ändå går att dela in anledningarna i följande kategorier: människor, ämne, skolmiljö och tidigare lärare.

Syftet med denna studie är att synliggöra några lärares uppfattningar kring etik och moral samt hur läraren förmedlar etik och moral till sina elever. Därtill beskrivs några faktorer som dessa lärare uppfattar har betydelse för förmedlingen av etik och moral i skolan. Litteraturdelen består av källor från tidigare forskning, teoriböcker i ämnet samt statliga utgåvor kring skolans samhällsuppdrag. Den empiriska undersökningen bygger på en kvalitativ studie med utgångspunkt i den fenomenografiska ansatsen. Intervjuer från nio stycken lärare på grundskolans olika stadier har blivit underlag för studiens resultat. Studiens resultat visar att lärarens samhällsuppgift som värdegrundsförmedlare är både svår och komplex. Valet av stoff, samt på vilket sätt läraren förmedlar etik och moral, bygger till stor del på hennes egna beslut och erfarenheter. Detta tar sig uttryck i en variation mellan lärarnas uppfattningar kring dessa frågor. Uppdraget har också visat sig vara svårartikulerat, eftersom tolkningen kommer att se olika ut hos olika individer. Värdegrundsuppdraget visar sig därför behöva ett fungerande samtal på skolanoch en gemensam vision av dess mål.

<p>Syftet med denna studie är att studera varför några lärarstudenter vill bli lärare och att undersöka om de är beredda på de olika krav som ställs på lärare idag. </p><p>Studien inleds med en litteraturgenomgång där olika teorier, vilka bland annat behandlar vilka krav och förväntningar som finns på lärare idag, presenteras. Därefter följer en redovisning av åtta intervjuer vilka genomförts med studerande vid lärarutbildningen i Linköping. </p><p>I den efterföljande diskussionen har frågeställningarna nedan utgjort grund för jämförelsen mellan de empiriska resultaten och teorin. </p><p>- Varför väljer studenter att studera på lärarutbildningen och vilka förväntningar har de på den? </p><p>- Vad tror studenterna att det innebär att vara lärare? </p><p>- Överensstämmer studenternas förväntningar på läraryrket med de krav från samhälle och föräldrar som ställs på lärare idag?</p><p>I det avslutande kapitlet går att läsa vilka slutsatser som kan dras av studien. Det framgår bland annat att anledningen till att studenterna vill bli lärare är individuell, men att det ändå går att dela in anledningarna i följande kategorier: människor, ämne, skolmiljö och tidigare lärare.</p>

<p>Syftet med denna studie är att synliggöra några lärares uppfattningar kring etik och moral samt hur läraren förmedlar etik och moral till sina elever. Därtill beskrivs några faktorer som dessa lärare uppfattar har betydelse för förmedlingen av etik och moral i skolan.</p><p>Litteraturdelen består av källor från tidigare forskning, teoriböcker i ämnet samt statliga utgåvor kring skolans samhällsuppdrag. </p><p>Den empiriska undersökningen bygger på en kvalitativ studie med utgångspunkt i den fenomenografiska ansatsen. Intervjuer från nio stycken lärare på grundskolans olika stadier har blivit underlag för studiens resultat. </p><p>Studiens resultat visar att lärarens samhällsuppgift som värdegrundsförmedlare är både svår och komplex. Valet av stoff, samt på vilket sätt läraren förmedlar etik och moral, bygger till stor del på hennes egna beslut och erfarenheter. Detta tar sig uttryck i en variation mellan lärarnas uppfattningar kring dessa frågor. Uppdraget har också visat sig vara svårartikulerat, eftersom tolkningen kommer att se olika ut hos olika individer. Värdegrundsuppdraget visar sig därför behöva ett fungerande samtal på skolanoch en gemensam vision av dess mål.</p>

Programmering är ett relativt nytt inslag i skolan som lärare ska arbeta med, och min uppfattning har varit att det finns blandade känslor hos lärare angående programmering och dess innehåll. Därför genomfördes den här studien med syftet att skapa en förståelse om hur lärarkunskaper inom programmering i matematikundervisningen ser ut i årskurs 1-3. Frågeställningar som varit relevanta för studien är vad matematiklärare har för kunskaper och kompetenser inom programmering, vilka kunskaper lärare har om matematikämnets innehåll i läroplanen i relation till programmering, samt hur lärare arbetar med innehållet programmering i matematikundervisningen. För att få fram lärares kunskaper inom programmering har intervjuer använts. Sammanlagt intervjuades fem lärare, varav fyra arbetade i årkurs 1-3 och en i årskurs 4. Datainsamling, intervjuer och analys baserades på det teoretiska ramverket MKT. Resultatet sammanställer lärarnas kunskaper angående programmering. Det framkommer att det är en fördel om lärarna kan ord och begrepp inom programmering och om de har kunskap om hur olika programmeringsverktyg fungerar. Det lyfts även fram i resultatet hur lärarna arbetade med programmering och hur det kan användas i matematikundervisningen. / Programming is a relatively new element in the school, which teachers should work with. My perception is that teachers have mixed reactions about programming and its content. Therefore, this study was conducted with the aim of creating an understanding of teachers’ knowledge in programming in mathematics teaching in grade 1-3. Three questions were used to achieve the aim of this study, they are: what knowledge and competence do teachers in mathematics have in programming, what knowledge do teachers have of the subject matter in the curriculum in relation to programming, and how teachers work with the content programming in mathematics teaching. The study is an interview study that has been used to gather information about the teachers' knowledge in programming. In total, five teachers were interviewed, of whom 4 worked in grades 1-3 and one in grade 4. The theoretical framework MKT were used to collect the data, interview and for the analysis of the data. The result has shown that it is a benefit if the teachers know words and concepts that are used in programming and how different programming tools works. Furthermore, the results shows how the teachers' worked with programming and how it can be used in teaching mathematics.

<p>I detta examensarbete har jag strävat efter att lyfta fram assistenterna som yrkesgrupp i skolan. Detta genom att försöka klargöra vilken roll assistenterna spelar i klassrummet, samt vad som vore önskvärt för en framtida utveckling av den rollen i positiv riktning. </p><p>Arbetet består av en litteraturgenomgång, en teoretisk referensram samt en resultatredovisning. Utifrån den empiriska undersökningen i detta arbete har jag funnit att assistenterna gestaltar en rad olika roller i klassrummet. Intervjuerna visade att tid är det som skulle behövas för att vidareutveckla rollen som asistent i klassrummet. </p><p>Min förhoppning är att detta examensarbete kan utgöra ett diskussionsunderlag för lärare och assistenter i deras gemensamma praktik.</p>

I detta examensarbete har jag strävat efter att lyfta fram assistenterna som yrkesgrupp i skolan. Detta genom att försöka klargöra vilken roll assistenterna spelar i klassrummet, samt vad som vore önskvärt för en framtida utveckling av den rollen i positiv riktning. Arbetet består av en litteraturgenomgång, en teoretisk referensram samt en resultatredovisning. Utifrån den empiriska undersökningen i detta arbete har jag funnit att assistenterna gestaltar en rad olika roller i klassrummet. Intervjuerna visade att tid är det som skulle behövas för att vidareutveckla rollen som asistent i klassrummet. Min förhoppning är att detta examensarbete kan utgöra ett diskussionsunderlag för lärare och assistenter i deras gemensamma praktik.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare upptäcker elever i behov av särskilt stöd inom matematikundervisningen. Fyra intervjuer har genomförts med två klasslärare respektive två speciallärare, från tre olika skolor. Resultatet indikerar att lärare huvudsakligen upptäcker elever i behov av särskilt stöd genom att se till elever med hög frånvaro och genom diskussion med andra lärare. Gemensamt för alla respondenter är att de påpekar att det är elever som når låga resultat i tester under en längre period som är i behov av det särskilda stödet. Resultatet diskuteras i förhållande till ett ramverk som beskriver lärarkunskaper för matematiklärare. Slutsatsen som dras är att kunskapen att upptäcka elever i behov av särskilt stöd är en viktig lärarkunskap.