Syftet med studien är att undersöka elever som sitter i matrådets uppfattning om sitt inflytande i matrådet. Elever och personal som arbetar med att förbättra mat och måltidsmiljön på en grundskola i södra Sverige har intervjuats. Totalt ingår 18 elever som sitter i matrådet, personal som var högst ansvarig för måltiderna på skolan samt en grupp vid namn Mat och måltidsmiljö, där lärare, måltidspersonal och rektor ingår. Studien är kvalitativ och intervjun med matrådet har genomförts i två fokusgrupper, årskurs 1-6 och 7-9. Resultatet visar att eleverna i matrådet kan påverka skolmåltiden till viss del. Eleverna i matrådet tycker att matrådet fungerar men uppsatsens slutsats visar att möjligheterna för eleverna att påverka är kraftigt begränsade.

I Halmstad kommun finns det riktlinjer som säger att det bör finnas någon form av matrådpå samtliga skolor i kommunen. Matrådet fungerar som en plattform där elever ochrepresentanter från olika personalgrupper möts och diskuterar ämnen som berör elevernasmat- och måltidssituation. Syftet med den här studien är därmed att ta reda på hur matråden på tre olika skolor iHalmstad kommun arbetar idag och om arbetet är uppskattat av avnämarna. Riktlinjerna, innefattar politiska beslut, som ska följas men kommunen vet i dagens läge inte hurmatrådens arbete fungerar och därför behövs en utredning kring detta. För att ta reda på hur matrådets arbete fungerar har ett antal nyckelpersoner medanknytning till skolorna intervjuats, sammanlagt 14 personer har deltagit i undersökningen. Intervjuerna kompletterades av två olika enkätundersökningar där både elever ochföräldrars åsikter kring skolans matråd samlats in. Måltidsarbetet visade sig skilja markant mellan skolorna då det inte fanns matråd på allaskolor och personal och lärare hade olika inställning till måltidsarbetet. På den skola därmatrådet fungerade bra kände sig eleverna delaktiga i måltidsarbetet på skolan och personaloch elever var engagerade i måltidsarbetet. Var det tvärt om, att måltidsarbetet intefungerade, kände varken föräldrar eller elever sig delaktiga i arbetet. De politiska riktlinjerna,som anger att matråden bör finnas, var inte kända av alla respondenter och därmed skermåltidsarbetet inte enligt riktlinjerna. Kan inte eleverna påverka måltiden i skolan genom matrådet sker det för eleverna ingensynbar förändring och matrådets arbete fungerar inte som det ska. Det är viktigt att elevernafår möjlighet till att vara med och påverka maten och de får därmed känna sig delaktiga iskolans arbete. Är både personal och elever engagerade i måltidsarbetet finns en tydligmöjlighet att påverka. Finns viljan är ingenting omöjligt, och detta visar en av skolorna tydligti den här studien.