At one local school site in Georgia, a subgroup of students did not achieve a score of at least 800 on the state's Criterion Referenced Competency Test in math. To improve student success, the local site implemented professional development (PD) for teachers. Successful PD has been shown to promote effective teaching practices, which in turn, have resulted in improved student learning. The purpose of this phenomenological study was to explore 5th grade teachers' lived experiences of PD and its influence on their application of the Common Core state standards. Bandura's social cognitive theory of self-efficacy guided the study. In-depth interview data were gathered from 5 teachers who taught 5th grade and experienced at least 3 PD sessions. Data from the interviews were transcribed, open coded, and then analyzed with the interpretive model in search of common themes. The 5 teachers' narratives identified ineffective and irrelevant PD and insufficient math resources for teaching the state's math standards. Based on the findings, 3 original PD sessions on the planning and implementation of the state standards were created and additional training and resources were recommended to the local site. This study may promote positive social change by helping local teachers improve their instruction of the state's mathematics standards, thereby improving the mathematics education of students.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur några förskollärare beskriver relationen mellan barns lek och deras tidiga lärande i matematik. Ur ett sociokulturellt perspektiv ses leken ha stor betydelse för barns lärande. Givet matematikens utökade plats i förskolans verksamhet och det positiva förhållandet mellan barns lek och lärande får förskolläraren stor betydelse. Frågeställningarna rör vilken matematik barnen kan lära sig i leken, den egna rollen i leken med avseende på lärande i matematik och pedagogiska utmaningar med att använda barns lek för att stimulera deras lärande i matematik. Vi har utfört en kvalitativ studie baserad på semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare. Resultaten visar att förskolläraren behöver vara öppen för att se matematiken i barns lek. Fri och styrd lek behövs då det ena ger förutsättning för det andra gällande barns matematiklärande. Förskolläraren kan direkt påverka inramningen av leken och skapa ett möte mellan sin och barnens förväntan på lärandet. Förskollärarens uppmuntran samt lagom svåra frågor och utmaningar utefter barnets förkunskaper spelar roll, där förskollärarens närvaro och engagemang är viktiga faktorer. Även behöver läraren ge barnen chans att lösa matematiska problem i verkliga situationer och ge tid till eget utforskande. Läroplanen anses vara en positivt bidragande ramfaktor. Barnens intresse ses som en nyckel in i läroplanen. Leken ses som ett sätt att få med sig barnen i ett matematiklärande. Förskolläraren behöver ta vara på barnens drivkraft och vända den till att lära matematik.