Gydytojo nurodymų nesilaikymas ir netinkamas vaistų vartojimas vis dar yra aktuali problema, skatinanti rezistentiškų bakterijų padermių atsiradimą. Tikslas ir uždaviniai. Palyginti nedaug atliktų tyrimų siekė pagerinti gydytojo nurodymų laikymąsi ir tik nedaugelis jų buvo sėkmingi.Todėl siekėme ištirti paprastos vaistininko intervencijos veiksmingumą gerinant gydytojo nurodymų laikymąsi, taip pat, išsiaiškinti veiksnius, siejamus su gydytojo nurodymų laikymusi ir nesilaikymo paplitimą, pacientų drausmingumo proporcijas. Tyrimo metodika ir metodai. Tyrime dalyvavo 66 pilnamečiai pacientai, kuriems buvo paskirtas trumpalaikis gydymas antibiotikais. 32 iš jų atsitiktine tvarka buvo įvykdyta vaistininko intervencija, po 48-72 val. laikotarpio nuo vaistų paskyrimo buvo skambinama pacientams ir informuojama apie galimas gydytojo nurodymų nesilaikymo pasekmes bei skatinama tinkamai vartoti vaistus. Rezultatai. Nustatyta, kad trečdalis pacientų (n=22, 33,3 proc.) nesilaikė gydytojo nurodymų vartojant antibiotikus ambulatoriškai (n=66). Atlikta paprasta intervencija reikšmingai pagerino gydytojo nurodymų laikymąsi (p=0,001): 28 (87,5 proc.) intervencinėje grupėje ir tik 16 (47,2 proc.) kontrolinėje grupėje laikėsi gydytojo nurodymų. Nustatyta (p≤0,01), jog žinantys kaip vartoti vaistus, savo ligą vertinantys kaip rimtą bei priimantys sprendimus susijusius su gydymu kartu su gydytoju buvo drausmingesni; nustatyta tendencija jog žinantys apie savo ligą pacientai taip pat yra... [toliau žr. visą tekstą] / Purpose and objectives of the research. Failure to follow prescribed antibiotic regimen may lead to the emergency of resistant to antibiotic drug therapy bacteria strains. Relatively small number of studies tried to enhance medication adherence in case of antibiotic use, and only few of them resulted in better adherence. Therefore we aimed to explore efficacy of simple pharmacist’s intervention (3-5 min telephone call) in enhancing outpatients' adherence, and also to determine risk factors of non-adherence in our sample. Methods. A total of 66 adult outpatients who received short-term treatment with antibiotics took part in our survey. Almost half of them (n=32, 48.5%) were randomized to intervention group, and were called in 48-72 hours after antibiotic prescribing to inform about possible consequences of non-adherence and to encourage to take antibiotics as prescribed. Results. It was found that one-third of patients (n=22, 33%) were non-adherent to the prescribed antibiotic regimen. Simple pharmacists’ intervention significantly improved adherence (p = 0.001): 28 (87.5%) and only 16 (47.2%) patients in the intervention group and in the control group followed physician instructions, respectively. It was found (p <0.01) that patients who knew how to take their medication, who perceived severity of their condition, as well as those who make decisions related to the treatment together with the physician reported better adherence. Also, there was found a trend (p = 0.128) that... [to full text]

Följsamhet är när patienten följer den angivna ordinationen. En bra följsamhet är ofta avgörande för en bra behandling och är kopplad till en lägre dödlighet. En dålig följsamhet ökar risken att drabbas av sjukdom och ökar hälsovårdskostnader. I utvecklade länder är följsamheten 50 %. Följsamhet kan vara avsiktlig eller oavsiktlig. Att avsiktligt inte vara följsam menas att patienten medvetet inte följer sin ordination. Att oavsiktligt inte vara följsam innebär att patienten omedvetet inte följer sin behandling, det kan beror på glömska eller missuppfattning. Följsamheten mäts ofta indirekt med olika frågeformulär. I denna litteraturstudie granskades sju artiklar från databasen Pubmed. Syftet var att undersöka följsamheten av läkemedelsbehandling vid tre sjukdomstillstånd, hypertoni, kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) och depression och ta reda på utmärkande faktorer som bidrar till bättre följsamhet. Resultatet visade att följsamheten varierar mellan 30 - 71 %. De utmärkande faktorer som bidrog till bättre följsamhet skiljde sig mellan studierna. Patienter som var gifta, hade make/partner visade sig vara en bidragande faktor till bättre följsamhet i tre av studierna. Patienter som tog monoterapi visade sig vara en bidragande faktor till bättre följsamhet i två av studierna och patienter med högre livskvalitet och som självskattade sin subjektiva hälsa som “bra” och “medel” hade en bättre följsamhet till läkemedelsbehandling. I tre studier visades att patienter med färre komorbiditeter hade en bättre följsamhet än patienter med flera komorbiditeter. Slutsatsen är att farmaceuten har en viktig bidragande roll och kan förbättra patientens följsamhet till läkemedelsbehandling genom en god och regelbunden kundkontakt. Studierna är inte samstämmiga och kan inte jämföras med varandra. För att få ett mer tillförlitligt resultat borde samma mätmetod användas. / Adherence is when the patient takes the medication as prescribed by the physician. A good adherence is often crucial for a good medical outcome and is connected to a lower mortality. A bad adherence increases the risk of illness and increases healthcare costs. In developed countries adherence is 50%. Adherence can be intentional or unintentional. Unintentional adherence, can depend on forgetfulness or misunderstanding and means that the patient is not following their treatment. Adherence is often measured indirectly using different questionnaires. In this literature study seven articles were reviewed from the medical database PubMed. The purpose was to examine adherence of medical treatment in three different disease states common in the elderly population; hypertension, chronic obstructive pulmonary disease (COPD) and depression, and in particular to study distinctive factors that contribute to a better adherence. The results showed that adherence varies between 30-71%. The distinctive factors that contributed to better adherence varied between the studies. In summary, three of the studies showed that patients that were married or that had a husband/partner had a better adherence. Monotherapy was a contributing factor better adherence in two of the studies. Patients with higher living standards and that self-assessed their subjective health as “good” and “average” had a better adherence to medical treatment. Patients with less comorbidities had a better adherence than patients with multiple comorbidities, this was reported in three of the reviewed studies. The conclusion is that the pharmacist have an important roll and can improve the patients adherence to drug treatment through a good and regular customer contact. The studies are not concordant and can not be compared with each other. To get a more reliable result the same measurement method should be used.

Bakgrund: Inflammatorisk tarmsjukdom är en kronisk tarmsjukdom som ofta drabbar unga patienter och som ofta kräver livslång behandling. Vid avbrott av behandling drabbas patienten ofta av skov som kan vara svårbehandlade. På sikt kan obehandlad inflammatorisk tarmsjukdom leda till kolorektalcancer. Syfte: Syftet var att belysa patientens erfarenhet och behov av stöd och information vid inflammatorisk tarmsjukdom. Metod: En litteraturöversikt enligt Friberg, (2017) har genomförts. Artiklarna söktes fram via databaserna; PubMed, Cinahl complete och Academic Search Complete. Litteraturöversikten grundar sig på åtta vårdvetenskapliga studier, varav fyra utfördes med mixad metod, tre med kvalitativ metod och en med kvantitativ metod. Resultat: Resultatet presenteras utifrån två teman och fem underteman som framkom i analysen av studierna; Det första temat var Information till patient med IBD, med tre underteman; Informationens innehåll till patient med IBD, Hur läkemedlsinformation kan ges till patient med IBD och Behov av utbildning för sjuksköterskor för att tillmötesgå patientens behov av information. Det andra temat var Relation mellan sjuksköterska och patient med tillhörande underteman; Patientens behov av att ha en relation med sin sjuksköterska och Patientens behov av en relation med sjuksköterska från barn till vuxenvård. Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån tidigare forskning samt utifrån Travelbees omvårdnads teori. Det fanns stöd för att patienten har ett behov av information och en relation med sjuksköterska. / Background: Inflammatory bowel disease is a chronic intestinal disease that often requires a lifelong treatment. With the occurrence of an interruption the patient may be stricken by episodes that is difficult to treat. Eventually an untreated inflammatory bowel disease could evolve to colorectal cancer. Aim: The aim was to describe the patient’s experiences and its need for support and information regarding the inflammatory bowel disease. Method:A literature review according to Friberg, (2017) have been carried through. The literature review is established on eight scientifically studies, which out of four was carried on with mixed methods, three with a quality method and one on quantitative method. The articles were provided via the data platforms; PubMed, Cinahl Complete and Academic Search Complete. Results: The result is presented under two major themes and five sub themes. First theme being: Information of disease and treatment with three sub themes; Content of information for a patient with IBD, how information about treatement is given to a patient with IBD and the need of education to nurses to fulfill the patient’s need of information and the second theme being: relationship between nurse and the patient and two sub themes being; The patient’s need of a good relation to its nurse and the patient’s need of a good relationship with the nurse from child to adult care. Discussion: The result has been discussed towards prior studies a to wards prior studies a towards Travelbees theory in care taking. There is support for believing that the patient needs information and a good relation towards the nurse.