Syftet med denna studie är att undersöka på vilka olika sätt barnen blir delaktiga pedagogiska dokumentation och hur den pedagogiska verksamheten påverkas av barnens delaktighet. Observationer gjordes på en avdelning med barn i blandade åldrar. Det utfördes även en kompletterande intervju med en av pedagogerna. Studien fokuserade på hur barnen blir delaktiga i arbetet med pedagogisk dokumentation och hur denna delaktighet påverkade de didaktiska valen för planeringen av verksamheten. Resultaten visar på hur arbetssättet speglar av sig på verksamhetens utformning där barnen upplever en tillåtande miljö där de vågar uttrycka tankar och idéer under arbetsprocesser. Samtidigt som det är en tidskrävande process.Med hjälp av denna studie önskar jag kunna visa ett exempel hur pedagogisk dokumentation kan fungera i en pedagogisk verksamhet och potentialen i det specifika arbetssättet.

Krav ställs på pedagogisk dokumentation i förskolan från många olika håll där barnens delaktighet betonas. Skolverket (2012) har gett ut stödmaterial kring hur förskolor kan arbeta med pedagogisk dokumentation och systematiskt kvalitetsarbete i enlighet med förskolans läroplan. Däremot är det upp till pedagogerna att avgöra hur detta ska ske. Tidigare forskning har visat att pedagogisk dokumentation är ett komplext verktyg med många möjligheter, men även svårigheter. Syftet med denna studie är att förstå och synliggöra hur pedagogerna i tal konstruerar barn, delaktighet och pedagogisk dokumentation och vad dessa konstruktioner kan tänkas leda till i dokumentationsprocessen. För att göra undersökningen möjlig har vi genomfört fem intervjuer med fyra förskollärare och en pedagogista, samt tagit del av förskolornas pedagogiska dokumentation. Med ett socialkonstruktionistiskt perspektiv har vi fått syn på att pedagogisk dokumentation är en social konstruktion som påverkas av historiska och kulturella aspekter. Detta kan i sin tur påverka hur barnen konstrueras i dokumentationsprocessen och vilka möjligheter de har till att bli delaktiga. En återkommande svårighet som lyfts i relation till dokumentationsarbetet är tidsbrist. Några möjligheter som uttrycktes i studien var att pedagogisk dokumentation kan synliggöra barnens lärande, intresse och frågor och öka kvaliteten i verksamheten. En aspekt som överraskade oss var att intervjupersonerna lyfte EU:s nya datorskyddsförordning och att den på olika sätt kunde påverka arbetet med pedagogisk dokumentation. Det som synliggörs i denna studie är att pedagogerna uttrycker både fördelar och nackdelar med denna förordning.