Spelling suggestions: "subject:"medvetandegöras"" "subject:"medvetandegörs""
1 |
Medvetandet och inter-teoretisk reduktion / Mind and inter-theoretic reductionGustafsson, Andreas January 2019 (has links)
Mycket diskussion har ägt rum om huruvida medvetandets fenomenala aspekter kan reduceras till fysikaliska sakförhållanden. Enligt fysikalisterna är denna typ av reduktion möjlig då det subjektiva medvetandet i grunden inte är något icke-fysikaliskt. Syftet med denna uppsats är inte att undersöka huruvida medvetandet som sådant är metafysiskt reducerbart till de fysikaliska förhållandena, utan snarare att presentera ett problem som uppstår för fysikalisten om denne ämnar finna ett sätt att reducera en teori om det fenomenala till en teori om det fysikaliska. Problemet som här diskuteras är alltså inter-teoretiskt, snarare än metafysiskt. Grunden för diskussionen och problemformuleringen utgörs dels av David Chalmers kritik mot de reduktionistiska teorierna om medvetandet, dels av Lawrence Sklars taxonomi över olika typer av inter-teoretisk reduktion. Enligt Chalmers är det subjektiva medvetandet något unikt icke-reducerbart i en metafysisk bemärkelse. Detta i kombination med Sklars diskussion om reduktion mellan inhomogena teorier tjänar som utgångspunkt för en semantisk/teoretisk diskussion om reduktion av det fenomenala medvetandet.
|
2 |
Grepp om upplevelsen : En undersökning av Blocks och Shoemakers diskussion angående kvalias tillgänglighet för subjektet, givet argumentet om frånvarande kvalia / Grasp of the Experience : Grasp of the experience - a study of Block's and Shoemaker's discussion about the acessibility of qualia to the subject, given the absent qualia argumentLinder, Johanna January 2016 (has links)
No description available.
|
3 |
Våra sociala medvetanden: En diskussion om ett socialt perpektiv angående medvetandet / Our social minds: A discussion of a social perspective on the mindPettersson, Joakim January 2005 (has links)
<p>In this essay a social perspective on the mind is explored and argued for. The essay moves from a discussion of a social collective foundation for the individual mind to a discussion ofthe main alternative ways of describing the shared social world, namely an action-centred perspective and a power-centred perspective. It is shown that these two perspectives are combinable. A combination of the two perspectives is therefore recommended for a more balanced way of describing the shared social world. In this essay it is argued for that the individuals’ mind and her identity is dependent on the surrounding community. The identity and habits that the individual acquires is dependent of the individuals’ membership in certain groups within a community and the dominant ways of looking at the world that exist within that community. However, the existing power relations and the dominant ways of looking at the world are in turn dependent on the collective action of individuals for their existence. Relations and customs can be changed and power can be transferred to non-dominant ways of looking at the world. Such change requires collective action to take place.</p>
|
4 |
Våra sociala medvetanden: En diskussion om ett socialt perpektiv angående medvetandet / Our social minds: A discussion of a social perspective on the mindPettersson, Joakim January 2005 (has links)
In this essay a social perspective on the mind is explored and argued for. The essay moves from a discussion of a social collective foundation for the individual mind to a discussion ofthe main alternative ways of describing the shared social world, namely an action-centred perspective and a power-centred perspective. It is shown that these two perspectives are combinable. A combination of the two perspectives is therefore recommended for a more balanced way of describing the shared social world. In this essay it is argued for that the individuals’ mind and her identity is dependent on the surrounding community. The identity and habits that the individual acquires is dependent of the individuals’ membership in certain groups within a community and the dominant ways of looking at the world that exist within that community. However, the existing power relations and the dominant ways of looking at the world are in turn dependent on the collective action of individuals for their existence. Relations and customs can be changed and power can be transferred to non-dominant ways of looking at the world. Such change requires collective action to take place.
|
5 |
Kan vi tro på kvalia? : En granskning av Amy Kinds underkännande av transparenstesen / Can we Believe in Qualia? : Scrutinizing Amy Kind's denying of the transparency thesisWettström, Rune January 2017 (has links)
Denna uppsatsen granskar Amy Kinds argument för kvaliarealism. I artikeln från 2008, ”How to Believe in Qualia”, hävdar hon att transparenstesen utgör ett hot mot kvaliarealism. En stor del av min uppsats handlar därför om att undersöka hennes avfärdande av transparenstesen. Uppsatsen ger henne ett visst, men inte fullt, stöd i detta och följaktligen också ett visst stöd för kvaliarealism. Samtidigt visar uppsatsen på andra argument gentemot transparenstesen, som också utgör ett hot mot kvaliarealism. / In this thesis Amy Kind’s argument for qualia realism is scrutinized. In the paper from 2008, “How to Believe in Qualia”, she claims that the transparency thesis pose a threat to qualia realism. A major part of this thesis therefore deals with investigating her refutation of the transparency thesis. The thesis gives her some, but not fully, conclusive support and consequently gives some support for qualia realism. The thesis also sets out other arguments against the transparency thesis, arguments which however pose a threat to qualia realism.
|
6 |
Kan vi tro på kvalia? : En granskning av Amy Kinds underkännande av transparenstesen / Can we Believe in Qualia? : Scrutinizing Amy Kind's denying of the transparency thesisWettström, Rune January 2017 (has links)
Denna uppsatsen granskar Amy Kinds argument för kvaliarealism. I artikeln från 2008, ”How to Believe in Qualia”, hävdar hon att transparenstesen utgör ett hot mot kvaliarealism. En stor del av min uppsats handlar därför om att undersöka hennes avfärdande av transparenstesen. Uppsatsen ger henne ett visst, men inte fullt, stöd i detta och följaktligen också ett visst stöd för kvaliarealism. Samtidigt visar uppsatsen på andra argument gentemot transparenstesen, som också utgör ett hot mot kvaliarealism. / In this thesis Amy Kind’s argument for qualia realism is scrutinized. In the paper from 2008, “How to Believe in Qualia”, she claims that the transparency thesis pose a threat to qualia realism. A major part of this thesis therefore deals with investigating her refutation of the transparency thesis. The thesis gives her some, but not fully, conclusive support and consequently gives some support for qualia realism. The thesis also sets out other arguments against the transparency thesis, arguments which however pose a threat to qualia realism.
|
7 |
Om fenomenell kunskap och Förmågehypotesen : Information eller förmåga – vad lär vi oss när vi får en ny upplevelse? / On phenomenal knowledge and the Ability Hypothesis : Information or ability – what do we learn upon having a new experience?Bergqvist Karlsson, Daniel January 2019 (has links)
Fysikalism ifråga om vårt upplevande – fenomenella – medvetande; att det är helt och enbartfysiskt, står i kontrast till olika former av dualism, som säger att medvetandet inte helt låter sigreduceras till det fysiska.Frank Jackson har presenterat det så kallade kunskapsargumentet mot fysikalism. Eftersom vilär oss något nytt då vi får en ny upplevelse, och eftersom detta inte kan läras på något annatsätt än att själv erfara upplevelsen, så drar kunskapsargumentet slutsatsen att det finns ickefysiskafakta om världen, och att fysikalismen därför är falsk.Förmågehypotesen (eng. the Ability Hypothesis) är ett svar på detta argument som lagts framav David Lewis och Laurence Nemirow. De menar att det vi lär oss då vi får en ny upplevelseinte är något annat än vissa förmågor, och därför är kunskapsargumentets slutsats att det finnsicke-fysiska fakta om världen falsk.Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka om Förmågehypotesen utgör ett hållbartförsvar för fysikalismen mot kunskapsargumentet. För att genomföra detta utvärderar jag feminvändningar mot Förmågehypotesen och de svar på dessa som Nemirow anför. Jag kommeratt argumentera för att två av dessa invändningar pekar på problem med Förmågehypotesensom inte låter sig lösas, och därför drar jag slutsatsen att Förmågehypotesen inte lyckas försvarafysikalismen mot Jacksons kunskapsargument. / Physicalism concerning the phenomenal consciousness; the view that it is entirely physical,stands in contrast with various versions of dualism, which claims that consciousness isirreducibly non-physical.Frank Jackson has presented the so-called knowledge argument against physicalism. Becausewe do learn something new upon having a new experience, and because this something cannotbe learned any other way than to have the experience, the knowledge argument concludes thatthere are non-physical facts about the world. Hence, physicalism is false.The Ability Hypothesis is a response to the knowledge argument presented by David Lewis andLaurence Nemirow. They argue that what we learn upon having a new experience is nothingbut a set of abilities. Hence, the conclusion of the knowledge argument that there are nonphysicalfacts about the world, is false.The aim of this paper is to investigate whether the Ability Hypothesis constitutes a viabledefense for physicalism against the knowledge argument. To accomplish this, I evaluate fiveobjections that have been raised against the Ability Hypothesis and the answers to thesepresented by Nemirow. I will argue that two of these objections point to problems with theAbility Hypothesis which cannot be solved, and I therefore conclude that the Ability Hypothesisis unable to defend physicalism against Jacksons knowledge argument
|
8 |
Visuell asymmetri i spel : Speldesign med olika verklighetsuppfattningar i fokusLepistö, Felix, Hansson, Niklas January 1993 (has links)
Genom detta kandidatarbete prövar vi på att testa ett annorlunda tillvägagångssätt inom spelutveckling och design, till att försöka skapa en mer innovativ och tilltalande spelprodukt. Med hjälp av termen Critical Play från Mary Flanagan, undersöker vi genom reflektion, diskussion och ifrågasättande, alternativa sätt att tolka världen på. Genom prövning skapar vi en underhållande gestaltning och analyserar ifall Critical Play som utveckling och designmetod även går att applicera tillsammans med teorier från medvetandefilosofi i åtanke. Vi ser möjligheter i att föra fram en avvikande spelupplevelse, genom att presentera spelvärlden och dess objekt på ett visuellt asymmetriskt sätt för alla spelare / In this bachelor’s thesis we explore alternative gamedesign and gamedevelopment methods and use them to try to create more innovative and publicly appealing games. Guided by Mary Flanagan’s Critical Play method, we investigate through reflection, discussion, and questioning the other interpretations of how we experience the world. Through tests, we build a video game and analyze whether or not Critical Play is a feasible method for creating games, even when philosophical tenets governs the underlying game mechanics. We discover possibilities to create unique game experiences by presenting gameobjects as visually asymmetrical entities.
|
9 |
Verklighet eller illusion : -En kritisk jämförelse mellan Dennett och Chalmers om medvetandets naturEkberg, Lukas January 2021 (has links)
This essay examines and analyzes the debate between David Chalmers and Daniel Dennett about the nature of consciousness and how to proceed to explain its existence. They are two of the biggest names of philosophy of mind today and have been on opposite sides of the debate since the nineties. Chalmers has long advocated a modern dualistic view of consciousness while Dennett's theories move in a more physicalist and functionalist direction. Today, Chalmers calls himself a realist as a clear opposite to Dennett's illusionism. The essay begins with a short summary of the history of modern philosophy of mind and a presentation of Chalmers and Dennett. Then it goes into some of their most noted older theories and arguments and move on to two of the most famous thought experiments of philosophy of mind before going into their most recent theories and work. It concludes with summary of their development and with an analysis of the sustainability and significance of their theories for the development of the debate today together with some personal reflections.
|
10 |
Avmystifieringen av medvetandet : Daniel Dennetts Multiple Drafts Model / Demystification of consciousness : Daniel Dennett’s Multiple Drafts ModelPrem, Waltraud January 2024 (has links)
This paper compares two models of the philosophy of mind: René Descartes' substance dualism and Daniel Dennett's multiple-drafts model. Descartes posits that the body and consciousness are distinct substances capable of independent existence, with the pineal gland serving as the point of interaction between the physical and conscious realms. Conversely, Dennett rejects this dualist approach, proposing that consciousness and all mental activities emerge from complex, multitrack neurophysiological processes distributed across various brain regions. Additionally, the paper examines the knowledge argument as a significantchallenge to physicalism. The study aims to demonstrate that Dennett's physicalist model, grounded in contemporary neuroscience, offers a more plausible explanation for the emergence of consciousness through neuronal activity, whereas substance dualism fails to elucidate the phenomenon and instead contributes to its mystification. / I denna uppsats jämförs två modeller av medvetandefilosofin, den substansdualistiska modellen av René Descartes och the multiple drafts model av fysikalisten Daniel Dennett. Descartes ser kropp och medvetande som två skilda substanser som kan existera oberoende av varandra. Enligt Descartes är tallkottkörteln den fysiska platsen där det fysiska och medvetandet kommer i kontakt med varandra. Dennett förkastar Descartes teori och beskriver uppkomsten av medvetande och alla former av mental aktivitet som ett resultat av komplexa flerspåriga neurofysiologiska processer på olika platser i hjärnan. Uppsatsen tar också upp och analyserar ett viktigt argument mot fysikalismen, kunskapsargumentet eller Mary i det svartvita rummet. Syftet med uppsatsen är att visa att Dennetts fysikalistiska modell är en samtida, neurovetenskapligt välgrundad och lämplig modell för att förklara uppkomsten av medvetandet som en produkt av neuronal aktivitet i hjärnan och att substansdualism inte ger förklaringar till fenomenet medvetande, utan snarare stöder ämnets mystifiering.
|
Page generated in 0.0592 seconds