Syftet med denna studie var att undersöka om och hur flickor påverkas av sociala medier, med inriktning på fenomenen Facebook och Instagram. Studien omfattar 78 stycken enkäter besvarade av flickor som är mellan 14 och 15 år gamla och går på olika högstadieskolor i norra Sverige. Resultaten visar att de flesta av flickorna har konton på sociala medier och använder dessa regelbundet. Nästan alla har tillgång till internet via deras mobiltelefon vilket gör att sociala medier ständigt är närvarande. Slutsatsen i vår studie visar på att flickornas utseende tycks spela en stor roll när de presenterar sig själva på sociala medier. Jakten på ”likes” verkar bottna i flickornas bekräftelsebehov i att bli sedda och accepterade av andra. Baksidan av sociala medier är mobbning och kränkningar som visar sig vara relativt vanligt bland flickorna i vår undersökning.

Stress och stressrelaterade sjukdomar har blivit ett växande problem i Sverige och ses idag som ett av de största folkhälsoproblemen i landet (SCB, 2002). I takt med detta så har det sociala medieanvändandet tillkommit och under en kort tid kraftigt ökat sedan 90-talet. Allt fler svenskar och framförallt ungdomar använder sociala medier mer och mer idag. Hur detta påverkar individen och de sociala jämförelserna som sker på sociala medier där appar med filter och photoshop blir allt vanligare var en drivande fråga under uppsatsens skrivande. Syftet med studien var att undersöka sociala mediers betydelse för stress. En enkät besvarades av 73 deltagare varav 53 personer bestod av kvinnor och 20 personer män i åldrarna 20-48 år. För att mäta stress och medieanvändandet utformades en enkät. En hierarkisk multipel regressionsanalys visade att sociala medier var en signifikant prediktor på stress. Trots att även ålder och kön korrelerade signifikant med stress så visade sig inte ålder ha en prediktiv roll för stress, något som kan bero på det lilla urvalet och åldersfördelningen. Resultaten var till viss del i linje med tidigare forskning. Slutligen diskuteras studiens begränsningar samt förslag på vidare studier inom området.

Syftet med detta arbete har att varit att undersöka vilka faktorer som påverkar bildlärarens förutsättningar att arbeta utifrån den reviderade kursplanen i bild (Lgr11).  Jag har använt mig av en kvalitativ intervjumetod där informanten är en bildlärare som är verksam på en högstadieskola. Jag valde att utgå ifrån ett ramfaktorperspektiv där jag undersökte i vilken utsträckning olika ramfaktorer hjälpte eller begränsade bildläraren. Att jag även använde mig av Marner och Örtegrens forskning om skolämnesparadigm gav mig ytterligare ett forskningsperspektiv och användbara begrepp gällande underökningen av bildlärares attityder och inställning till digitala medier. Attityd kan ses såsom en mänsklig resurs som alla bildlärare använder sig av i undervisningen och i verksamheten.  Med båda dessa perspektiv bereddes en mer nyanserad bild och gav fler förklaringar på varför det finns svårigheterna med att integrera digitala medier i bildundervisningen.  Undersökningen visar också på att utbildning inom IKT och kontakten med lärarstudenter skapar fortsättningar då det gäller att implementera digitala medier i bildundervisningen.

<p>Termen sociala medier har fått mycket uppmärksamhet i samband med presidentens valkampanj i USA år 2008, detta har väckt ett intresse att ta reda på vad sociala medier egentligen innebär och på vilket sätt det tillämpas vid svenska förhållanden och i den svenska politiken. Detta är inte en helt enkel uppgift och ett mycket stort ämne att undersöka. För att avgränsa ämnet har denna studie för avsikt att kartlägga användningen av sociala medier bland socialdemokraternas kommunala politiker i Uddevalla. Teorier om offentlighet och tvåstegshypotesen används som analysredskap i studien.Som kunskapsteoretisk utgångspunkt används ett explorativt förhållningssätt. Metoderna har utgjorts av intervjuer. Sociala medier är och kommer med största sannolikhet bli en viktigare del av Uddevallas socialdemokraters arbete med att kommunicera med sina väljare. Det finns en medvetenhet om gränsen mellan det offentliga och privata i Udde-vallas socialdemokraters arbete med sociala medier.</p>

Termen sociala medier har fått mycket uppmärksamhet i samband med presidentens valkampanj i USA år 2008, detta har väckt ett intresse att ta reda på vad sociala medier egentligen innebär och på vilket sätt det tillämpas vid svenska förhållanden och i den svenska politiken. Detta är inte en helt enkel uppgift och ett mycket stort ämne att undersöka. För att avgränsa ämnet har denna studie för avsikt att kartlägga användningen av sociala medier bland socialdemokraternas kommunala politiker i Uddevalla. Teorier om offentlighet och tvåstegshypotesen används som analysredskap i studien.Som kunskapsteoretisk utgångspunkt används ett explorativt förhållningssätt. Metoderna har utgjorts av intervjuer. Sociala medier är och kommer med största sannolikhet bli en viktigare del av Uddevallas socialdemokraters arbete med att kommunicera med sina väljare. Det finns en medvetenhet om gränsen mellan det offentliga och privata i Udde-vallas socialdemokraters arbete med sociala medier.

Sociala medier innebär både stora hot och möjligheter. Möjligheterna är större än någonsin för organisationer att interagera med sina intressenter och utifrån det bygga starka relationer. Samtidigt innebär den snabba spridning av information som sociala medier innebär ett hot för organisationer. I sociala medier kan ett rykte eller missnöje uppstå väldigt snabbt och bli en sanning som orsakar stor skada för ett företag och ett varumärke.   Syftet är att belysa och problematisera hur företag använder sociala medier i sin kriskommunikation. Syftet bröts ner i tre frågeställningar: Hur använder Parken Zoo Facebook i sin kriskommunikation? Hur utvecklas kriskommunikationen i de olika faserna förebyggande-, förberedelse-, akut-, återhämtnings- och lärofasen? Vilken roll spelar Facebook i dessa faser?   De teoretiska ramverken som har använts i uppsatsen är krisens olika faser och relationsskapande. Hur dessa ramverk kan integreras med sociala medier som Facebook är en viktig del för att förstå hur Parken Zoo använder Facebook för att kommunicera före, under och efter en kris.   Den empiriska undersökningen består av en fallstudie av ett företags användning av sociala medier i sin kriskommunikation genom en kvalitativ innehållsanalys i form av argumentationsanalys och en kvalitativ intervju.   Argumentationsanalysen och den kvalitativa intervjuns resultat visar att de olika krisfaserna förebyggande-, förberedelse-, akut-, återhämtnings- och lärofasen i och med de sociala mediernas intåg kastar om ordningen och gränserna suddas ut. Då sociala medier har ändrat processen för en kris där krisen inte längre följer en linjär process utan gör att företagen måste arbeta proaktivt genom alla faser då Facebook bjuder in till debatt som kan eskalera om företag inte arbetar proaktivt, med kunskap och information. Gränserna mellan de olika faserna kastas om, suddas ut och ställer högre krav på företag att alltid vara tillgängliga.

No description available.

Diskussionen kring mediernas partiskhet är en ständigt pågående debatt. Från vänsterhåll brukar det heta att svenska medier är högervridna eftersom de flesta tidningar är privatägda och har liberala eller borgerliga ledarsidor. Från högerkanten menar man i stället att journalistiken är vänstervriden eftersom de flesta reportrarna inom den svenska journalistkåren har vänstersympatier. Medierna, partiska eller inte, har en stor inverkan på vilka frågor människor tycker är viktiga och även i vilken utsträckning dessa frågor används av medborgarna när de bedömer sina politiska ledare eller partier. I den här uppsatsen ville vi försöka ta reda på hur rapporteringen av Sveriges två största politiska partier, Socialdemokraterna och Moderaterna, sett ut under fyra fall under mandatperioden 2006–2010. Vi ville titta närmare på vad som låg bakom partiskhet och också om de olika medietypernas olika medielogik påverkade när tidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet rapporterade partiskt. Vi tog hjälp av en kvantitativ innehållsanalys för att mäta förekomsten av positiv, neutral eller negativ rapportering för Socialdemokraterna och Moderaterna. Vi valde att mäta denna förekomst under fyra enveckorsperioder mellan 2006 och 2010: Regeringen Reinfeldts bildande samt ministeravhoppen i oktober 2006, Mona Sahlins tillträde som Socialdemokraternas partiledare och Göran Perssons avgång från samma post i mars 2007, Lehman Brothers kollaps och finanskrisen i september 2008 samt Greklandskrisen (finanskrisens andra våg) i maj 2010. Vårt resultat av undersökningen visade att kvällstidningarna var mer negativa i sin rapportering då nyhetsrapporteringen präglades av skandalgestaltning och personifiering (som i de två första fallen). Morgontidningarna behöll sin neutrala rapportering i nästa samma grad oavsett tidsperiod. Sammantaget missgynnades Socialdemokraterna i något högre grad än Moderaterna av mediernas rapportering. Vidare pekar de resultat vi ha kommit fram till i den här uppsatsen på att det till stor del var medielogiken som avgjorde vilken typ av publicitet som Moderaterna och Socialdemokraterna fick. Mediernas partiskhet avgjordes inte av deras politiska ståndpunkter, utan av vilken typ av nyhetsförmedling som passade respektive medietyp bäst.

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka attityder till sociala medier hos yrkesverksamma gymnasielärare. Jag har utgått från vad lärarna själva säger om sociala medier och därefter försökt skapa en bild av hur de ser på sociala medier i undervisning och som verktyg i elevers lärande. Jag har använt mig av en forskningsmetod där jag genomfört kvalitativa intervjuer. Metoden valde jag då jag ville försöka förstå och tolka ett mer komplicerat innehåll. Eftersom sociala medier som lärande verktyg i undervisningen ger intryck av att variera starkt mellan olika skolor och mellan olika lärare, har jag för min undersökning valt intervjupersoner i olika åldersgrupper, med olika erfarenhet och på olika skolor. Litteraturen jag använt mig av är till stor del samtida. Detta då sociala medier är en relativ ny företeelse som det inte forskats så mycket om. En av slutsatserna jag dragit är att det finns en stor variation i lärarattityder och hur lärare ser på sociala medier som lärandeverktyg och om de bidrar till elevernas förmågor på ett relevant sätt.

The subject of this essay is the target audience consisting of males in the ages of 25-40 living inStockholm with academic background. The main subject is to describe the target audience in awider perspective and to look at their social media habits and see if there are any differencesbetween the younger and older half of the target audience and to compare the results with theoryabout generation x and y. The split of the target group is made in the middle of the target age rangeso the two subgroups consists of informants in the age of 25-32 and 33-40. The study will beconducted through semistructured qualitative interviews. The aim of the study is to see if there areany differences in social media habits and some basic values between the two subgroups.