No description available.

Idag konsumerar vi mer el än någonsin och en stor del av detta kan skyllas på ökad teknikanvändning, men också i många fall ovanor och okunskap. En stor del av ett hushålls elkonsumption kan idag minskas helt genom miljösmarta val i hemmet.   Spelifiering är användandet av spelelement i miljöer där spel i vanliga fall inte förekommer, detta begrepp har på senare år vuxit sig mycket stort och spås ha en stor påverkan på framtiden.   Denna studie syftar till att ta reda på och undersöka hur spelifiering påverkar en användares energivanor och kunskapsnivå till det bättre. Vilken typ av spelifiering är mest effektiv och hur ska detta implementeras för att bäst påverka en användare.   Vi skapade därför en applikation med utvalda spelelement för att se om vi kunde påverka användarnas beteenden, vanor, attityd och medvetenhet kring elkonsumption under två veckor. Resultatet visar tydliga indikationer på att en förändring i beteende är långt ifrån omöjlig. Samtidigt ser vi vikten av att vara väldigt noggrann när det gäller implementering av spelifiering då det snabbt kan få kraftiga konsekvenser på motivation vid överanvändande. / Today we consume more electricity than ever, and this can be blamed on the heavy increase in usage of new technologies, but also in bad behaviours and ignorance.   Gamification is the use of game elements in a non-game context. Gamification is a field that has increased a lot during the latest 5 -10 years, and is assumed to have a big impact on future development.   This study aims to see if gamification can better a user’s behavior and attitude concerning energy-consumption at home, and thus study if a user has absorbed new habits and general knowledge about consumption of electricity. The study will also find the most effective gamification-methods to achieve this goal in the least amount of time.   We have created an application with incorporated game-elements to see if a user’s behavior, attitude and awareness can be affected in a positive way. Our result clearly indicates that a change in behaviors regarding energy-consumption can be created with gamification, but caution is advised since wrong usage or over usage of gamification can quickly kill motivation and willingness to evolve.

Melodifestivalen är en svensk musiktävling där vinnaren av tävlingen representerar Sveriges bidrag på Eurovision Song Contest. Melodifestivalen nådde uppemot 3,770 miljoner tittare år 2015. Många som tittade på Melodifestivalen använde sig av deras applikation till att rösta och följa programmet. Denna studie är skriven i syfte att undersöka samt analysera hur medietekniker upplever kombinationen av att titta på Melodifestivalen, samtidigt som de använder sig av Melodifestivalens applikation. Metoden som använts för att samla data och information har varit kvalitativa och kvantitativa intervjuer. All material har tagits fram i syfte att ge djupare svar/förståelse på̊ de frågor som ställts. En annan viktig aspekt i denna studie är att undersöka hur Melodifestivalens applikation är uppbyggd samt vilka krav som ställts på den. Med hjälp av en internet-intervju med Djeiran Amini, projektledare för Melodifestivalen, har viktig information kunnat tas fram. Resultaten som framkommit har analyserats i förhållande till undersökningar och teorier nära ämnet. Studiens resultat visar tydligt att de flesta deltagare som tillhörde den medel engagerade gruppen upplevde att de fick en förhöjd upplevelse av Melodifestivalen, trots att applikationen inte fungerade korrekt under tiden för programmet. De flesta deltagare som tillhörde den mest engagerade gruppen var mer kritiska över applikationen och upplevde generellt ingen förhöjd upplevelse av programmet. Denna studie är baserad på erfarenheter och upplevelser från 12 medietekniker som studerar på Kungliga Tekniska Högskolan. Det går därmed inte att generalisera studiens resultat som något som skulle kunna gälla för alla användare av Melodifestivalens applikation i Sverige. Människors olika upplevelser, i detta fall gällande en applikation, kan inte generaliseras eftersom de alltid är unika för deltagaren i sig. Deltagarna i de olika grupperna kunde ibland uppleva samma sak och ibland inte, beroende på olika faktorer. Till exempel vilka krav man ställer på funktionerna samt användarens upplevelse av applikationen. / Melodifestivalen is a Swedish Music Contest where the winner of the contest represents Sweden's contribution in the Eurovision Song Contest. Melodifestivalen had 3,770 million viewers in 2015. Many who watched the Eurovision Song Contest ​​used the application to vote and to follow the program.     This study was written in order to examine and analyze how media technicians experience the combination of watching the Eurovision Song Contest while, using the Melodifestivalen application. The method used to collect data and information have been qualitative and quantitative interviews. All materials have been developed in order to provide deeper understanding of the questions raised.     Another important aspect of this study is to investigate how Melodifestivalen`s application is built as well as what is expeced of it. With the help of an Internet interview with Djeiran Amini, the project manager of Melodifestivalen, important information has developed. The answers that emerged were analyzed in relation to selected theories and investigations. The results of the study clearly show that participants who belong to the medium committed group felt that they had an enhancedexperience of the Eurovision Song Contest, despite that the application did not work properly during the time of the program. The remaining participants who belonged to the most committed group were more critical of the application and experienced no overall enhanced experience of the program. This study is based on experiences and perceptions of 12 media technicians who study at the Royal Institute of Technology. It is therefore impossible to generalize the results of the study as something that could apply to anyone using the Melodifestivalen application in Sweden. People's different experiences, in this case an application, can not be generalized because everyone’s experience is unique. The participants from the different groups could sometimes experience the same thing and sometimes not, depending on various factors. For example, the requirements on the functions and user’s experience of the application.

No description available.

With the evolving opportunities smartphones provide their users, mobile field professions can gain much from having a field-office application that support work while in the field. However, both the environment and context in which field workers operate risk to impair the workers’ ability to interact with a device, and so called situational impairments may be induced. This thesis aims to identify the situational factors that risk impairing the interaction between the chosen field working group of graffiti removal technicians and a future smartphone application. To get an encompassing understanding of the profession of graffiti removal, a participant observation was performed, with two sanitation firms and four technicians involved in the study. After performed participant observation, a hypothetical future field-office application with the purpose to be used to handle sanitation orders was determined and situational impairments could be identified. The study shows that the situational impairments are (1) the gloves the technicians use while working, (2) the fact that devices used in the field often are worn out as a consequence of the activities and conditions in which they are operated, (3) rain, and (4) bright sunlight. To mitigate the aggravations these four factors cause, smartphones used in the field should be rugged and have screens that are operable when wet. The field-office application’s interface should be designed with consideration on how to facilitate readability in bright sunlight and with a user flow that does not require too many steps from starting to ending a sanitation order. / Med de ökade möjligheter som smartphones erbjuder, kan mobila fältyrken dra stor nytta av att i organisationen ha en smartphoneapplikation som arbetsverktyg när man arbetar ute i fält. Dock riskerar de miljöer och kontexter som fältarbetare jobbar i att påverka deras möjlighet att interagera med smartphones, där så kallade situationsberoende faktorer kan påverka interaktionen negativt. Det här examensarbetet har som syfte att identifera de situationsberoende faktorer som riskerar att försvåra interaktionen mellan den valda fältarbetande gruppen klottersaneringstekniker och en framtida smartphoneapplikation. För att få en omfattande förståelse för yrket genomfördes en observationsstudie, med två saneringsfirmor och fyra saneringstekniker involverade i studien. Efter observationsstudien kunde en hypotetisk framtida applikation för hantering av saneringsärenden bestämmas, varpå situationsberoende faktorer kunde identifieras. Studien visar att de faktorer som riskerar att påverka interaktionen mellan tekniker och en smartphoneapplikation är (1) de arbetshandskar teknikerna använder när de sanerar, (2) faktumet att de tekniska hjälpmedel som används i fält ofta är slitna, (3) regn och (4) starkt solljus. För att minska interaktionsvårigheterna som framkallas av de fyra faktorerna bör de smartphones som används i fält vara slitstarka och ha skärmar vars touchfunktion inte försämras när de är blöta. En applikation med syfte att fungera som arbetsverktyg för saneringstekniker bör vara designad med hänsyn till hur man kan underlätta läsbarhet i starkt solljus och erbjuda ett användarflöde som inte kräver för många steg från det att man startar, till att man avslutar, ett saneringsärende.

The importance of the role audio plays in multimodal information media is often underestimated or even overlooked. This applies to a wide range of media in everyday use- from videoconferencing systems to multi modal human-computer interfaces and to some extent even computer games. When improving audiovisual (AV) systems, the focus is generally on video. A question seldom asked, most likely because it is of a difficult nature, is how we actually perceive audiovisual media. In this study the importance of audio was examined by exposing subjects to au- diovisual video clips that varied only in audio quality. In some videos background noise from a subway train was added and was to be regarded as an external signal. The subjects were asked to rate their perception of the audio, video, audiovisual quality as well as the listening effort by rating the comprehensibility of the content. They were also required to pay attention to the content in each video and to answer questions about it. Results show a perceived difference in video quality following the perception of audio quality, although the video quality was never altered. Results also show that a light reverb infused in the au- dio signal was considered to have a positive impact on comprehensibility while still being perceived as decreasing the audio quality. The thesis has been written in collaboration with telecomunication company Ericsson and all tests and material have been recorded at Ericsson laboratories in Kista, Stockholm. / Vikten av audio inom multimodal informationsmedia är ofta underskattad. Detta gäller media som videokonferenssystem, interaktiva datainterface och i någon mån även dataspel. När förbättringar inom audiovisuella system görs, satsas det ofta mer på den visuella delen, t.ex. genom en större videoskärm eller effektivare video codec. En fråga som sällan ställs, säkerligen för att den är svår, är hur vi egentligen uppfattar media. Denna studie ämnar att påvisa vikten av audio genom ett subjektivt test där test- personerna betygsatte sin kvalitetsuppfattning av audio, video, audiovisuella (AV), hur lätt eller svårt dom fann det att uppfatta innehållet i en serie korta videoklipp, där en- dast audiokvalitén ändrats. Även bakgrundsljud från tunnelbana fanns med i ljudsig- nalen för vissa video- klipp och var ämnat att vara betraktat som extern audiosignal (miljö). Testpersonerna ombads betygsätta sin uppfattning av audiokvalité, videokvalité, total audiovisuell kvalité och hur lätt eller svårt det var att uppfatta innehållet i videon. Utöver det blev de ombedda att svara på några frågor angående innehållet i videon. Resultaten visar att den uppfattade videokvalitén följer uppfattningen om audiokvalité även om videokvalitén förblev oförändrad genom hela testet. Videoklipp som innehöll ljud med tillagd efterklang blev betygssatta som sämre i audiokvalité även om uppfattningen blev betygssatt som bättre. Detta examensarbete har utförts i samarbete med telekommunikationsföretaget Ericsson. Själva studien och det tillhörande råmaterialet har blivit inspelat och tagit plats på Ericsson labora- tories i Kista, Stockholm.

With many different elective courses to choose between, a lot of students  experience anxiety over deciding which courses to study next semester. The  choice of a specific course can have a big impact on the students future studies  and/or employment. Therefore the anxiety is justified. At the same time the  number of students applying for a course often vary from year to year. This  creates issues for the responsible teachers because of the ever-changing  resource requirements. There are several different theories on decision making, addressing the  different time related states as well as the different habitual styles. With  help of theories on these styles and time states, which were investigated with  two surveys and a focus group, and statistical data mining from a database  consisting of former course decision data we have studied how the students  reason when it comes to selecting courses and which aspects that influence their  choice. This gave us a better insight and understanding of the students’ situation and what the varying of applicants to different courses may depend  on. The results of this study show that the students at media technology often  have issues choosing between the elective courses. Many students experience that  the available information on the corresponding course homepages is brief and  therefore they call for a clarification of the course information. Because of  this, the majority of the students in the lower grades often rely on the advice  that the students in the higher grades provide. The database analysis shows that  the grades in the mathematics courses have an effect on which track (and its  corresponding elective courses) a student will choose. / Med många kursvalsmöjligheter är det lätt att som KTH-student uppleva  beslutsångest inför kursvalen. Eftersom ett kursval kan ha stor effekt på hur  studenters framtida studier och/eller yrkesliv kommer att se ut så är  beslutsångesten många gånger befogad. Samtidigt som studenter har svårigheter  med att fatta sina kursvalsbeslut, så varierar antalet sökande till de valbara  kurserna från år till år. Detta medför svårigheter för de kursansvariga eftersom  resurskraven ständigt ändras. Det finns flera teorier kring beslutfattandet, dels kring dess olika  tidsrelaterade stadier såväl som dess olika vanemässiga stilar. Med hjälp av  teorier kring habituella beslutsstilar i olika tidsperioder, som undersöktes med  två enkätundersökningar och en fokusgrupp, och statistikutvinning ur en databas  innehållandes kursvalsdata har vi i denna rapport studerat hur studenterna  resonerar kring kursvalen och vad som påverkar deras beslutsfattande. Detta för  att ge en bättre inblick och förståelse för studenternas situation samt för att  undersöka vad varierande antal sökande till vissa kurser och inriktningar kan  bero på. Resultaten från undersökningen visar att studenterna på medieteknik ofta  upplever svårigheter med att välja sina valbara kurser. Många studenter upplever  att den informationen som finns på kurshemsidorna är knapphändig och efterlyser  därför ett övergripande förtydligande av kursinformationen. Därför förlitar sig  majoriteten av studenterna i de lägre årskurserna på de äldre studenternas  kursvalsråd. Databasanalysen visar bland annat att matematikbetygen har en  påverkan på vilken inriktning (och dess tillhörande valbara kurser) som  studenterna väljer.

Konvergens och nya kombinationer är vanliga hörnstenar i dagens digitala mediainnovationer. Att använda sin smartphone eller tablet medan man ser på TV är ingenting nytt, men när man integrerar användningen av enheterna med varandra så har vi en ny kombination. Denna rapport undersöker förutsättningarna att integrera en tablet eller smartphone med vårt TV-tittande. Det är idag vanligt att smartphones och tablets finns tillgängliga medan man ser på TV, men det är inte alltid den används till något som är relaterat till själva TVprogrammet. Under 2011 lanserade TV4 en second screen applikation till sitt TV-program Idol, vilket var deras första applikation som under live-sändning skickade ut synkroniserade händelser i applikationen (så kallat live-push). För att samla information om detta relativt nya område, har experter inom området och en grupp svenska early adopters intervjuats. Expertintervjuerna har behandlat den allmänna synen på second screen applikationer dess betalmodeller och trendspaning. Medan användarintervjuerna (early adopters) har fokuserat på deras nuvarande vanor. Det har även genomförts en fallstudie med TV4s Idol-app. Resultatet av denna rapport visar på att det inte finns något exakt svar för hur en second screen applikation ska utformas. Det handlar mer om att ha ett syfte med sin applikation och veta vilken målgrupp man vänder sig till. Rapporten visar även att det inte är infrastruktur eller hårdvara som sätter gränserna för vidare utveckling, utan att det är andra sociala faktorer. För att nå ut till den större delen av befolkningen (early majority och framåt) behöver man visa på att produkten/tjänsten fyller ett klart syfte eller behov och det krävs även att den är enkel att använda. / Convergence and new combinations are common cornerstones in today’s digital media innovations. To use a smartphone or tablet while watching TV is nothing new but when you integrate the units with each other, you have a new combination. This report investigates the qualifications to integrate a second screen product with our way of watching TV. It is common today to use a smartphone or tablet while watching TV, but it is not as common to use it for something related to the TV-program. During 2011 TV4 launched their first second screen application to the TV-show Idol which is their first application that uses live-push, which means that synchronized events are sent to the application during the live show. To gather information about this relatively new area, interviews have been made with business experts and a group of early adopters in Sweden. The expert interviews cover the experts’ general view on second screen applications, payment models and trends. Meanwhile the user interviews (early adopters) are more focused on their existing habits. An end user test has also been conducted with TV4s’ Idol-application. The outcome of this report is that there is no exact way of producing a second screen application. It all comes down to the purpose of the application and what target group it is aimed for. It is not infrastructure or hardware that limits further development; it is other social factors. To reach out to the largest part of the population, early majority and forward, you need to prove to them that the service/product really fulfills a purpose or need and the service/product has to be easy to use.

Idag publiceras en stor mängd videogram med hjälp av onlinevideotjänster. Med videogram menas här audiovisuella verk frånkopplat lagringsmedium. Internetpublicerade videogram är en del av ett digitalt kulturarv som behöver bevaras. Det är Kungliga Biblioteket, Sveriges nationalbibliotek, som enligt lag har ansvaret att bevara det svenska kulturarvet. Idag finns ingen strategi hos Kungliga Biblioteket för att bevara nämnda videogram. Det finns alltså en risk att en del av kulturarvet går förlorat. Därför har föreliggande undersökning, i samarbete med Kungliga Biblioteket, försökt hitta lämpliga metoder för hur nämnda videogram ska samlas in samt hur metadata kan sparas och dessutom användas vid insamlingsprocessen. För det ändamålet gjordes fyra intervjuer med personal från Kungliga Biblioteket och en fallstudie av Youtube. Youtube valdes då det är den största onlinevideotjänsten. Resultaten från intervjuerna visade att det fanns fyra huvudsakliga alternativ till insamlingsmetoder: pliktleverans, harvesting, förvärv och aktiv insamling. Intervjuerna visade även på svårigheter och möjligheter hos respektive metod. Fallstudien visade att det finns material på Youtube som kan vara en del av det svenska kulturarvet och att det gick att spara tillsammans med metadata av hög kvalitet. De olika insamlingsmetodernas för- och nackdelar undersöktes, bland annat med hjälp av SWOT-analys. Det konstaterades att det bästa alternativet var att använda harvest-metoden men med snävare kriterier än de som använts i Kungliga Bibliotekets Kulturarw 3-projekt. På så sätt kan videogram sparas tillsammans med relevant metadata samtidigt som en del av samma metadata kan användas som sökkriterier. / Today, large amounts of videograms are published with the use of online video services. The term videogram is used here to denote the audiovisual work itself, regardless of storage media. Videograms published on the internet are a part of a digital cultural heritage, which needs to be preserved. The National Library of Sweden is, according to law, responsible for the preservation of Swedish cultural heritage. Presently there is no strategy at the National Library to preserve these videograms and therefore there is a risk that part of the cultural heritage may be lost. It is the purpose of this study to, in collaboration with the National Library of Sweden, find a suitable method to preserve these videograms and also investigate how metadata can be saved and used in this process. For this purpose four interviews with personnel from the National Library and a case study of Youtube were done. Youtube was chosen as it is the biggest online video service. The results of the interviews showed that there are four main methods of collection: legal deposit, harvesting, acquisition and active collection. The interviews also showed the difficulties and possibilities of each method. The case study showed that Youtube contains material that may be a part of the Swedish cultural heritage and that this material could be saved along with metadata of high quality. The advantages and disadvantages of the different methods of collection were investigated with SWOT analysis inter alia. It was found that the best alternative was to use the harvesting method but with more narrow criteria than those used in the Kulturarw 3 project. In this way, videograms may be saved together with relevant metadata, which also may be used as search criteria.

Den svenska sjukvården står idag för ett antal utmaningar om den skall fortsatt kunna erbjuda god service som vårdgivare och vara attraktiv som arbetsgivare. Bland annat diskuteras frågor som förvärrad platsbrist, läkarbrist samt avstånd till specialistsjukvård. På Karolinska Universitetssjukhuset i Solna ligger Radiumhemmet och där behandlas bland annat lungcancerpatienter. Där diskuteras huruvida telemedicin kan vara en möjlig väg för att lösa ovanstående problem. Denna uppsats utreder på vilket sätt telemedicin kan användas på Radiumhemmet för lungcancerpatienter. För att kunna utreda en telemedicinsk lösnings möjligheter på Radiumhemmet genomfördes intervjuer och fokusgrupper med personalen. Externa experter från sjukvården och industri intervjuades och ett besök gjordes på barnsjukhuset Childrens Healthcare of Atlanta, USA, där man har kommit långt i användningen av telemedicin. Det finns delar av verksamheten på Radiumhemmet där telemedicin skulle kunna bidra till att skapa möjligheter till en tätare kontakt mellan patient och vårdpersonal. Detta i syfte att lugna oroliga patienter och hjälpa till med lättare symptombedömningar och på så sätt minska väntetiderna. Genom de undersökningar som utfördes upptäcktes dock även svagheter i en telemedicinsk lösning avsedd för lungcancerpatienter. Patientgruppen ofta är äldre med liten erfarenhet av datorer och sjukdomen är allvarlig. Det krävs personlig kontakt och fysiska undersökningar, men i vilken utsträckning är individuellt. Telemedicin kanske inte kan ses som en absolut lösning för de problem som råder i sjukvården idag när det kommer till lungcancerpatienter, men väl som ett komplement. Om lungcancerpatienter är den optimala målgruppen är ifrågasättbart men att telemedicin kan underlätta i den svenska sjukvården står klart. / Nowadays the health care system in Sweden is faced with several challenges like shortage of space, physicians and long distances to specialized health care. A possible solution for this being discussed at the lung cancer department of Karolinska University 2 Hospital is the use of telemedicine. If implemented it would be part of the followup treatment. The objective of our research is to find out if this technology can help improve the health care. In order to investigate the opportunity for a telemedicine solution, we collected qualitative data from multiple different sources. This included two doctors specialized in lung cancer, and a focus group with nurses from Radiumhemmet. We also conducted interviews with relevant individuals outside the hospital including Nirav Desai who is the Founder and CEO of Hands On Telehealth; furthermore, we visited the Children’s Healthcare of Atlanta based in Atlanta, Georgia where telemedicine is used on a daily basis. Thanks to the carried out research, we have discovered that telemedicine could be used in certain scenarios and contribute towards a more frequent contact between the patient and the medical professionals. Thus, this new technique could help nurses execute lighter symptoms assessment remotely and reduce waiting times. We also discovered some inconveniences in a telemedicine solution designed for lung cancer patients. We personally do not think they are the best target group for such a solution since the patients are mostly the elderly with little computer experience. Also the disease is severe and requires physical examinations where the telemedicine existing today would not improve the care giving. To all intents and purposes, telemedicine might not be the only and ultimate solution for the problems identified within healthcare for lung cancer patients at Radiumhemmet, but it can work well as a supplement. 3