<p>I nästan alla Sveriges kommuner finns numera en lokal matematikutvecklare som har i uppdrag att främja undervisningen i matematik, bistå kollegor med aktuell forskning med mera. De arbetar som samordnare till kommunernas matematiklärare och ingår själva i både regionala och nationella nätverk spridda över landet. Att varje kommun bör ha en lokal matematikutvecklare kommer från Matematikdelegationens betänkande, till-sammans med andra ”åtgärder för att förändra attityder till och öka intresset för mate-matikämnet samt utveckla matematikundervisningen”(SOU 2004:97, Bilaga 1).</p><p>Syftet med arbetet har varit att undersöka matematikutvecklarna i Växjö region genom att besvara tre frågor: Varför behöver Sveriges kommuner matematikutvecklare? (Vilken är bakgrunden till de negativa trenden inom ämnet som föranledde regeringens uppdrag till Utbildningsdepartementet om en utredning?) Vad är matematikutvecklarnas förut-sättningar (allmänna faktorer som påverkar utvecklandet) för att lyckas med sitt uppdrag i Växjö region? Samt Hur arbetar, tänker och ser matematikutvecklarna i Växjö region på sitt uppdrag?</p><p>I litteraturstudien lyfts forskning fram kring svensk skolutveckling, läroplanshistorik och pedagogiska influenser på matematik, som kan ha påverkat utvecklingen av skolämnet. Det görs också en redogörelse över Matematikdelegationens uppdrag, handlingsplan och samarbetspartners samt den direkta orsaken till deras arbete, d.v.s. svenska elevers re-sultat i internationella studier. Den explorativa undersökningen grundar sig på enkätre-sultat samt intervjuer av matematikutvecklarna i Växjö region. Litteraturstudien för att få en historisk bakgrund och förståelse för varför Sveriges kommuner tillsatt lokala ma-tematikutvecklare. Enkäter för att få en helhetsbild över läget i regionen och fyra inter-vjuer för att få mer fördjupad information om uppdraget.</p><p>Utav litteraturstudien kan tolkningar göras att matematik som ämne har blivit påverkad från flera olika håll under årens lopp. Enligt resultaten i enkäterna visar de på att flertalet kommuner har anammat matematikdelegationens handlingsplan kring att tillsätta kom-munala matematikutvecklare. Av intervjuerna framgår att de som antagit uppdraget som matematikutvecklare i respektive kommuner är eldsjälar och verkligen brinner för sin framtida uppgift.</p>

I nästan alla Sveriges kommuner finns numera en lokal matematikutvecklare som har i uppdrag att främja undervisningen i matematik, bistå kollegor med aktuell forskning med mera. De arbetar som samordnare till kommunernas matematiklärare och ingår själva i både regionala och nationella nätverk spridda över landet. Att varje kommun bör ha en lokal matematikutvecklare kommer från Matematikdelegationens betänkande, till-sammans med andra ”åtgärder för att förändra attityder till och öka intresset för mate-matikämnet samt utveckla matematikundervisningen”(SOU 2004:97, Bilaga 1). Syftet med arbetet har varit att undersöka matematikutvecklarna i Växjö region genom att besvara tre frågor: Varför behöver Sveriges kommuner matematikutvecklare? (Vilken är bakgrunden till de negativa trenden inom ämnet som föranledde regeringens uppdrag till Utbildningsdepartementet om en utredning?) Vad är matematikutvecklarnas förut-sättningar (allmänna faktorer som påverkar utvecklandet) för att lyckas med sitt uppdrag i Växjö region? Samt Hur arbetar, tänker och ser matematikutvecklarna i Växjö region på sitt uppdrag? I litteraturstudien lyfts forskning fram kring svensk skolutveckling, läroplanshistorik och pedagogiska influenser på matematik, som kan ha påverkat utvecklingen av skolämnet. Det görs också en redogörelse över Matematikdelegationens uppdrag, handlingsplan och samarbetspartners samt den direkta orsaken till deras arbete, d.v.s. svenska elevers re-sultat i internationella studier. Den explorativa undersökningen grundar sig på enkätre-sultat samt intervjuer av matematikutvecklarna i Växjö region. Litteraturstudien för att få en historisk bakgrund och förståelse för varför Sveriges kommuner tillsatt lokala ma-tematikutvecklare. Enkäter för att få en helhetsbild över läget i regionen och fyra inter-vjuer för att få mer fördjupad information om uppdraget. Utav litteraturstudien kan tolkningar göras att matematik som ämne har blivit påverkad från flera olika håll under årens lopp. Enligt resultaten i enkäterna visar de på att flertalet kommuner har anammat matematikdelegationens handlingsplan kring att tillsätta kom-munala matematikutvecklare. Av intervjuerna framgår att de som antagit uppdraget som matematikutvecklare i respektive kommuner är eldsjälar och verkligen brinner för sin framtida uppgift.

No description available.

The aim is to find out how teachers apply the knowledge they get from mathematics pilots in preschool and from mathematics developer in the municipality, as well as how they work further towards the children with mathematics. The study is based on qualitative interviews with two teachers, one mathematic pilot and one mathematic developer. I used the semi-structured interview questions. The results show that teachers believe that mathematics pilots will inspire the teachers in their work with mathematics in preschool. One of the teachers who were interviewed said: “Mathematics pilots should be those that have the strongest glasses and coming up with new ideas and they push the rest of the teachers in their work with mathematics in relation to children in preschool”. The teachers use the correct terms for mathematical concepts with the children. They also stressed how important it is to point out to the kids that it is mathematics that they are doing. The conclusion of the study is that the teachers agree that it is their approach towards the children that is important and how they can lead the children’s interest of mathematics forward. To get into the mathematics of everyday life is something that teachers feel is important. The teachers all agree that math is everywhere in daily life and does not always has to be a planned activity. / Syftet är att ta reda på hur pedagogerna omsätter kunskapen från matematikpiloterna i förskolan och från matematikutvecklaren i kommunen samt hur pedagogerna arbetar vidare gentemot barnen med matematik. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med två pedagoger, en matematikpilot och en matematikutvecklare. Jag använde mig av halvstrukturerade intervjufrågor. Av resultaten framgår att pedagogerna anser att matematikpiloterna ska inspirera pedagogerna i deras arbete med matematik i förskolan. En av pedagogerna som intervjuades sa: ”Matematikpiloterna ska vara de som har de starkare glasögonen på sig och som kommer med nya idéer och pushar på de övriga pedagogerna i deras arbete med matematik gentemot barnen i förskolan”. Pedagogerna använder de rätta benämningarna för de matematiska begreppen till barnen. De betonar också hur viktigt det är att poängtera för barnen att det är matematik som de håller på med. Slutsatsen av studien är att pedagogerna är ense om att det är deras förhållningssätt till barnen som är viktig och hur de kan leda barnens intresse framåt för matematik. Att få in matematik i vardagen var något som pedagogerna ansåg viktigt. Att matematik finns överallt i vardagen och inte alltid behöver vara en planerad aktivitet, var pedagogerna överrens om.