Funktionshindrade är en underrepresenterad grupp i media, samtidigt bidrar media till att förmedla uppfattningen om funktionshindrade till samhället. Media är en samhällskultur som påverkar samhälleliga normer samt strukturer mot funktionshindrade. Studien syftar till att belysa hur personer med fysiska och intellektuella funktionshinder framställs och skrivs fram i media. Vår studies resultat sammanställs efter en narrativ litteraturgenomgång och analysen sker genom konventionell innehållsanalys. Efter insamling och analys av sexton artiklar som publicerats i svensk media, framträder fyra temaområden: offret, hjälten, politik samt normalitet och värderingar. Resultatet visar att i studien finns en tydlig bild av hur funktionshindrade gestaltas i media. Det övervägande tema som framkommer i studien är offret. Detta innebär att funktionshindrade på något sätt representeras som offer eller att artiklarna syftar till att uppmärksamma olika problem som gruppen funktionshindrade beskrivs behöva utstå. Andelen artiklar där funktionshindrade själva deltar i nyhetsartiklar/debattartiklar har i denna studie visat sig något högre än vad tidigare studier visat.

The aim of this study is to explore the correlation between contemporary political agenda and film themes, how and if the antagonists’ behavior is depicted in relation to whom the political opponent was at the time of the making of the film. The literature is concurrent: movies are used to spread norms and political messages. There are several examples; during the Cold War people and antagonist behavior could clearly be linked to the Soviet Union. During the Gulf War the antagonists was often depicted as Arabic terrorists, but after the war the villain character became unclear and was often represented by natural disasters, organized crime, corruption etc. Following the September 11, 2001 terrorist attacks on the United States, Arabic terrorists once again became the new antagonists. The film selection is made out of the five most profitable movies (adjusted for inflation) that take place in our world that was produced during the Cold War, and five films that fill the same criteria that was produced after the Cold War. My goal was to see if I could see a correlation between the political agenda at the time of the making of the movie, how the antagonists are portrayed and what political themes were addressed. Unexpectedly, I found no such correlation in my film selection. However, I could see similarities in certain genres, such as action, thrillers and adventure movies, that support the theories in the literature. / Jag studerar huruvida man kan dra en parallell mellan den rådande politiska agendan och filmens politiska teman samt hur skurkgestaltningen ter sig i relation till vem den politiska motståndaren var då filmen gjordes. Litteraturen är tydlig kring att film används för att sprida normer och politiska budskap. Det finns flera exempel kring hur man under kalla kriget främst hade Sovjet eller personer och beteenden som tydligt kunde kopplas till Sovjet som skurkar. Efter kalla kriget, i samband med Gulfkriget, blev det under en tid araber för att därefter vara en mer oklar skurkroll (ofta naturkatastrofer, organiserad brottslighet, korruption, etc.). Efter terrorangreppen mot USA den 11:e september 2001 fick man återigen en tydlig motståndare och den arabiske terroristen blev den nya antagonisten. I min studie utgår jag från de fem filmer som drog in mest pengar (justerat för inflation), som utspelar sig i vår värld och som kom under kalla kriget, samt de fem filmer inom samma kategorier som kom därefter. Detta för att se om jag kan se en tydlig parallell mellan den rådande politiska agendan och hur skurkarna gestaltas samt vilka politiska teman som tas upp. Oväntat nog finner jag att ingen sådan tydlig koppling finns i de exemplen. Jag finner liknande paralleller inom vissa genres, såsom actionfilm, thrillers och äventyrsfilm, men ingen direkt koppling till filmen generellt kan göras.