Cirkulär ekonomi anses ha möjlighet att omforma dagens linjära flöden genom att låta befintliga resurser cirkulera i samhället, något som EU-kommissionen och forskare menar kan främja en hållbar utveckling. Ambitioner för att nå antagna hållbarhetsmål i Agenda 2030 och arbetet för en cirkulär omställning av samhället har därmed intensifierats, både på EU-nivå och nationell nivå. Europas och således även Sveriges företag förväntas inom en snar framtid att behöva ställa om från linjära till cirkulära affärsmodeller. Fokus har riktats mot tillverkningssektorn som beskrivs vara särskilt resurskrävande, där styrmedel ämnade att effektivisera sektorns materialanvändning presenterats i EU:s och Sveriges handlingsplaner för en cirkulär omställning. Styrmedlen förväntas frambringa incitament för tillverkningsföretag att ställa om till mer hållbara och cirkulära strategier. Studier visar dock att företag som saknar kunskap om hur strategierna kan påverka värdekedjans materialflöden riskerar att genomgå en omfattande och kostsam omställning utan att uppnå förväntade material- och/eller miljöbesparingar. Samtidigt belyser forskare inom den cirkulära ekonomin vikten av att behålla befintliga produkter, komponenter och material i värdekedjan under så lång tid som möjligt, något som dagens linjära ekonomi anses hindra då företags ekonomiska vinst ofta är kopplat till mängden sålda produkter. Denna koppling har bland annat lett till att många produkter med lång livslängd designats för ett planerat åldrande, vilket den cirkulära ekonomin beskrivs kunna bryta genom att bland annat flytta värdeskapandet från mängden sålda produkter till användarfasen. Med hänsyn till ovan nämnda problem var målet med studien att sammanställa tidigare forskning och sedan applicera dessa teorier i en fallstudie för att visa hur dessa risker kan förekommas. Utifrån denna studies teoretiska ramverk och empiri har cirkulära strategier lämpade för ett svenskt tillverkningsföretag som distribuerar långlivade produkter presenterats i ett ramverk. För att verifiera och värdera strategiernas potentiella effekter mättes värdekedjans materialeffektivitet med C-måtten MEM och CEIP. Studiens resultat visade att om företagets affärsmodell kan ställas om till ett huvudsakligt tjänsteerbjudande kan detta ge incitament till en ökad produktlivslängd och strategier som inkluderar återvinning och återbruk. Med en sådan affärsmodell kan företagets huvudsakliga värdeskapande dessutom förflyttas, från försäljningen av produkten till ett värdeskapande som har möjlighet att generera värden under hela dess livscykel. Vidare visar resultatet av C-måtten att anammandet av dessa strategier potentiellt kan öka värdekedjans materialeffektivitet med 53 - 55 %.